Problemområdet i litteraturstudien är att elevers resultat i läsförmåga är fortfarande relativt lågt jämfört med tidigare resultat (PIRLS, 2012). I samband med hänvisningar från LGR11
formades syftet därefter, det vill säga, att undersöka relationen mellan musik och
språkutveckling i termer av möjligheter och begränsningar. Vår första frågeställning är: hur kan elevers språkutveckling, enligt forskning, gynnas av att integrera musik i undervisningen? Vårt övergripande resultat gentemot denna frågeställning är att sång gynnar elevers
språkutveckling eftersom den fonologiska och fonemiska medvetenheten stärks. Följden blir att elevernas läsförmåga utvecklas i högre grad samtidigt som de upplever ett större
engagemang och meningsfullhet. Den slutsats vi tar av detta resultat är att sannolikheten att läsförmågan stärks är stor, vilket indikerar att sång bör integreras i språkutvecklingen.
Problematiken till litteraturstudien var att det ursprungliga syftet ämnade undersöka relationen mellan musik och språk och hur det gynnar elevers språkutveckling. Dock blev vårt resultat en aning smalare eftersom majoriteten av studier i resultatet beskriver sång och inte
övergripande musik och dess beståndsdelar. En förklaring kan vara att, av de estetiska uttrycksformer, är musik ett väldigt brett ämne, vilket gjorde det svårt att samla material som innefattar alla delar, till exempel instrumentell musik. En eventuell orsak till detta kan vara hur väl översättningen av sökorden fungerar i databaserna, möjligtvis att sång och språk har tydliga likheter och därför finns det mer forskning kring detta. Ifall flera artiklar använts i litteraturstudien hade ett mer neutralt resultat eventuellt kunnat framställas.
Den andra frågeställningen berör läraren och vilken betydelse hens kompetens har för att möjliggöra integrationen mellan elevers språkutveckling och musik. Ett övergripande resultat är att lärarens utbildning och tolkning av läroplanen avgör hur mycket musik integreras i elevers språkutveckling. En slutsats är att ifall läraren inte får utbildning, finns en risk att musik tolkas som ett ovanligt ämne. Anledningen till detta kan vara lärarens kunskaper eftersom det påverkar hur naturlig musik implementeras i undervisningen av läraren själv eller om en musikpedagog anlitas. Det finns både för- och nackdelar med detta. Nackdelen är att musik då kan anses som ett ovanligt ämne eftersom läraren “byts ut” och eleverna kan eventuellt få byta miljö i form av klassrum. Fördelen är att eleverna får en språkundervisning som integrerar musik eftersom musikpedagogen har stor kompetens i ämnet. Problemet med resultatet för denna frågeställning är att den problematiserar lärarutbildningen och läroplaner, som givetvis ser olika ut i världen.
Sammanfattningsvis pekade vår studie på att läraren behöver mer utbildning för att kunna införa fler uttrycksformer, exempelvis musik, i undervisningen. Detta kommer i sin tur gynna elevens språkutveckling eftersom det påverkar elevernas engagemang. Det är högst relevant för vår yrkesprofession eftersom LGR11 (Skolverket, 2016a) redovisar att vårt uppdrag är att ge eleverna en meningsfull skolgång med varierande undervisning som integrerar olika uttrycksformer.
I examensarbete II skulle vidare forskning kunna ha syftet att undersöka huruvida
digitalisering av musik påverkar elevers språkutveckling och engagemang. Elevernas intresse är en viktig del i vår kommande yrkesprofession. Musik är något barn brukar tycka om och möjligtvis kan de uppleva det ännu roligare i samband med digitala verktyg. Genom att inkludera en digital aspekt med musik, kan möjligtvis det bli en fördel för fortsatt användning i elevers språkutveckling. Eventuellt blir musik mer lättillgänglig eftersom det inte kommer bero på lärarens resurser i form av utbildning eller antal sånghäften. En eventuell
frågeställning hade kunnat vara vilka fördelar det finns med att digitalisera musik i
språkundervisning? I utvecklingsarbetet i kommande kurs, UVK 6, kan empiri samlas genom praktiskt utförande under VFU. Exempel på praktiskt arbete utifrån syftet hade kunnat vara att eleverna får i uppgift att använda ett digitalt verktyg, exempelvis Makey makey, i syfte att skapa en ramsa gällande grammatiska regler i svenska.
9. Referenslista
9.1 Källmaterial
Alatalo, T. (2017). ”Kalle, du kan ju läsa!” Förskoleklasslärare synliggör förskoleklasselevers skriftspråksutveckling. Nordic Journal Of Literacy Research, 3(0), s. 1-18.
doi:10.23865/njlr.v3.479
Arslan, D. (2015). First Grade Teachers Teach Reading with Songs. Procedia - Social And
Behavioral Sciences, 174(International Conference on New Horizons in Education, 2014, 25-
27 June 2014, Paris, France), s. 2259-2264. doi:10.1016/j.sbspro.2015.01.884
Asplund Carlsson. A., Pramling, N. & Samuelsson, P. I. (2008). Från görande till lärande och förståelse. En studie av lärares lärande inom estetik. Nordic early childhood education
research, 1(1), s. 41-51.
Bolduc, J (2008). The Effects of Music Instruction on Emergent Literacy Capacities among Preschool Children: A Literature Review. Early Childhood Research & Practice,10 (1). Från http://ecrp.uiuc.edu/v10n1/bolduc.html
Dahlbäck, K. (2017). Svenskämnets estetiska dimensioner - i klassrum, kursplaner och
lärares uppfattningar. Göteborg: Göteborgs universitet
Engh, D. (2013). Why Use Music in English Language Learning? A Survey of the Literature.
English Language Teaching, 6(2), s. 113-127.
Iwasaki, B., Rasinski, T., Yildirim, K., & Zimmerman, B. S. (2013). Let's Bring Back the Magic of Song for Teaching Reading. Reading Teacher, 67(2), 137-141.
Pitts, S. E. (2016). Music, Language and Learning: Investigating the Impact of a Music Workshop Project in Four English Early Years Settings. International Journal Of Education
& The Arts, 17(20), s.1-26.
Sala, G., & Gobet, F. (2016). When the music's over. Does music skill transfer to children's and young adolescents' cognitive and academic skills? A meta-analysis. Educational
Research Review, 55. doi:10.1016/j.edurev.2016.11.005
Schön, D., Boyer, M., Moreno, S., Besson, M., Peretz, I., & Kolinsky, R. (2008). Songs as an Aid for Language Acquisition. Cognition, 106(2), 975-983.
Telesco, P. J. (2010). Music and Early Literacy. Forum On Public Policy Online, 2010(5).
Tierney, A., & Kraus, N. (2013). Music training for the development of reading skills.
Progress in Brain Research, 207, s.209-241. DOI: 10.1016/B978-0-444-63327-9.00008-4
9. 2 Litteratur
Alatalo, T (2014). Riskerar insikter om läs- och skrivinlärning att gå̊ förlorade när nya perspektiv på lärande ges allt större utrymme i lärarutbildning och skola? Pedagogisk
forskning i Sverige. 19(1), s. 56-65.
Anvari, S. H., Trainor, L. J., Woodside, J., & Levy, B. A. (2002). Relations among musical skills, phonological processing, and early reading ability in preschool children. Journal Of
Experimental Child Psychology, 83111-130. doi:10.1016/S0022-0965(02)00124-8
Dahlbäck, K. (2013). Det var ord och många visor i klassrummet - en väg till språkligt och musikaliskt lärande. I C Ferm Thorgersen. Perspektiv på praktiknära musikpedagogisk
forskning: Utkomster av en forskarskola. s. 41-61. Luleå: Luleå tekniska universitet
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
Gillespie, C. W., & Glider, K. R. (2010). Preschool teachers' use of music to scaffold children's learning and behaviour. Early Child Development & Care, 180(6), 799. doi:10.1080/03004430802396530
Gromko, J. E. (2005). The Effect of Music Instruction on Phonemic Awareness in Beginning Readers. Journal of Research in Music Education, (3). 199.
Haldert, S. (2008, 18 oktober). Elever kan få rätt att välja bort musik. Svenska dagbladet. https://www.svd.se/elever-kan-fa-ratt-valja-bort-musik
Hansen, D & Milligan, S. A. (2012). Aural skills: at the juncture of research in early reading and music literacy. Music Educators Journal, (2). s.75.
Jederlund, U. (2011). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och
lärande. (2.[omarb. Och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.
Kim, H. K., & Kemple, K. M. (2011). Is Music an Active Developmental Tool or Simply a Supplement? Early Childhood Preservice Teachers' Beliefs about Music. Journal Of Early
Childhood Teacher Education, 32(2), 135-147.
Liberg, C. (2008). Hur barn lär sig läsa och skriva. (2., [utök.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nivbrant Wedin, E. (2013). Utveckla språket med musik rörliga rytmer och toner att ta på. Johanneshov: MTM.
Skolverket (2016a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:
reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen (2011). Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan. Kvalitetsrapport: 2011:8. Stockholm.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om
betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Fritzes.
internationellt perspektiv. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Musik i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016b) Varför blir svenska elever allt sämre på läsförståelse?. Hämtad 2017-05- 31, från: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/spraklig- kompetens/tema-las-och-skrivinlarning/varfor-blir-svenska-elever-allt-samre-pa-lasforstaelse- 1.157445
Skolverket (2017). Estetik, kultur och skapande i undervisningen- upplevelser, känslor och
stämningar (diskussionsunderlag). Hämtad 2017-06-04, från:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219623!/skapandeskola_del4.pdf
Propositionen. 2009/10:89. Bäst i klassen- en ny lärarutbildning. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c0d91cff5e4d4223b15334ce441cd00a/bast-i- klassen---en-ny-lararutbildning-prop.-20091089
Riecken, N. (2009). Harmonizing the Writing Process with Music Training Techniques. CEA
Forum, 38(1)
Utbildningsutskottet (2010). Utbildningsutskottets betänkande. 2009/10:UbU16, Ny
lärarutbildning. Stockholm: Riksdagen.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1: 2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wiggins, D. G. (2007). Pre-K Music and the Emergent Reader: Promoting Literacy in a Music-Enhanced Environment. Early Childhood Education Journal, (1). 55.