Litteraturstudiens resultat visade att många individer upplevde svårigheter i att genomföra livsstilsförändringar. Stöd från närstående, likasinnade och sjukvården visade sig vara en avgörande faktor för att kunna genomföra livsstilsförändringar.
Resultatet visade att individens livsstilsförändringar påverkades av en multifaktoriell process: beteende, det vill säga hur de agerade och deltog i olika aktiviteter; socialt, hur de fick och gav stöd i sin sociala miljö; samt psykologiskt, hur deras sätt att tänka, reflektera och uppskatta livet. Individens upplevelse av livet efter hjärtinfarkten präglades av oroskänslor med varierade synpunkter på hur den personliga återhämtningsprocessen ska se ut.
Sjuksköterskan bör vara medveten om den multifaktoriella process som
livsstilsförändring innebär för individen. Individens behov kan tillgodoses genom tydlig information om sjukdomen men även andra aspekter såsom livsstilsförändring och hantering av en större förändring. Har individen levt ohälsosamt en längre tid blir behovet att stöd att ändra vanor större. Individen behöver stöd från sjukvården, likasinnade och närstående för att kunna förändra sin livsstil. Närstående är ett speciellt viktigt stöd för patienten då en del finns där för individen varje dag.
Närstående behöver i vissa fall även stöd för att veta hur individen bäst kan få stöd.
Sjuksköterskan bör vara lyhörd för hur individen upplever livssituationen efter hjärtinfarkten för att på bästa sätt kunna vägleda individen genom en svår tid i livet.
Referenser
Referenserna som hör till litteraturstudien markeras med * (asterisk).
Arborelius, E. (2018). Att tala med patienter om levnadsvanor. I B. Klang Söderkvist
& Å. Kneck (Red.), Patientundervisning – Ett samspel för lärande (4:e uppl., s.
199–218). Lund: Studentlitteratur.
Barrett, S., Begg, S., O’Halloran, P., & Kingsley, M. (2018). Integrated motivational interviewing and cognitive behaviour therapy for lifestyle mediators of
overweight and obesity in community-dwelling adults: A systematic review and meta-analyses. BMC public health, 18(1), 1160. doi: 10.1186/s12889-018-6062-9
Belmontrapporten. (1978). Ethical principles and guidelines for the protection of human subjects of research. Hämtad 13 december, 2019, från,
https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/index.html Brink, E., Karlson, B. W., & Hallberg, L. R. M. (2006). Readjustment 5 months after
a first‐ time myocardial infarction: reorienting the active self. Journal of advanced nursing, 53(4), 403-411. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03737.x
Bruthans, J., Mayer Jr, O., De Bacquer, D., De Smedt, D., Reiner, Z., Kotseva, K., ...
& EUROASPIRE IV investigators. (2016). Educational level and risk profile and risk control in patients with coronary heart disease. European journal of preventive cardiology, 23(8), 881-890. doi: 10.1177/2047487315601078
Canto, J. G., Kiefe, C. I., Rogers, W. J., Peterson, E. D., Frederick, P. D., French, W.
J., ... & Penney, J. (2011). Number of coronary heart disease risk factors and mortality in patients with first myocardial infarction. Jama, 306(19), 2120–
2127. doi: 10.1001/jama.2011.1654.
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Critchley, J. A., & Capewell, S. (2003). Mortality risk reduction associated with smoking cessation in patients with coronary heart disease: a systematic review.
Jama, 290(1), 86–97. doi: 10.1001/jama.290.1.86
D’Alessandro, A., & De Pergola, G. (2018). The Mediterranean Diet: Its definition and evaluation of a priori dietary indexes in primary cardiovascular prevention.
International journal of food sciences and nutrition, 69(6), 647-659. doi:
10.1080/09637486.2017.1417978.
Dey, S., Flather, M. D., Devlin, G., Brieger, D., Gurfinkel, E. P., Steg, P. G., ... &
GRACE investigators. (2009). Sex-related differences in the presentation, treatment and outcomes among patients with acute coronary syndromes: the Global Registry of Acute Coronary Events. Heart, 95(1), 20–26. doi:
10.1136/hrt.2007.138537
*Dullaghan, L., Lusk, L., McGeough, M., Donnelly, P., Herity, N., & Fitzsimons, D.
(2014). ‘I am still a bit unsure how much of a heart attack it really was!’Patients presenting with non ST elevation myocardial infarction lack understanding about their illness and have less motivation for secondary prevention. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(3), 270-276. doi:
10.1177/1474515113491649
Eikeland, A., Haugland, T., & Stubberud, D.G. (2011). Omvårdnad vid
hjärtsjukdomar. I H. Almås, D.G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (2: a uppl., s. 207–243). Stockholm: Liber AB
Falkstedt, D. & Stjernschantz-Forsberg, J. (2015). Hjärtinfarkt och stroke. I M.
Backhans, J. Stjernschantz-Forsberg & A. Lager (Red.), Folkhälsorapport 2015.
(s. 15–20). Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting; 2015. Hämtad från
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Folkhalsoarbete/Halsa%20Stockholm/Folkhalso rapport_2015.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4. rev. utg., s. 59–
74). Stockholm: Natur & Kultur.
FYSS. (2016a). Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Hämtad 15 november, 2019, från
http://www.fyss.se/wp- content/uploads/2017/09/Rekommendation_om_FA_for_vuxna_FINAL_2016-12.pdf
FYSS. (2016b). Fysisk aktivitet vid kranskärlssjukdom. Hämtad 15 november, 2019, från http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/01/Kranskärlssjukdom.pdf
*Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E., & Norekvål, T. M. (2016).
Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495–503. doi:
10.1177/1474515115614712
Gaalema, D. E., Elliott, R. J., Morford, Z. H., Higgins, S. T., & Ades, P. A. (2017).
Effect of socioeconomic status on propensity to change risk behaviors following myocardial infarction: implications for healthy lifestyle medicine. Progress in
Gonçalves, I. & Dias, N. (2011). Patofysiologi och epidemiologi. I C. Wann-Hansson, A. Gottsäter & B. Lindblad (Red.), Vård och behandling vid kärlsjukdomar (1:
a uppl., s. 73–80). Lund: Studentlitteratur.
Hansen, E. C., & Nelson, M. R. (2017). Staying a smoker or becoming an ex-smoker after hospitalisation for unstable angina or myocardial infarction. Health:, 21(5), 461-477. doi: 10.1177/1363459316644493
Haykowsky, M., Scott, J., Esch, B., Schopflocher, D., Myers, J., Paterson, I., ... &
Clark, A. M. (2011). A meta-analysis of the effects of exercise training on left ventricular remodeling following myocardial infarction: start early and go longer for greatest exercise benefits on remodeling. Trials, 12(1), 92.
doi: 10.1186/1745-6215-12-92
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl., s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl., s. 111–119). Lund: Studentlitteratur.
Heran, B. S., Chen, J. M., Ebrahim, S., Moxham, T., Oldridge, N., Rees, K., ... &
Taylor, R. S. (2011). Exercise‐ based cardiac rehabilitation for coronary heart disease. Cochrane database of systematic reviews, (7). doi:
10.1002/14651858.CD001800.pub2.
Holm Ivarsson, B. (2012). Sjukdomsförebyggande metoder – samtal om levnadsvanor i vården. (1: a uppl., s. 123–176). Stockholm: Natur & Kultur.
Hwang, S. Y., & Kim, J. S. (2015). Risk Factor–tailored Small Group Education for Patients with First-time Acute Coronary Syndrome. Asian nursing research, 9(4), 291–297. doi: 10.1016/j.anr.2015.07.005
Insulander, L. & Björvell, H. (2018). Patient empowerment – ett förhållningssätt i mötet med patienten för att nå personcentrering. I B. Klang Söderkvist & Å.
Kneck (Red.), Patientundervisning – Ett samspel för lärande (4:e uppl., s. 139–
163). Lund: Studentlitteratur.
International Council of Nursing. (2012). The ICN code of ethics for nursing (978-92-95094-95-6). Hämtad från
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Isaksson, R. M., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, U., & Zingmark, K. (2011).
Prehospital experiences of older men with a first myocardial infarction: a
qualitative analysis within the Northern Sweden MONICA Study. Scandinavian journal of caring sciences, 25(4), 787–797. doi:
10.1111/j.1471-6712.2011.00896.x
Isaksson, R. M., Brulin, C., Eliasson, M., Näslund, U., & Zingmark, K. (2013). Older women’s prehospital experiences of their first myocardial infarction. Journal of Cardiovascular Nursing, 28(4), 360-369. doi: 10.1097/JCN.0b013e31824bcebc
Jahren Kristoffersen, N. (2012). Teoretiska modeller i omvårdnad. I N. Jahren Kristroffersen (Red.), Allmän omvårdnad 1 (2: a uppl., s 333-430). Stockholm:
Liber AB.
*Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian journal of caring sciences, 28(2), 289–296. doi: 10.1111/scs.12058
Karlsson, E.K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl., s. 81–97). Lund: Studentlitteratur.
Karmali, K. N., Davies, P., Taylor, F., Beswick, A., Martin, N., & Ebrahim, S. (2014).
Promoting patient uptake and adherence in cardiac rehabilitation. Cochrane Database of Systematic Reviews, (6). doi: 10.1002/14651858.CD007131.pub2
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–79). Lund:
Studentlitteratur.
Lethagen, Å. & Alm Roijer, C. (2011). Sekundärprevention vid ateroskleros. I C.
Wann Hansson, A. Gottsäter & B. Lindblad (Red.), Vård och behandling vid kärlsjukdomar (1: a uppl., s. 89–102). Lund: Studentlitteratur.
Lidell, E. (2012). Vård av patient med hjärtinfarkt. I B. Fridlund, D. Malm & J.
Mårtensson (Red.), Kardiologisk omvårdnad (2: a uppl., s. 61–78). Lund:
Studentlitteratur.
McCane, T. & McCormack, B. (2019). Personcentrerad vård. I J. Leksell & M. Lepp (Red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (2: a uppl., s. 76–88). Stockholm:
Liber AB
Mendis, S., Thygesen, K., Kuulasmaa, K., Giampaoli, S., Mähönen, M., Ngu Blackett, K., ... & Writing group on behalf of the participating experts of the WHO consultation for revision of WHO definition of myocardial infarction.
(2010). World Health Organization definition of myocardial infarction: 2008–
09 revision. International journal of epidemiology, 40(1), 139–146. doi:
10.1093/ije/dyq165
*Merritt, C. J., de Zoysa, N., & Hutton, J. M. (2017). A qualitative study of younger men's experience of heart attack (myocardial infarction). British journal of health psychology, 22(3), 589–608. doi:10.1111/bjhp.12249
Mohammadpour, A., Rahmati Sharghi, N., Khosravan, S., Alami, A., & Akhond, M.
(2015). The effect of a supportive educational intervention developed based on the Orem's self‐ care theory on the self‐ care ability of patients with myocardial infarction: A randomised controlled trial. Journal of clinical nursing, 24(11-12), 1686-1692. doi: 10.1111/jocn.12775
*Nicolai, J., Müller, N., Noest, S., Wilke, S., Schultz, J. H., Gleißner, C. A., ... &
Bieber, C. (2018). To change or not to change–That is the question: A qualitative study of lifestyle changes following acute myocardial infarction.
Chronic illness, 14(1), 25–41. doi: 10.1177/1742395317694700
*Nunes, S., Rego, G., & Nunes, R. (2016). Difficulties of Portuguese patients following acute myocardial infarction: predictors of readmissions and unchanged lifestyles. Asian nursing research, 10(2), 150–157. doi:
10.1016/j.anr.2016.03.005
Orem, D. (2001). Nursing: Concepts of Practice. (6:e uppl.) Usa: Mosby, Inc.
Persson, J. & Stagmo, M. (2014). Perssons kardiologi: Hjärtsjukdomar hos vuxna (7:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Perk, J., De Backer, G., Gohlke, H., Graham, I., Reiner, Ž., ... & Cifkova, R. (2012).
European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012) The Fifth Joint Task Force of the European Society of
Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts) Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR). European heart journal, 33(13), 1635–1701. doi: 10.1093/eurheartj/ehw106
*Petriček, G., Buljan, J., Prljević, G., & Vrcić-Keglević, M. (2017). Perceived needs for attaining a ‘new normality’after surviving myocardial infarction: A
qualitative study of patients’ experience. European journal of general practice, 23(1), 35–42. doi: 10.1080/13814788.2016.1274726
Piepoli, M. F., Hoes, A. W., Agewall, S., Albus, C., Brotons, C., Catapano, A. L., ...
& Graham, I. (2016). 2016 European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice: The Sixth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease
Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of 10 societies and by invited experts) Developed with the special contribution of the European Association for Cardiovascular Prevention & Rehabilitation (EACPR).
European heart journal, 37(29), 2315–2381. doi: 10.1093/eurheartj/ehw106
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad 13 december, 2019, från
http://www.riksdagen.se/sv/dokumentlagar/dokument/svensk-forfattningssamling/personuppgiftslag1998204_sfs-1998-204
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 26 november, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 30 oktober, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 30 oktober, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 13 december, 2019, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2018218-medkompletterande-bestammelser_sfs-2018-218
Sandgren, A. (2017). Grounded theory. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl., s. 355–373). Lund: Studentlitteratur.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken – Etik för vårdande yrken. Lund:
Studentlitteratur AB.
*Simonÿ, C. P., Dreyer, P., Pedersen, B. D., & Birkelund, R. (2017). It is not just a Minor Thing–A Phenomenological‐ Hermeneutic Study of Patients’ Experiences when afflicted by a Minor Heart Attack and Participating in Cardiac Rehabilitation.
Scandinavian journal of caring sciences, 31(2), 232–240. doi: 10.1111/scs.12334
*Smith, F., Banwell, E., & Rakhit, R. (2017). ‘I was in control of it from the start’: A qualitative study of men’s experiences of positive adjustment following a heart attack. Journal of health Psychology, 22(10), 1345–1354. doi:
10.1177/1359105315627000
Socialstyrelsen. (2018a). Statistik om hjärtinfarkter 2017. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 19-10-11 från, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-42.pdf
Socialstyrelsen. (2018b). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 19-10-11 från,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Socialstyrelsen. (2018c). Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård - vetenskapligt underlag. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19-10-16 från,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28-vetenskapligt-underlag.pdf
Socialstyrelsen. (2018d). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 19-10-21 från,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
Strid, C., Lingfors, H., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2012). Lifestyle changes in coronary heart disease-Effects of cardiac rehabilitation programs with focus on intensity, duration and content: A systematic review. Open Journal of Nursing, 2(4), 420–430. doi: 10.4236/ojn.2012.24060
Strømme-Johannesen, T. & Hauge, M. (2011). Undersökningar och behandling på radiologisk avdelning. I H. Almås, D.G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 1 (2: a uppl., s. 33–58). Stockholm: Liber AB
Swedeheart. (2018a). Riks-HIA Annual Report (Rapport 2018). Hämtad från https://www.ucr.uu.se/swedeheart/dokument-sh/arsrapporter-sh/swedheart-annual-report-2018-2-riks-hia
Swedeheart. (2018b). Årsrapport 2017. Hämtad från
https://www.ucr.uu.se/swedeheart/component/edocman/swedeheart-arsrapport-2017-swedish-svensk/viewdocument?Itemid
Thygesen, K., Alpert, J. S., Jaffe, A. S., Chaitman, B. R., Bax, J. J., Morrow, D. A., &
White, H. D. (2018). Fourth universal definition of myocardial infarction (2018). Journal of the American College of Cardiology, 72(18), 2231–2264.
doi: 10.1093/eurheartj/ehy462
World Health Organization. (2017). Fact sheet – Cardiovascular diseases (CVDs).
Hämtad 19-11-04 från, https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds)
World Medical Association. (2018). WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 19-12-13 från,
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
*Wieslander, I., Mårtensson, J., Fridlund, B., & Svedberg, P. (2016). Women's experiences of how their recovery process is promoted after a first myocardial infarction: Implications for cardiac rehabilitation care. International journal of qualitative studies on health and well-being, 11(1), 30633.
doi: 10.3402/qhw.v11.30633
Yusuf, S., Hawken, S., Ôunpuu, S., Dans, T., Avezum, A., Lanas, F., ... & Lisheng, L.
(2004). Effect of potentially modifiable risk factors associated with myocardial infarction in 52 countries (the INTERHEART study): case-control study. The lancet, 364(9438), 937–952. doi: 10.1016/S0140-6736(04)17018-9
Österlund-Efraimsson, E. & Klang Söderkvist, B. (2018). Motiverande samtal. I B.
Klang Söderkvist & Å. Kneck (Red.), Patientundervisning – Ett samspel för lärande (4:e uppl., s. 219–238). Lund: Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
(*) = Trunkering.
[Mesh] = Medical Subject Headings.
(MH) = Exact Subject Headings.
Sökord Cinahl PubMed PsycInfo Medline
Hjärtinfarkt Myocardial infarction (MH)
Myocardial infarction [Mesh]
Myocardial infarction (Fritext)
Myocardial infarction (Fritext) Patient Patients* (Fritext) Patients* (Fritext)
Lifestyle changes
Livsstilsförändringar (Fritext)
Livsstilsförändringar (Fritext)
Livsstilsförändringar (Fritext)
Livsstilsförändrin gar (Fritext) Adaption Anpassning (Fritext)
Coping Hantering (Fritext)
BILAGA B AND patients* AND lifestyle changes. Limits: published from 2014 to present, peer-review,
abstract Available, english laguage. 28 28 4 4
191009 PubMed
”Myocardial infarction” [Mesh]
AND patients* AND lifestyle changes. Limits: published senaste 5 åren, abstract Available, english
laguage 9 6 2 1(1)*
191009 PsychINFO
(Myocardial infarction) AND (lifestyle changes). Limits:
published senaste 5 åren, abstract
Available, english laguage 17 5 2 1(1)*
191024 Cinahl
(MH ”Myocardial infarction”) AND lifestyle changes. Limits:
published from 2014 to present, peer-review, abstract Available,
english laguage. 11 5 2 1
191025 Cinahl
(MH ”Myocardial infarction”) AND patients* AND adaption OR coping. Limits: published from 2014 to present, peer-review,
abstract Available, english laguage. 30 30 5 2
191025 Medline
Myocardial infarction AND lifestyle changes. Limits:
published from 2014 to present och
english laguage. 38 17 1 1(2)*
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Dullaghan, L., Lusk, L., McGeough, M., Donnelly, P., Herity, N., & Fitzsimons, D. (2014). ‘I am still a bit unsure how much of a heart attack it really was!’Patients presenting with non ST elevation myocardial infarction lack understanding about their illness and have less motivation for secondary prevention. European Journal of Cardiovascular Nursing, 13(3), 270-276.
Land Databas
England Medline
Syfte Syftet var att utforska och jämföra patienters sjukdomsinsikt och motivation för beteendeförändringar efter en hjärtinfarkt som behandlats med olika metoder.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Tematisk analys, deduktiv ansats
Urval 15 deltagare, varav 11 män och fyra kvinnor, jämnt fördelade i tre grupper beroende på om de haft hjärtinfarkt med ST-höjningar eller instabil angina samt om de behandlats med trombolys eller PCI.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer i deltagarnas hem. Deltagarna intervjuades mellan en till fyra veckor efter deras hjärtinfarkt. Alla intervjuer spelades in och varade i 30–80 minuter.
Dataanalys Uppgifterna från respektive grupp analyserades till en början separat. Varje grupps transkrips lästes flertalet gånger av författarna, teman kodades och kartlades. Det som framkom från respektive grupp jämfördes för att hitta likheter och skillnader. För att förbättra noggrannheten återvände författaren till två av deltagarna för att diskutera den beskrivande redogörelsen och säkerställa att författarens analys återspeglade deras upplevelser.
Bortfall Ej angivet
Slutsats -Deltagare som haft ST-höjningsinfarkt och behandlats med PCI eller trombolys upplevde ett mycket snabbt och akut förlopp. De var fast beslutna att göra livsstilsförändringar.
-Ju allvarligare hjärtinfarkten var desto mer benägna var deltagarna att inta hälsosammare vanor.
-Otydligheten från sjukvårdens sida kring hjärtinfarkt utan ST-höjning, ledde till att patienter inte var lika insatta i sin sjukdomsbild och allvarlighetsgrad, vilket i sin tur påverkade deras
sjukdomsuppfattning och motivation till livsstilsförändringar på ett negativt sätt.
-Deltagare upplevde en frustration och motivationen till livsstilsförändringar sänktes i de fall där de förde med sig oönskade effekter, såsom viktuppgång vid rökstopp.
-För en del deltagare fanns en känsla av osäkerhet om de skulle kunna klara av att bibehålla de livsstilsförändringar som de lyckats påbörja.
Vetenskaplig kvalitet
36 p/48 p, 75 %, grad: II enligt Carlsson & Eimans granskningsmall (2003).
BILAGA C
Artikel 2
Referens Fålun, N., Fridlund, B., Schaufel, M. A., Schei, E., & Norekvål, T. M. (2016). Patients’ goals, resources, and barriers to future change: A qualitative study of patient reflections at hospital discharge after myocardial infarction. European Journal of Cardiovascular Nursing, 15(7), 495-503.
Land Databas
Norge Cinahl
Syfte Syftet var att under sjukhusvistelsen identifiera patienters mål, resurser och uppfatta hinder inför framtida förändringar.
Metod:
Design
Kvalitativ metod
Kvalitativ innehållsanalys, beskrivande och utforskande design
Urval 20 patienter från olika hjärtavdelningar rekryterades till studien som alla hade gemensamt att ha gått igenom hjärtinfarkt. Patienterna var av olika åldrar och kön.
Datainsamling Intervjuerna var semistrukturerade, varade mellan 20 till 60 minuter och spelades in för att transkriberas ord för ord av den första författaren. Patienterna som blev intervjuade innan utskrivning från sjukhuset hade gett sina medgivanden till intervjuerna muntligt och skriftligt.
.
Dataanalys Studien är en induktiv kvalitativ innehållsanalys som beskrivs som en öppen process där intervjufrågorna i slutet ger ett beskrivande sammanhang av innehållet som kategoriseras efter kategorier och därefter teman.
Bortfall Ej angivet
Slutsats -Deltagarna ansåg att familj och vänner var viktiga stöttepelare i framtiden då de kan komma med tips och råd som deltagaren kan motiveras av för att upprätthålla egenvården efter hjärtinfarkten. ---Deltagarna berättade om att målen skulle vara lätta från början att uppnå men bli mer krävande med tiden i syfte att komma igång och upprätthålla målen.
-Hjärtinfarkten beskrevs som positiv i den bemärkelse att livet ändrar riktning och deltagarna kände att det var dags att fokusera på de viktiga sakerna i livet då livet är mer skört efter en hjärtinfarkt och kan ta slut plötsligt. Det blev efter hjärtinfarkten viktigt för många av deltagarna att göra saker de alltid velat göra.
-Det som tyngde deltagarna var den nya oron för hjärtat och att försöka leta efter en orsak till insjuknande.
-Deltagarna ville leva så vanligt som möjligt och en del hade ingen plan att ändra beteenden. En deltagare vägrade rehabiliteringsprogram motiverande i att han inte ville förlora
självbestämmandet och inte tyckte det passade.
-Deltagarna upplevde att utskrivning var en utmaning då de inte var insatta och inte förstod hur de skulle leva med en kardiovaskulär sjukdom.
Vetenskaplig kvalitet
40 p/48 p, 83 %, grad: I enligt Carlsson & Eimans granskningsmall (2003).
BILAGA C
Artikel 3
Referens Junehag, L., Asplund, K., & Svedlund, M. (2014). Perceptions of illness, lifestyle and support after an acute myocardial infarction. Scandinavian journal of caring sciences, 28(2), 289-296.
Land Databas
Sverige Cinahl
Syfte Syftet var att beskriva patienters individuella uppfattningar av stöd och livsstil ett år efter akut hjärtinfarkt, med eller utan ett mentorskap.
Metod:
Design
Kvalitativ metod.
Kvalitativ innehållsanalys, beskrivande design
Urval Deltagarna blev utvalda två veckor efter utskrivning på ett återbesök hos sin sjuksköterska. De blev uppringda av den första författaren som gav en förfrågan om deltagande. Utifrån förfrågan gick 20 deltagare med på studien, varav 14 var män och sex var kvinnor.
Datainsamling Intervjuerna utfördes på ett sätt varje deltagare själv fick välja, personligen eller via telefon.
Semistrukturerade var intervjuerna som varade mellan 20 till 56 minuter. Frågorna var öppna och fokuserade på olika teman.
Dataanalys Innehållsanalys användes för att få grepp om deltagarnas erfarenheter med eller utan stöd av mentor efter en hjärtinfarkt. Intervjuerna skrevs ner ordagrant och innehållet kodades för att senare delas upp i teman. Sex stycken underteman blev tre huvudteman. Den första författaren ledde analysdiskussionen som alla författare hade tillsammans genom studien.
Bortfall Ej angivet.
Slutsats -Flera av deltagarna kände ett lugn av sina mentorers stöd, det fick flera av deltagarna att ändra livsstil.
-Flera av deltagarna såg hjärtinfarkten som en vändpunkt i livet med en början av positiva vanor som träning, promenader och ett nytt positivt synsätt på livet där de små sakerna räknades.
-Flera av deltagarna såg hjärtinfarkten som en vändpunkt i livet med en början av positiva vanor som träning, promenader och ett nytt positivt synsätt på livet där de små sakerna räknades.