Konklusion och implikation - Hantering och stöd vid kritiska incidenter: En studie av blåljuspe

Att personal inom blåljusprofessionen påverkas av kritiska incidenter är ofrånkomligt. Om miljön och kulturen inte är gynnsam för att visa när man påverkas och mår dåligt ökar risken att man hellre bär sina bördor själv utan att ventilera känslorna. Den ständiga utsattheten för stress resulterar i allt sämre och färre copingstrategier, ett minskat socialt stöd och försämrat välmående.

Organisationens inställning kan vara ett sätt att beskydda den anställde, att erbjuda andra arbetsuppgifter, istället för att hantera det inträffade genom kamratstöd eller debriefing. Detta kan samtidigt av den utsatte personen uppfattas som en bestraffning för att denne visar sårbarhet. Den kliniska verksamheten behöver kunna erbjuda individanpassad avlastning och debriefing till den drabbade personalen.

En viktig faktor som inverkar på huruvida en utsatt person i gruppen verkligen lyfter fram sitt behov av berarbetning styrs av gruppens inställningar och attityder på arbetsplatsen, klimatet. Att som erfaren kollega föregå som gott exempel och våga blotta sig i att man far illa av olika incidenter och därmed har behov av att bearbeta dessa kan leda till att de yngre i gruppen finner en acceptans i att själva våga blotta sig. För den person som i sitt yrkesutövande upplever en incident som kritisk åligger det, oavsett vilken profession, den drabbade att själv lyfta detta initialt till en lämplig nivå

för bearbetning. I föreliggande studie framstår det kollegiala stödet det vill säga det ostrukturerade samtalet vara den första och mest förekommande nivån av bearbetning. För att förstå vikten av bearbetning och hur den kan genomföras krävs ökad kunskap till individen genom utbildning i krishantering.

Inom samtliga tre blåljuspersonal återfinns ett behov av att lyfta fram vikten och kunskapen av att kunna hantera sin upplevelser efter en kritisk incident på både organisatorisk nivå som på grupp och individnivå. För fortbildning i ämnet samt för att kunna påverka och förändra arbetsklimaten vid respektive arbetsplats föreslås utökad interprofessionell utbildning och samverkan inom och mellan polisen, räddningstjänsten och ambulanssjukvården. Professionerna kan lära av varandra och därmed nå progression på såväl individuell som organisatorisk nivå i verksamheterna.

9 Referenser

Alexander, D., & Klein, S. (2001). Ambulance personnel and critical incidents - Impact of accident and emergency work on mental health and emotional well-being. British

Journal Of Psychiatry, 178, 76-81.

Arble, E., & Arnetz, B.B. A Model of First-respinder Coping: An Approach/Avoidance Bifuricaton. Stress and Health 33: 223-232 (2017).

Arman, M. (2016). Lidande. I L. Wiklund Gustin (red), I. Bergbom (Red).

Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Författarna och Liber AB.

Avraham, N., Goldblatt, H., & Yafe, E. (2014). Paramedics’ Experiences and Coping Strategies When Encountering Critical Incidents. Qualitative Health Research, 24(2), 194-208.

Bacharach, S., Bamberger, P., & Doveh, E. (2008) Firefighters, Critical Incidents, and Drinking to Cope: The Adequacy of Unit-Level Performance and Resources as a Source of Vulnerability and Protection. Journal of Applied Psychology. Vol 93;1:155-169 Backteman-Erlanson, S., Jacobsson, A., Öster, I. & Brulin, C. Caring for traffic accident victims: The stories of nine male police officers. International Emergency Nursing

(2011) 19, 90-95.

Backteman-Erlanson, S., Padyab, M. & Brulin, C. (2012) Prevalence of burnout and associations with psychosocial work environment, physical strain, and stress of conscience among Swedish female and male police personnel, Police Practice and

Research, 14:6, 491-505

Berlin, J., & Carlström, E., Why is collaboration minimized at the accident scene? A critical study of a hidden phenomenon. Disaster Prevention and Management Vol. 20

No 2, 2011.

Bohström, D., Carlström, E. & Sjöström, N., Managing stress in prehospital care: Strategies used by ambulance nurses. International Emergency Nursing 32(2017) 28-33. Brolin, M., Calleberg, P & Westrell, M. (2011). Krishandling i arbetslivet: Nya

perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Brough, P., A Comparative Investigation of the Predictors of Work-related Psychological Well-being within Police, Fire and Ambulance Workers. New Zealand

Journal of Psychology Vol. 354, No. 2, July 2005.

Brough, P., Comparing the Influence of Traumaic and Organizational Stressors on the Psychological Health of Police, Fire, and Ambulance Officers. International Journal of

Chamberlin, M. & Green, H. Stress and Coping Strategies Among Firefighters and Recruits. Journal of Loss and Trauma 2010;15:548-560.

Dahlberg, K., & Segesten, K. Hälsa och vårdande : I teori och praxis (1. utg.. ed.) (2010). Stockholm: Natur & kultur.

Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red).

Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund:

Studentlitteratur AB.

De Soir, E., Knarren, M., Zech, E., Mylle, J., Kleber, R. & Van der Hart, O. (2012). A phenomenological analysis of disaster-related experiences in fire and Emergency Medical Services personnel. Prehosp Disaster Med. 2012;27(2):115-122.

Donnelly, E. & Siebert, D. (2009). Occupational Risk Factors in the Emergency Medical Services. Prehospital and Disaster Medicine, 24 (5).

Dyregrov, A., & Larsson-Wentz, K. (2003). Psykologisk debriefing. Lund: Studentlitteratur.

Dyregrov, A. & Regel, S. (2012). Early interventions following exposure to traumatic events: Implications for practice from recent research. Journal of Loss and Trauma 17(3), s 271 – 291.

Elmqvist, C., Brunt, D., Fridlund, B. & Ekebergh, M. (2010). Being first on the scene of an accident – experiences of ´doing´ prehospital emergency care. Scand J Caring Sci;

2010; 24; 266-273.

Ekebergh, M. (2012). Hälsa – ett livsvärldsperspektiv. I M. Arman, K. Dahlberg, M. Ekebergh (Red), Teoretiska grunder för vårdare. Stockholm: Liber AB

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Education Today, 24, 105-112.

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Granskär, B. Höglund-Nielsen (Red). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård Lund: Författarna och Studentlitteratur

Halpern, J., Gurevich, M., Schwartz, B., & Brazeau, P,. (2009) What makes an incident critical for ambulance workers? Emotional outcomes and implications for intervention,

Work & Stress, 23:2:173-189

Halpern, J., Maunder, R., Schwartz, B., & Gurevich, M. (2012). Attachment Incecurity, Responses to Critical Incident Distress, and Current Emotional Symptoms in Ambulance Workers. Stress and Health, 28:51-60

Halpern, J., Maunder, R., Schwartz, B., & Gurevich, M. (2012). The critical incident inventory: Characteristics of incidents which affect emergency medical technicians and paramedics. BMC Emergency Medicine 12:10.

Haslam, C., & Mallon, K. (2003). A preliminary investigation of post-traumatic stress symptoms among firefighters. Work & Stress, 17:3:277-285.

Helsingforsdeklarationen (2013). Hämtad 2017-02-23 från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/

Henricson, M. (2017). Kvalitativ metod. I I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och

metod: Från idé till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB.

Jahnke, S., Gist, R., Carlos Poston, W. & Haddock, C. Behavioral Health Interventions in the Fire Service: Stories from the Firehouse. Journal of Workplace Behavioral

Health, 29:113-126, 2014).

Javidi, H., Yadollahie, M., Post-traumatic stress disorder. The International Journal of

Occupational and Enviromantal Medicine. 2012;3:2-9.

Jeannette, J.M. & Scoboria. Firefighter preferences regarding pos-incident intervention.

Work & Stress. Vol. 22, No. 4, October-December 2008, 314-326.

Jacobsson, A., Backteman-Erlanson, S., Brulin, C., Hörnsten, Å., (2015). Experiences of critical incidents among female and male firefighters. International Emergency

Nursing 23:100-104.

Karlsson, I., & Christiansson, SÅ,. (2003). The phenomenology of traumatic experiences in police work. Policing: An International Journal of Police Strategies &

Management. Vol 26, No 3:419-438.

Kasén, A. (2012). ´Patient´ och ´sjuksköterska´i en vårdande relation. I L. Wiklund Gustin (Red), I. Bergbom (Red), Vårdvetenskapliga Begrepp i Teori och Praktik. Lund: Studentlitteratur.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik – för

studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Larsson, G., Berglund. AK, & Ohlsson, A. (2016). Daily hassles, their antecedents and

outcomes among professional first responders: A systematic literature review.

Scandinavian Journal of Pshycology, 57:359-367. Lundman

Maud Söderlund (2012) Vårdvetenskapliga Begrepp i Teori och Praktik. Studentlitteratur.

Mead, S., Hilton, D., & Curtis, L. (2001). Peer support: A theoretical perspective.

Psychiatric Rehabilitation Journal, 25(2), 134-141.

Ménard, K., & Arter, M., (2013) Police Officer Alcohol Use and Trauma Symptoms: Associations With Critical Incidents, Coping and Social Stressors. Interational Journal of Stress Management 2013, Vol 20, No 1, 37 – 56.

Novara, C., Garro, M., Di Rienzo, G. (2015). Coping Styles and Social Support in Emergency Workers: Family as a Resource. Revista Romaneasca pentru Educatie Multidimensionala, 7(1), 129-140.

Nydegger, R., Nydegger, L. & Basile, F. Post-Traumatic Stress Disorder And Coping Among Career Professional Firefighters. American Journal of Health Science (2011)

Vol2, No1.

Ordbok över Svenska Språket utgiven av Svenska Akademien. Nittonde bandet

Ol-Pepton. Lund: A. –B. PH. Lindstedts universitetsbokhandel; 1952.

Padyab, M., Backteman-Erlanson, S., & Brulin, C. (2016). Burnout, Coping, Stress of Conscience and Psychosocial Work Environment among Patrolling Police Officers. Journal of Police and Criminal Psychology, 31(4), 229-237.

Polit, D., & Beck, C. (2017). Essentials of nursing research: Appraising evidence for

nursing practice (9.th ed.). Philadelphia, Pa.: Wolters Kluwer.

Renck, B., Lars, W. & Skarbö, S. Stress reactions in police officers after disaster rescue operation. Nord J Psychiatry 2002;56:7-14.

Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och svensk sjuksköterskeförening, 2012 Sterud, T., Ekeberg, Ö., & Hem, E. (2006). Health status in the ambulance services: A systematic review. Bmc Health Services Research, 6, Bmc Health Services Research, 2006 Jul 3, Vol.6.

Sterud, T., Hem, E., Lau, B., & Ekeberg. Ö (2011). A Comparison of general and ambulance specific stressors: predictors of job satisfaction and health problems in a nationwide one-year follow-up study of Norwegian ambulance personnel. Journal of

Occupational Medicine and Toxicology. 6:10.

Svensson, A. & Fridlund, B. Experiences of and actions towards worries among …,

International Emergency Nursing (2008), doi:10.1016/j.ienj.2007.10.002.

Suserud, B, (2005). Culture and care in the Swedish ambulance services. Emergency

Nurse. Vol 13;8.

Söderlund, M. (2012). Vårdande. I L. Wiklund Gustin (Red), I. Bergbom (Red),

Van der Ploeg, E., & Kleber, R J. (2003) Acute and chronic job stressors among ambulance personnel: predictors of health symptoms. Occup Environ Med 2003;60:i40-i46.

Tedfeldt, E-L. & Larsson, G. (2003a). Lärarhandledning. Kamratstöd och

avlastningssamtal: Metoder att hantera och bearbeta starkt stressfyllda händelser.

Karlstad: Räddningsverket.

Wiklund., Gustin & Bergbom (2012) Vårdvetenskapliga Begrepp i Teori och Praktik. Studentlitteratur.

Yliakangas, C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin (Red), I. Bergbom (Red). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Författarna och Liber AB

Young, P,. Partington, S,. Wetherell, M,. St Clair Gibson, A, and Partington, E,. (2014) Stressors and Coping Strategies of UK Firefighters during On-duty Incidents. Stress and Health 30: 366 – 376.

Bilaga 1

Verksamhetsbrev

Mitt namn är Henrik Berglund, jag är ambulanssjuksköterska och arbetar sedan 2003 på Ambulansen i Växjö. Sedan 2009 arbetar jag även som lärare i polisiär akutsjukvård på Polisutbildningen i Växjö. Hösten 2012 påbörjade jag en kvalitativ, vetenskaplig studie som ska resultera i en 15-poängs magisteruppsats.

Jag har valt att skriva om hur vi, inom polis, ambulanssjukvård och räddningstjänst, hanterar våra upplevelser efter en kritisk incident. En kritisk incident definieras som en situation som blåljusprofessioner ställs inför som orsakar dem upplevelsen av oväntat starka emotionella reaktioner vilken har potential att inverka på deras förmåga att fungera på skadeplats eller senare i tillvaron.

Frågor som intresserar mig är hur vi hanterar våra upplevelser efter en kritisk incident? Hur går vi vidare utan att vår ryggsäck av erfarenheter blir för tung? Vad skiljer/knyter samman de olika yrkena åt, kan vi finna styrka i att ta del av varandras metoder i efterarbetet av en kritisk incident?

Jag skulle vilja rikta min forskning till att genomföra en kvalitativ intervjustudie för att bättre finna svar på min frågeställning ovan. Jag önskar att få intervjua frivilliga poliser/ambulanspersonal/brandmän för att få deras syn på hur upplevelser hanteras på just er arbetsplats.

Intervjuerna bygger på frivillighet, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Detta innebär att den intervjuade väljer själv att deltaga samt kan när som helst avbryta sin medverkan utan närmare motivering. Alla intervjuer kommer att avidentifieras. Jag önskar härmed Er tillåtelse att få genomföra denna studie hos Er personal.

--- --- Henrik Berglund Carina Elmqvist Ambulanssjuksköterska Handledare, Lektor inom vårdvetenskap Linnéuniversitet Växjö Instutitionen för hälso- och vårdvetenskap Mail: henrik.berglund@lnu.se Linnéuniversitetet Växjö

Bilaga 2

Informantbrev

Jag har valt att skriva om hur vi, inom polis, ambulans och räddningstjänst, hanterar våra upplevelser efter en kritisk incident. En kritisk incident definieras som en situation blåljusprofessioner ställs inför som orsakar dem upplevelsen av oväntat starka emotionella reaktioner vilken har potential att inverka på deras förmåga att fungera på skadeplats eller senare i tillvaron.

Jag önskar få intervjua dig för att få din syn på hur dessa upplevelser hanteras på just din arbetsplats.

Intervjuerna bygger på frivillighet, samtycke, konfidentialitet och nyttjande. Detta innebär att du väljer själv att deltaga samt att du när som helst kan avbryta din medverkan utan närmare motivering. Intervjuerna kommer att spelas och därefter att avidentifieras.

Resultatet är tänkt att publiceras i artikelform i vetenskaplig tidsskrift.

Önskar du medverka ber jag dig maila mig, henrik.berglund@lnu.se, så kommer jag inom några dagar att kontakta dig för överenskommelse om tid och plats för att genomföra intervjun.

--- --- Henrik Berglund Carina Elmqvist Ambulanssjuksköterska Handledare, Lektor inom vårdvetenskap Linnéuniversitet Växjö Instutitionen för hälso- och vårdvetenskap

henrik.berglund@lnu.se Linnéuniversitetet Växjö

Bilaga 3

Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt, kliniskt forskningsprojekt eller motsvarande inför rådgivande etisk bedömning/granskning

Projekttitel: Hantering och stöd vid kritiska incidenter – en studie av blåljuspersonalens upplevelser

Projektledare: Henrik Berglund Handledare: Carina Elmqvist

Ja Tveksamt Nej

Avser undersökningen att behandla känsliga personuppgifter

(dvs. enligt Personuppgiftslagen behandla personuppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, eller medlemskap i fackförening eller att behandla personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv).

Innebär undersökningen ett fysiskt ingrepp på forskningspersonerna (även sådant som ej avviker från rutinerna men som är ett led i forskningen)?

Är syftet med undersökningen att fysiskt eller psykiskt påverka

forskningspersonerna (t.ex. behandling av övervikt) eller som innebär en uppenbar risk att påverka? (Se 4 § 2 punkten i Etikprövningslagen 2003:460)

Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller

avliden människa (t.ex. blodprov eller PAD)? ^X

Kan frivilligheten ifrågasättas (t.ex. utsatta grupper såsom barn, dementa

eller psykiskt handikappade liksom personer i uppenbar

beroendeställning såsom patienter eller studenter som är direkt beroende av försöksledaren)?

Om någon av frågorna 1-5 besvarats "Ja" eller "Tveksamt" kan forskningsarbetet, om det genomförs på forskarnivå, kräva godkännande vid en etikprövning av regional

etikprövningsnämnd (EPN).

För vidare information om Etikprövningsnämnden se www.epn.se.

Om frågorna 1-5 besvarats med ett "Nej", fortsätt egengranskningen genom att kryssa när punkten är uppfylld:

Ja Tveksamt Nej

6 I den skriftliga informationen beskrivs projektet så att deltagarna förstår dess syfte och uppläggning (inklusive vad som krävs av den enskilde, t.ex. antal besök, projektlängd etc.) och på så sätt att alla detaljer som kan påverka beslut om medverkan klart framgår (mörka inget men överdriv ej heller farorna). Minderårig skall i allmänhet ha målsmans godkännande (t ex enkäter i skolklasser).

7 Deltagandet i projektet är frivilligt och detta framgår tydligt i den skriftliga informationen till patient eller forskningsperson. Vidare framgår tydligt att deltagare när som helst och utan angivande av skäl kan avbryta försöket utan att detta påverkar forskningspersonens omhändertagande eller behandling eller, om studenter, betyg etc.

8 Eventuellt upprättande av personregister (där data kan kopplas till fysisk person) är anmält till registeransvarig person på respektive förvaltning (PUL- ansvarig).

9 Det finns resurser för genomförande av projektet och ansvariga för forskningspersonernas säkerhet är namngivna (prefekt, verksamhetschef eller motsvarande).

Blanketten skall bifogas ansökan och skrivas under av den som genomför projektet och i förekommande fall även av handledare.

Ovanstående frågor är noga penetrerade och sanningsenligt besvarade. Ort och datum:

Växjö 2013-11-20

Projektledare eller motsvarande: Henrik Berglund

namn

……….

titel

Centre for Acute & Critical Care, School of Health and Caring Science, Linnaeus University, Växjö, Sweden.

institution/enhet

Underskrift projektledare eller motsvarande:

………. Handledare: Carina Elmqvist namn RNT, PhD titel

Centre for Acute & Critical Care, School of Health and Caring Science, Linnaeus University, Växjö, Sweden.

institution/enhet

Underskrift av handledare:

In document Hantering och stöd vid kritiska incidenter: En studie av blåljuspersonalens upplevelser (Page 35-45)