Resultatet visade att kvinnor efter en förvärvad ryggmärgsskada blev påverkade i sin sexualitet både fysiskt och emotionellt. Fysiska komplikationer beskrevs som hinder både i det vardagliga livet och i samlivet. Det emotionella beskrevs som en förändrad kroppsuppfattning, dålig självkänsla och en ständig jämförelse med hur kroppen var och såg ut innan skadan. Stöd beskrevs komma från trygga relationer där
kommunikation och förståelse från partnern var viktigt. Många kvinnor erfor att sexualitet var ett ämne vårdpersonal undvek att prata om. Skadans påverkan på kroppen och livet fick en del kvinnor att ändra sin syn på sexualitet och vad den betydde för dem. Samhällets bemötande och attityd mot funktionshindrade i relation till sexualitet spelade roll för kvinnornas självkänsla och välmående. Information om sexualitet efter ryggmärgsskadan upplevdes knapphändig.
Det finns en kunskapslucka i att informera om sexualitet som behöver utvecklas. Att belysa kvinnors erfarenhet av sexualitet efter förvärvad ryggmärgsskada är viktigt för att sjuksköterskan ska kunna ge god vård och omvårdnad. En ökad kunskap om att det finns behov och även en önskan om att prata om sexualitet kan släppa på de barriärer som finns. Alla individer hanterar sjukdom och skada på olika sätt. Därför behöver sjuksköterskan även ha kunskap om att behoven efter en förvärvad
ryggmärgsskada är individuella och kan vidare användas för att tillgodose dem.
Forskning visar att det finns brister hos vårdpersonal när det kommer till att informera om sexualitet efter en förvärvad ryggmärgsskada likväl som att behovet behöver tillgodoses. Undervisning om sexualitet i relation till sjukdom eller skada bör ingå i större utsträckning i sjuksköterskeprogrammet, eftersom sjuksköterskor kommer möta individer som är i behov av information om sexualitet efter sjukdom eller skada.
Ytterligare forskning om kvinnors erfarenheter av sexualitet efter en förvärvad ryggmärgsskada är viktigt för att kunna utveckla sjukvården och främja individens sexualitet.
Referenser
*=Resultatartiklar
*Amjadi, M. A., Simbar, M., Hosseini, S. A. & Zayeri, F. (2017). The sexual health needs of women with spinal cord injury: A Qualitative Study. Sex & Disabil, 35, 313-330. doi:10.1007/s11195-017-9495-7
Anderson, K. D., Borisoff, J. F., Johnson, R. D., Stiens, S, A. & Elliot, S.L. (2006).
Long-term effects of spinal cord injury on sexual function in men:
implications for neuroplasticity. Spinal cord, 45, 338-348.
doi:10.1038/sj.sc.3101978
Barclay, L., McDonald, R., Lentin, P. & Bourke-Taylor, H. (2016). Facilitators and social barriers to community participation following spinal cord injury.
Australian Occupational Therapy Journal, 63, 19-28. doi:10.1111/1440-1630.12241
*Beckwith, A. & Yau, M. K. (2013). Sexual recovery: experiences of women with spinal injury reconstructing a positive sexual identity. Sex Disabil, 31, 313–
324. doi:10.1007/s11195-013-9315-7
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2012). Enkäter. I Henricson, M (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 139–149). Lund:
Studentlitteratur.
Brattberg, A & Hulter, B. (2010). Samtal – en del i utredningen av sexuella problem.
I. P. O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtensson (Red.), Sexologi (s. 274–281).
Liber: Stockholm.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
http://portal.omv.lu.se/publicfiles/uppsatsanvis/rapport_hs_05b.pdf
Celik, E.C., Akman, Y., Kose, P., Arioglu, P., Karatas, M. & Erhan, B. (2014). Sexual problems of women with spinal cord injury in Turkey. Spinal Cord, 52, 313-315. doi:10.1038/sc.2013.161
Charlifue, S. W., Gerhart, K. A., Menter, R. R., Whiteneck, G. G. & Manley, M. S.
(1992). Sexual issues of women with spinal cord injuries. Paraplegia, 30, 192-199. doi:10.1038/sc.1992.52
*Cramp, J., Courtois, F., Connolly, M., Cosby, J & Ditor, D. (2014). The impact of urinary incontinence on sexual function and sexual satisfaction in women with spinal cord injury. Sex Disabil, 32, 397-412. doi:10.1007/s11195-014-9354-8
Eglseder, K. & Demchick, B. (2017). Sexuality and spinal cord injury: the lived experiences of intimate partners. OTJR: Occupation, Participation and Health, 37, 125-131. doi:10.1177/1539449217701394
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten, (s. 141–152).
Lund: Studentlitteratur.
*Fritz, H. A., Dillaway, H. & Lysack, C. L. (2015). "Don't think paralysis takes away your womanhood": sexual intimacy after spinal cord injury. American Journal of Occupational Therapy, 69, 1-10. doi:10.5014/ajot.2015.015040
Gott, M., Galena, H., Hinchliff, S. & Elford, H. (2004). "Opening a can of worms":
GP och practice nurse barriers to talking about sexual health in primary care.
Family Practice, 21, 528–536. doi:10.1093/fampra/cmh509
Gunnarsson, R. & Billhult, A. (2012). Mätinstrument och diagnostiska test. I M.
Henricsson. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (s. 151–162). Lund: Studentlitteratur.
Hansen, R. B., Biering-Sørensen, F. & Kvist, K. J. (2010). Urinary incontinence in spinal cord injured individuals 10-45 years after injury. Spinal Cord, 48, 27–33.
doi:10.1038/sc.2009.46
Henricsson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad, (s. 472–479). Lund:
Studentlitteratur.
Holtz, A & Levi, R. (2006). Ryggmärgsskador: behandling och rehabilitering. Lund:
Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2012). The ICN Code of Ethics for Nurses. Geneve:
ICN, hämtad från
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf Jong, S. L., Sang, K. W., Sang, J. H., Joon, K. C., Jong, C. B., Sung, C. Y. & Jang,
K. H. (2016). Factors affecting quality of life among spinal cord injury patients in Korea. International Neurology Journal, 20, 316-320.
doi:10.5213/inj.1630540.270
Joseph, C., Andersson, N., Bjelak, S., Giesecke, K., Hultling, C., Wikmar, L. N., … Wahman, K. (2017). Incidence, aetiologi and injury characteristics of traumatic spinal cord injury in Stockholm, Sweden: a prospective, population-based update. Journal of Rehabilitation Medicine, 49, 431-436.
doi:10.2340/16501977-2224
Julia, P. E. & Othman, A.S. (2011). Barriers to sexual activity: counselling spinal cord injured women in Malaysia. Spinal Cord, 49, 791–794.
doi:10.1038/sc.2011.4
Kjellström, S. (2013). Forskningsetik. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 70–92). Lund:
Studentlitteratur.
Klaeson, K., Hovlin, L., Guvå, H. & Kjellsdotter, A. (2016). Sexual health in primary health care - a qualitative study of nurses' experiences. Journal of Clinical Nursing, 26, 1545-1554. doi:10.1111/jocn.13454
*Kreuter, M., Siösteen, A. & Biering-Sørensen, F. (2008). Sexuality and sexual life in women with spinal cord injury: a controlled study. Journal of Rehabilitation Medicine, 40, 61-69. doi:10.2340/16501977-0128
Kreuter, M., Sullivan, M. & Siösteen, A. (1996). Sexual adjustment and quality of relationships in spinal paraplegia: a controlled study. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 77, 541-548. doi:10.1016/S0003-9993(96)90292-0
*Kreuter, M., Taft, C., Siösteen, A. & Biering-Sørensen, F. (2010). Women's sexual functioning and sex life after spinal cord injury. Spinal Cord, 49, 154-160.
doi:10.1038/sc.2010.51
Leibowitz, R. Q. (2005). Sexual rehabilitation services after spinal cord injury: what do women want? Sexuality and Disability, 23, 81-107. doi:10.1007/s11195-005-4671-6
*Leibowitz, R. Q. & Stanton, L. A. (2007). Sexuality After Spinal Cord Injury: A conceptual model based on women's narratives. Rehabilitation Psychology, 52, 44–55. doi:10.1037/0090-5550.52.1.44
Levi, R. & Hultling, C. (2011). Spinalishandboken: ny kraft för skadad ryggmärg.
Stockholm: Gothia Förlag.
Li, C. M. & Yau, M.K. (2006). Sexual issues and concerns: tales of Chinese women with spinal cord impairments. Sexuality and Disability, 24, 1-26. doi:
10.1007/s11195-005-9000-6
Lundberg, P. O. (2010). Neuropsykologi. I. P.O. Lundberg & L. Löfgren-Mårtensson (Red.), Sexologi (s. 315-327). Liber: Stockholm.
Lysberg, K. & Severinsson, E. (2003). Spinal cord injured women's views of sexuality: a Norwegian survey. Rehabil Nurse, 28, 23-26. doi:10.1002/j.2048-7940.2003.tb01717.x
Maasoumi, R., Zarei, F., Emami Razavi, S. H. & Merghati-Khoei, E. (2015). How Iranian women with spinal cord injury understand sexuality. Trauma Monthly, 22, 1-5. doi:10.5812/traumamon.33116
*Maasoumi, R., Zarei, F., Merghati-Khoei, E., Lawson, T. & Emami-Razavi, S. H.
(2017). Development of a sexual needs rehabilitation framework in women post-spinal cord injury: a study from Iran. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 99, 548-554. doi:10.1016/j.apmr.2017.08.477
Merghati-Khoei, E., Emami Razavi, S. H., Bakhtiyari, M., Iamyian, M., Hajmirzaei, S., Ton-tab Haghighi, S., … Maasoumi, R. (2017). Spinal cord injury and women's sexual life: case-control study. Spinal Cord, 55, 269-273.
doi:10.1038/sc.2016.106
*Othman, S. A. & Engkasan, J. P. (2011). Sexual dysfunction following spinal cord injury: the experiences of Malaysian women. Sex Disabil, 29, 329-337.
doi:10.1007/s11195-011-9207-7
Nevedal, A., Kratz, A. L. & Tate, D. G. (2015). Women's experiences of living with neurogenic bladder and bowel after spinal cord injury: life controlled by bladder and bowel. Disabil Rehabilitation, 6, 573-581.
doi:10.3109/09638288.2015.1049378
New, P.W., Seddon, M., Redpath, C., Currie, K. E. & Warren, N. (2016).
Recommendations for spinal rehabilitation professionals regarding sexual education needs and preferences of people with spinal cord dysfunction: a mixed-methods study. Spinal Cord, 54, 1203-1209. doi:10.1038/sc.2016.62
*Parker, M. G. & Yau, M. K. (2011). Sexuality, identity and women with spinal cord injury. Sex Disabil, 30, 15-22. doi:10.1007/s11195-011-9222-8
Qiunn, C., Happell, B. & Welch, A. (2013). Talking about sex as part of our role:
making and sustaining practice change. International Journal of Mental Health Nursing, 22, 231-240. doi:10.1111/j.1447-0349.2012.00865.x
Richards, T., Tepper, M., Whipple, B. & Komisaruk, B. R. (1997). Women with complete spinal cord injury: a phenomenological study of sexuality and relationship experiences. Sexualiy and Disability, 15, 271–283.
doi:10.1023/A:1024773431670
Rosén, M. (2013). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricsson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.
429–443). Lund: Studentlitteratur.
Sand, Å., Karlberg, I. & Kreuter, M. (2006). Spinal cord injured persons’ conceptions of hospital care, rehabilitation, and a new life situation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 13, 183-192. doi:10.1080/11038120500542187
Scivoletto, G., Morganti, B. & Molinari, M. (2004). Sex-related differences of rehabilitation outcomes of spinal cord lesion patients. Clinical Rehabilitation, 18, 709–713. doi:10.1191/0269215504cr749oa
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:406. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 1998:204. Personuppgiftslagen. Stockholm: Justitiedepartementet.
Siösteen, A., Lundqvist, C., Blomstrand, C., Sullivan, L. & Sullivan, M. (1990).
Sexual ability, activity, attitudes and satisfaction as part of adjustment in spinal cord injured subjects. Paraplegia, 28, 285–95. doi:10.1038/sc.1990.38
Sramkova, T., Skrivanova, K., Dolan, I., Zamecnik, L., Sramkova, K., Kriz, J., … Fajtova, R. (2017). Women’s sex life after spinal cord injury. Sexual medicine, 5, 255-259. doi:10.1016/j.esxm.2017.07.003
Sundbeck, M. (2013). Sexuell hälsa i vården. Lund: Studentlitteratur.
Sunilkumar, M.M, Boston, P. & Rajagopal, M. R. (2015). Views and attitudes towards sexual functioning in men living with spinal cord injury in Kerala, South India. Indian Journal of Palliative Care, 1, 12-20. doi:10.4103/0973-1075.150158
Taleporos, G. & McCabe, M. (2002). Body image and physical disability – personal perspectives. Social Science & Medicine, 54, 971-980. doi: 10.1016/S0277-9536(01)00069-7
Wallengren, C. & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricsson. Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad, (s. 481–496). Lund: Studentlitteratur.
Westgren, N. & Levi, R. (1999). Sexuality after injury: interviews with women after traumatic spinal cord injury. Sexuality and Disability, 17, 309–319. doi:
10.1023/A:1021377629401
Westgren, N. (2010). Fysiska funktionsnedsättningar och sexualitet. I. P.O. Lundberg
& L. Löfgren-Mårtenson (Red.), Sexologi (s. 361–367). Liber: Stockholm.
World Health Organization. (2018). Defining Sexual Health. Hämtad 2018-02-20, från
http://www.who.int/reproductivehealth/topics/sexual_health/sh_definitions/en/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 59–82). Lund:
Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL PubMed PsycINFO
Ryggmärgsskada Spinal cord injury Spinal cord injury Spinal cord injury
Kvinnor Women Women Women
Sexualitet Sexuality Sexuality Sexuality
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Siffor inom parentes anger dubbletter från tidigare sökningar.
Datum Databas Sökord/Limits/
Booleska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
20180220 PubMed
spinal cord injury AND sexuality AND women
Limits: English language,
publication date 2007-2018 67 67 8 4
20180222 CINAHL
spinal cord injury AND sexuality AND women
Limits: English language, peer reviewed, publication date
2007-2018 31 31 2 2(4)
20180222 PsycINFO
spinal cord injury AND sexuality AND women
Limits: English language, peer reviewed, publication date
2007-2018 18 18 4 4(3)
Totalt: 108 108 14 10
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Amjadi, M. A., Simbar, M., Hosseini, S. A. & Zayeri, F. (2017). The sexual health needs of women with spinal cord injury: A qualitative study. Sex & Disabil, 35, 313–330.
doi:10.1007/s11195-017-9495-7.
Land Databas
Iran.
CINAHL.
Syfte Syftet med studien var att belysa de sexuella behoven hos kvinnor med ryggmärgsskada.
Metod:
Design
Kvalitativ metod.
Innehållsanalys.
Urval Inklusionskriterierna för studien var iransk gift kvinna som bor i Tehran, ålder mellan 18–55 år, ryggmärgsskada, vara kopplad till the Organization of Welfare or Protection Center of Spinal Cord Disables of Iran. Partner till kvinnorna, vårdpersonal så som arbetsterapeuter,
fysioterapeuter, gynekologer, socialarbetare, ledare på rehabiliteringscentret samt chefen för rehabiliteringscentret rekryterades som deltagare.
Datainsamling Semistrukturerade djupgående intervjuer utfördes med 15 gifta ryggmärgsskadade kvinnor samt med åtta deltagare från den andra gruppen rekryterade deltagare varav tre stycken var partner till kvinnorna i studien. Innan studien satte igång förklarade en av författarna studiens syfte och metod för deltagarna, att deltagandet var frivilligt samt frivilligt att avbryta när som helst under studiens gång och att deltagarnas identitet skulle skyddas under hela studien vilket styrker konfidentialiteten. Skriftligt samtycke skrevs på av alla deltagare innan studien genomfördes.
Dataanalys Intervjuerna spelades in på band och transkriberades sedan ordagrant och avlyssnades gånger flera av författarna. Detta för att finna kategorier som sedan skapade teman. Efter att intervjuerna analyserats så fick deltagarna möjlighet att läsa igenom delar av intervjuerna för att bekräfta att det som stod stämde överens med deras version. Utomstående forskare läste också igenom
transkriptionen.
Bortfall Inget bortfall under studien.
Slutsats Studien visade att många kvinnor kände ett behov och press av att tillfredsställa sin partner trots att de själva inte kände sig tillfredsställda på grund av känselnedsättning. Kroppsliga
begränsningar var också något som påverkade den sexuella hälsan och sexualiteten negativt.
Vetenskaplig kvalitet
85% Grad I enligt bedömningsmall av Carlsson & Eiman (2003).
BILAGA C
Artikel 2
Referens Beckwith, A. & Yau, M. K. (2013). Sexual recovery: Experiences of women with spinal injury reconstructing a positive sexual identity. Sex Disabil, 31, 313–324. doi:10.1007/s11195-013-9315-7.
Land Databas
Australien.
PsycINFO.
Syfte Syftet var att belysa kvinnors erfarenhet av att bygga upp sin sexuella identitet efter skadan, och identifiera hinder och information de fick i rehabiliteringen.
Metod:
Design
Kvalitativ metod.
Narrativ design.
Urval Sju stycken kvinnor rekryterades genom den första författarens sociala kontakter, och genom snöbollsteknik. Inklusionskriterierna var kvinnor över 18 år, icke medfödd ryggmärgsskada, nuvarande stabilt medicinskt tillstånd utan hjärnskada, skulle bo i samhället efter sin rehabilitering samt ha förmågan och vara villiga att prata om sina personliga upplevelser.
Datainsamling Den första författaren, som själv var ryggmärgsskadad, skrev ner sin egen berättelse för att identifiera relevanta känslor, värderingar, tolkningar och erfarenheter som sedan blev en del i att forma intervjufrågorna. Datainsamlingen skedde genom personliga intervjuer med alla deltagarna.
För att undvika att författarnas bias skulle påverka deltagarna var det kvinnorna som ledde intervjuerna genom att berätta sina upplevelser och författaren hade förberett frågor sedan tidigare för att intervjun skulle hålla sig kring ämnet.
Dataanalys Alla sju intervjuer spelades in och transkriberades av författarna individuellt. Transkriberingarna delades först upp i kategorier och sedan i teman. Därefter skickades detta i en PowerPoint-presentation till deltagarna som fick granska och kommentera innehållet vid eventuella missförstånd. Rädsla för att bli avvisad och känna sig otillräckligt var något som upplevdes av kvinnorna, även en förändrad kroppsbild och att vara begränsad och identifierad med en rullstol upplevdes som negativt. Något som påverkade självkänslan mycket var hur andra människor och samhället såg på dem.
Bortfall Inget bortfall under studien.
Slutsats Studien fångade kvinnornas upplevelse av sexualitet vid ryggmärgsskada. Alla upplevde informationen kring sexualitet av vårdpersonal efter rehabiliteringen som negativ. Rädsla för att bli avvisad och känna sig otillräckligt var något som upplevdes av kvinnorna, även en förändrad kroppsbild och att vara begränsad och identifierad med en rullstol upplevdes som negativt. Något som påverkade självkänslan mycket var hur andra människor och samhället såg på dem.
Vetenskaplig kvalitet
92% Grad I enligt bedömningsmall av Carlsson & Eiman (2003).
BILAGA C
Artikel 3
Referens Cramp, J., Courtois, F., Connolly, M., Cosby, J. & Ditor, D. (2014). The impact of urinary incontinence on sexual function and sexual satisfaction in women with spinal cord injury. Sex Disabil, 32, 397-412. doi:10.1007/s11195-014-9354-8.
Land Databas
Kanada.
PsycINFO.
Syfte Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av sexualitet hos kvinnor med ryggmärgsskada och hur deras sexuella erfarenheter påverkas av urininkontinens.
Metod:
Design
Mixad metod.
Explorativ sekventiell design.
Urval Sju stycken kvinnor rekryterades genom Neuromuscular Rehabilitation Laboratory på Brock Universitet i Kanada. Inklusionskritererna för studien var att deltagarna skulle vara kvinna, minst 18 år gamla och ha en ryggmärgsskada samt. Alla deltagarna gav sitt samtycke till att delta i studien.
Datainsamling Datainsamlingen gjordes genom intervju av varje deltagare och spelades in. Frågorna delades in i två delar, en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvalitativa delen som bestod av öppna frågor följt av den kvantitativa delen bestod av färdigkonstruerade frågor i en enkät. Alla deltagare fick samma frågor.
Dataanalys Varje intervju transkriberades ordagrant och varje deltagares namn ersattes med ett annat namn för att bibehålla konfidentialitet. Därefter analyserades intervjuerna och delades sedan upp i meningsenheter för att finna teman, mönster och likheter. Detta implicerades på varje intervju.
Detta gav 13 teman för sexualitet och 10 teman för urininkontinens relaterat till sexualitet och stycken från transkriberingarna sattes ihop med ett matchande tema och summerades i två tabeller.
Validitet erhölls genom att samla data från flera deltagare samt att resultaten granskades av experter inom områdena sexuell funktion efter ryggmärgsskada, ryggmärgsskada och rehabilitering och fenomenologisk metodik.
Bortfall Inget bortfall under studien.
Slutsats Studien visade att kvinnorna upplevde olika faktorer som påverkats av ryggmärgsskadan relaterat till sexualiteten som negativt som till exempel rädsla för att bli avvisad och att inte känna sig attraktiv. Blåsinkontinens var något som påverkade sexualiteten negativt och var ett stort problem hos samtliga kvinnor. Alla kvinnorna var även besvikna på Hälso- och sjukvårdens brist på information gällande sexualitet och sexuella frågor efter skadan.
Vetenskaplig kvalitet
92% Grad I enligt bedömningsmall av Carlsson & Eiman (2003).
BILAGA C
Artikel 4
Referens Fritz, H. A., Dillaway, H. & Lysack, C. L. (2015). "Don't think paralysis takes away your womanhood": sexual intimacy after spinal cord injury. American Journal of Occupational Therapy, 69, 1–10. doi:10.5014/ajot.2015.015040.
Land Databas
USA.
PubMed.
Syfte Syftet var att undersöka kvinnors perspektiv på sexualitet efter ryggmärgsskada.
Metod:
Design
Kvalitativ metod.
Fenomenologisk design.
Urval Tjugo stycken kvinnor valdes ut som rekryterades genom en tidigare studie som baserades på intervjuer. Kvinnorna hade tidigare godkänt att de kunde delta i framtida studier.
Inklusionskriterierna för studien var kvinnor med ryggmärgsskada, skulle bo i samhället där intervjuerna genomfördes, samt skulle vara bekväma och kunna prata om problem kring reproduktion.
Datainsamling Personliga intervjuer skedde i deltagarnas hem. Intervjuerna baserades på frågor kring hälsa och fysisk kapacitet, tillgänglighet till läkare, deras erfarenheter av vården eller vårdpersonal, huruvida de sökt hjälp för gynekologiska besvär, sexualitet och sexuellt agerande samt
användning av alternativmedicin. De som utförde intervjuerna hade många års erfarenhet av att intervjua personer med funktionshinder, inkluderat ryggmärgsskador och hade fått utbildning i att intervjua om sexualitet och gynekologisk hälsa.
Dataanalys Intervjuerna spelades in och transkriberades av en av de fyra författarna. Transkriberingarna lästes av alla författare individuellt för att identifiera huvudmönster och bilda teman. Därefter
granskades dem systematiskt och kodades av flera kodare. Citat från transkriberingen sattes samman med rätt stycke i resultatet. En av kvinnorna som deltog i studien fick ta del av resultatet i ett tidigt skede. Diskussionen med kvinnan hjälpte dem att slutföra analysen, en form av member checking.
Bortfall Inget bortfall under studien.
Slutsats Studien visade att sexualitet var fortsatt viktigt hos kvinnorna efter skadan. Stor del av kvinnorna upplevde att informationen kring sexualitet efter skadan från vårdpersonal var bristfällig och att de hade önskat mer information. Studien visar även att kvinnorna hade olika definitioner av sexualitet.
Vetenskaplig kvalitet
85% Grad I enligt bedömningsmall av Carlsson & Eiman (2003).
BILAGA C
Artikel 5
Referens Kreuter, M., Sjösteen, A. & Biering-Sørensen, F. (2008). Sexuality and sexual life in women with spinal cord injury: A controlled study. Journal of Rehabilitation Medicine, 40, 61–69.
doi:10.2340/16501977-0128.
Land Databas
Sverige, Danmark, Norge, Finland & Island.
CINAHL.
Syfte Syftet med studien var att beskriva fysiska, psykiska och sociala aspekter på sexualitet hos kvinnor med ryggmärgsskada.
Metod:
Design
Kvantitativ metod.
Tvärsnittsstudie med jämförelsegrupp.
Urval Deltagarna till studien valdes ut från rehabiliteringscentrum belägna i de nordiska länderna Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island. Inklusionskriterierna för studien var ålder mellan 18 och 70 år. Exklusionskriterierna var skada mindre än två år gammal, känd hjärnskada och psykisk sjukdom samt svårigheter att förstå några av de nordiska språken.
Datainsamling En enkät översattes till samtliga språk och skickades ut till samtliga deltagare via brev.
Konfidentialitet erhölls genom att de erbjöds att vara anonyma i studien. Av samtliga deltagare var det olika fördelningar mellan de nordiska länderna där majoriteten var från Sverige. 1000 kvinnor valdes slumpmässigt ut till kontrollgruppen och var från Sverige. Av dessa var det 507 stycken som svarade på enkäten och deltog i studien.
Dataanalys χ2 och semi-trend test användes för att jämföra skillnader mellan länderna. För att jämförelser
Dataanalys χ2 och semi-trend test användes för att jämföra skillnader mellan länderna. För att jämförelser