Undersökningens ansats var att förhålla formuleringsarenans intentioner runt elevdemokrati och elevinflytande mot praktikens faktiska genomförande och tankar. När vi fann att det existerade, från utbildningspolitiskt håll, konkreta motiveringar och utgångspunkter för elevinflytande föll det sig intressant att spegla verksamheten i ljuset av dessa. Utgångspunkten för intentioner på
formuleringsnivå hämtades ur Skolkommitténs tre utgångspunkter för varför elever skall ges inflytande i skolan. Elevers inflytande kunde motiveras med att det är en mänsklig rättighet, att skolan ska fostra elever till demokratiska medborgare och att elevers lärande i djupare bemärkelse förutsätter inflytande. Dessa utgångspunkter fann vi även i läroplanen för grundskolan och vi fann dem även i den praktiska verksamheten. För att skapa en helhetsbild och låta de berörda komma till tals så valde vi sedan att samtala med barn, intervjua lärare och att själva observera undervisningen. Vi kan likna det vid att vi skar ut en bit av tårtan för en mer ingående granskning. Vi anser att dessa två tårtbitar, de två klasserna, om de studeras ur flera perspektiv, kan representera en del av hur arbetet runt elevdemokrati går till på fältet. Vad vi fann var att alla tre motiveringar för
elevinflytande i skolan på ett eller annat sätt uttrycktes i verksamheten. Dock betonade lärarna och eleverna olika motiveringar för elevinflytande. Lärarna i dessa fall har en vilja att låta eleverna påverka verksamheten och de behandlar alla tre utgångspunkter under samtalen. Lärarna betonar dock sinsemellan olika demokratiska förmågor som de försöker utveckla i arbetet. Eleverna å sin sida, betonar arbetsmiljön på skolan som ett område de vill ha inflytande över. De talar även om respekt för sitt varande i skolan, vilket vi ser som en rättighet.
Våra studier ger oss möjlighet till konstaterandet att, i vilken utsträckning elever har inflytande över sin skolgång är avhängigt läraren. Dennes syn på barn, sitt uppdrag, demokrati och demokratisk förmåga. Vi kan även se att de ramfaktorer som skolan ska förhålla sig till påverkar utrymmet för elevinflytande. I en övergripande sammanfattning av studiens resultat påstår vi att de olika aspekter som vi funnit inverkar på elevers möjligheter till inflytande utgör ramar. Den väg som styrdokumentens mål vandrar från formuleringsarenan till realiseringsarenan är lång. Från barnkonventionen ner till arbetsplan ska de ideologiska målen tumlas och tolkas. Frågan är vilket dokument som lärarna håller i handen i den vardagliga verksamheten? Lärare har många perspektiv att bejaka i förverkligandet av styrdokumentens mål. Frågan är om kunskapuppfyllnads mål inom olika ämnen får större genomslagskraft än de ideologiska?
Skolans geografiska placering, tycks oss, vara en sådan ramfaktor som läraren har att förhålla sig till eller omedvetet forma sig efter. Ett område som är mångkulturellt kan skapa andra förutsättningar och drivkrafter än homogena områden vad gäller elevdemokrati. Lärarnas olika sätt att föreverkliga styrdokumentens mål om elevdemokrati ger oss en känsla av att lärarens syn på demokrati, demokratiska förmågor och sitt uppdrag är avgörande. Vad elevinflytande rent praktiskt ska innebära verkar ännu avhängigt den som tolkar och implementerar styrdokumentens mål. Vi ställer oss frågan hur detta inverkar på det faktum att vi i Sverige länge har och ännu ska,
eftersträva en likvärdig skola? Är de skilda sätten att arbeta med demokrati endast ett tecken på att eleverna på de olika skolorna har skilda förutsättningar och därför bemöts olika? Är likvärdighet i bemärkelsen att, precis som vår läroplan förespråkar, bli bemött och sedd utifrån sina individuella
behov? Men vad händer då när dessa barn som i skolan får skilda uppfattningar om vad demokrati innebär ska leva tillsammans i ett demokratiskt samhälle? Vad händer, hårddraget, när barn som vuxit upp i en formell skoldemokrati och har lärt sig att fatta beslut genom att rösta möter barn som vuxit upp i en informell demokrati där man resonerar sig fram till en gemensam åsikt? Innebär detta även att de får olika verbala förmågor?
En fråga vi ställt oss och som förefaller naturlig när vi resonerar kring en likvärdig utbildning är vilken inverkan decentraliseringen har haft på elevdemokratin? Vi ställer oss även frågande inför vad de deliberativa samtalen kan tillföra grundskolan i arbetet med att utveckla elevernas demokratiska förmåga och kompetens? Vår studie har visat att i två skilda skolor ges två olika demokratiska arbetsformer mer eller mindre utrymme. Vad skulle det innebära för elevernas demokratiska utveckling om skolorna anammade det deliberativa arbetssättet och brukade detta som ett komplement till den mer formella demokratin? Hur ska lärare hålla sig ajour med dagens forskning gällande elevdemokrati? Detta borde anses vara viktigt och är även starkt betonat i våra styrdokument? I vems famn vilar detta ansvar? Vi undrar även över arbetslagets roll, hur ser utbytet mellan lärare ut? Med vem kan de samtala om modern teoribildning? Vi slås även av att läroplanen för grundskolan talar om att ansvaret och inflytandet ska växa med elevens ålder. Ser det ut så i verkligheten? Eller har elever, så som det framkom under elevgruppsamtalen, snarare känslan av att förskolan var en plats där valfrihet och lustfylldhet främjades? En fråga som vi bär med oss är även om det finns en genusaspekt att förhålla till elevdemokrati. Fostras flickor och pojkar på samma sätt när det gäller ansvar, omsorg och mänsklig rättighet? Finns det en skillnad mellan flickor och pojkars uttryck för elevdemokrati? Finns en skillnad i flickors och pojkars demokratiska fostran i skolan? Dessa är några av de frågor som vi bär med oss.
Under den omtumlande och intresseväckande process som undersökningen utgjort är vår förhoppning att vi skapat ett intresse för demokrati i skolan. Vi sätter tro och hopp till att de frågor som ännu står obesvarade skall en dag tas upp i vidare forskning. Vi ser det som ytterst viktigt att lärare i dagens samhälle bejakar och utvecklar den demokrati som föregående
generationer byggt upp och införlivat. Om även på det moderna diskursiva/deliberativa sättet som förespråkas i ett pluralistiskt samhälle. Vi hävdar att ett arbete för demokrati och deliberation i skolan torde öka elevernas förutsättningar att växa upp i en värld i snabb förändring med globalt sett vidgade gränser. Vi menar att människors vilja, ansvar och omsorg fortfarande behöver behandlas i skolan. Förståelse för innebörden av jämlikhet, rättigheter, förutsättningar och
fredlighet måste fortfarande tillförsäkras och behandlas mellan människor. Skolan utgör enligt oss en eminent arena för detta. Därav framhåller vi den deliberativa demokratin som passande form för skolan idag. Kan det vara på tiden att hur demokrati i skolan ska vara utformad och gå till,
innebörden och hur lärare kan arbeta för detta framförs i läroplanen eller kursplaner? Vi tänker att läraren blir behjälpt av ett förtydligande runt vilken demokratisyn som skolan bör bruka.
Referenser
Tryckta källor
Andersson, Camilla m.fl.: Elevdemokrati i klassråd och elevråd, Luleå Tekniska Universitet, Institution för pedagogik och lärande, 2008
http://epubl.ltu.se/1652-5299/2008/012/LTU-LAR-EX-08012-SE.pdf
Alvesson, Mats m.fl.: Tolkning och reflektion Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund: Studentlitteratur, 2008
Aspán, Margareta: Att komma till sin rätt Barns och vuxnas perspektiv på ett skolprojekt för ökat
elevinflytande, Stockholm: Utvecklingspsykologiska seminariet Stockholms Universitet, 2005
Axiö, Annika: FoU-rapport (Forsknings- och utvecklingsbyrån, Stockholms socialtjänst)
Medbestämmande i skolan, utvärdering av ett försök med utökad demokrati i tio stockholmsskolor,
1996:22
Bell, Judith: Introduktion till forskningsmetodik, Lund: Studentlitteratur, 2000, Berg, Mikael: Samhället i skolan, skolan i samhället En studie av en gymnasieskolas
demokratiarbete utifrån elevernas upplevelser av verksamheten, Högskolan i Dalarna, D-uppsats,
2008
http://dalea.du.se/theses/archive/1bb76762-b17f-4b73-b640-79d0de6974c6/42cf8dcc-5347-4d60-b7f2-5579b5c5fb8c.pdf
Bjorndahl, Cato R.P: Det värderande ögat Observation, utvärdering och utveckling i undervisning
och handledning, Stockholm: Liber AB, 2005
Broberg, Per m.fl.: Demokrati i svensk skolforskning – En kritisk granskning, Högskolan i Kristianstad, Lärarutbildningen, 2008
http://eprints.bibl.hkr.se/archive/00002274/01/Exarb_Broberg_Madrusan.pdf
Korczack, Janusz: Barnets rätt till respekt, 2002, Stockholm: Natur och Kultur
Dahllöf, Urban: ”Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet En tillbakablick”, Pedagogisk Forskning
i Sverige, årg. 4, nr1, 1999
Dahllöf, Urban: Skoldifferentiering och undervisningsförlopp, Göteborg: studies in educational sciences 2, 1967
Demokratiutredningen, Regeringen, SOU 2000:1: En uthållig demokrati! Politik för folkstyre på
2000-talet, Stockholm: Jupiter Reklam, 2000
Englund, Tomas: ”Deliberativa samtal i ljuset av deliberativ demokrati”, i Premfors Rune och Roth Klas (red): Deliberativ demokrati, Lund: Studentlitteratur, 2004
Englund, Tomas: Deliberativa samtal som värdegrund - historiska perspektiv och aktuella
förutsättningar, Stockholm, Skolverket, 2000
Englund, Thomas: ”Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna”,
Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 2004
Forsberg, Eva: Elevinflytandets många ansikten, Uppsala, Acta Universitatis Upsaliensis, 2000 Gustavsson, Bernt: ”Demokrati, identitet och bildning”, i Britta Jonsson och Klas Roth (red):
Demokrati och lärande. Lund: Studentlitteratur, 2003
Habermas, Jürgen: Samhällsvetenskapernas logik. Göteborg: Daidalos, 1998
Henriksen, Jan-Olav m.fl.: Etik i arbete med människor, Lund: Studentlitteratur, 2001
Hägelmark, Caroline m.fl.: Skoldemokrati lärares syn på skoldemokrati och dess integrering i
undervisningen, Växjö Universitet, Lärarutbildningen, Institutionen för pedagogik, 2006 http://www.diva-portal.org/vxu/abstract.xsql?dbid=619
Johansson, Eva: ”Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv”, Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, årg. 8, nr 1-2
Johansson, Eva m.fl.: ”Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis”,
Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, årg. 8, nr 1-2
Kungliga skolöverstyrelsen (1955): Undervisningsplan för rikets folkskolor, U 55. Stockholm: Svenska Bokförlaget Norstedts, 1955
Kungliga skolöverstyrelsen: Läroplan för grundskolan, Lgr 62, Kungliga Skolöverstyrelsens
skriftserie 60. Stockholm: Emil Kihlströms Tryckeri AB, 1962
Kåräng, Gösta: Elevinflytande, studieresultat och det inre arbetet i skolan: Arbetsrapport, februari 1999, Karlstads Universitetet, forskning om skola och barn, ungas utveckling och lärande
Larsson, Hans Albin: ”Från illusion till konkretion? Om förutsättningarna för demokratifostran i skolan och lärarutbildningen”, i Britta Jonsson och Klas Roth (red): Demokrati och lärande. Lund: Studentlitteratur, 2003
Lindblad, Sverker m.fl.: ”Ramfaktorteori och praktiskt förnuft” Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 1, 1999
Linde, Göran: Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori, Lund: Studentlitteratur, 2006 Lindensjö, Bo: ”Demokrati” i Britta Jonsson och Klas Roth (red): Demokrati och lärande. Lund: Studentlitteratur, 2003
Lindensjö, Bo m.fl.: Utbildningsreformer och politisk styrning, Stockholm: HLS Förlag, 2000 Lutz, Kristian: Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet, Malmö: Holmbergs, 2006
http://dspace.mah.se/bitstream/2043/5967/2/Lutz%2520omslag%25207%2520dec.pdf
Olsen, Rikke m.fl.: Mellan styrdokument och praktik – demokrati i skolan, Göteborgs Universitet, c-uppsats, 2007
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/9733/1/HT07-2480-08.pdf
Puškarić, Susanne: Deliberativa samtal i skolan? En studie av verbal kommunikation i den svenska
gymnasieskolan, Malmö Högskola, Lärarutbildningen, 2007
http://dspace.mah.se/dspace/bitstream/2043/4418/1/deliberativasamtal.pdf
Qvarsell, Birgitta: ”Barns perspektiv och mänskliga rättigheter Godhetsmaximering eller kunskapsbildning”, Pedagogisk forskning i Sverige, 2003, årg. 8, nr 1-2
Roth, Klas: ”Deliberativ pedagogik”, i Premfors Rune och Roth Klas (red): Deliberativ demokrati, Lund: Studentlitteratur, 2004
Rudvall, Göte: ”Inflytandet genom tiderna - varför har det gått så trögt?” i KRUT, Elev och
föräldrar inflytande, Stockholm: Kritisk utbildningsskrift, 1995, 79 3/95
Rönnström, Niclas: Kommunikativ naturalism: Om den pedagogiska kommunikationens villkor. Stockholm: HLS förlag, 2006
Skolverket: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94, Ödeshög: AB Danagårds grafiska, 2006
Skolöverstyrelsen: Läroplan för grundskolan, allmän del, Lgr 69. Stockholm: Svenska tryckcentralen AB 1972
Skolöverstyrelsen: Läroplan för grundskolan, allmän del, Lgr 80, Södertälje: Fingraf Tryckeri 1990 SOU 1996:22: Inflytande på riktigt. Om elevers rätt till delaktighet, inflytande och ansvar.
Delbetänkande från Skolkommittén. Stockholm: Nordstedts tryckeri AB. 1996
SOU 1944:20: Skolan i samhällets tjänst. 1940 års skolutrednings betänkande och utredningar Ecklesiastikdepartementet, 1944
SOU 1948:27: 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Ecklesiastikdepartementet
Tham, Amelie, på uppdrag av Skolverket: ”Jag vill ha inflytande över allt” En bok om vad
elevinflytande är och skulle kunna vara., Stockholm: Enskede Offset, 1998
Tunebring, Christel Titti: Skoldemokratins motsättningar ur deliberativa perspektiv – en studie
baserad på intervjuer av sju rektorer för gymnasieskolan, Södertörns Högskola, D-uppsats i retorik,
2007
http://sh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:15280
von Wright, Moria: ”Konfrontation och problematisering i den verbala kommunikationens
gränstrakter”. I antologin Utbildning som kommunikation (Englund, red), Göteborg: Daidalos, 2007 Österlind Eva: Disciplinering via frihet: elevers planering av sitt eget arbete. Uppsala: Acta
Universitatis Upsaliensis, 1998
Otryckta källor
Nationalencyklopedin (2008) Demokrati. (2008-11-25).
http://www04.sub.su.se:2096/artikel/152099 25 november 2008
Skolverket (2008) De lokala styrdokumenten. (2008-11-25).
http://www.skolverket.se/sb/d/1597/a/7143
Skolverket (2008) Elevinflytande. (2008-11-27).
http://www.skolverket.se/sb/d/2216
Sveriges Riksdag (2008) Demokrati. (2008-12-10)
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____275.aspx
Sveriges Riksdag (2008) Svensk Författningssamling. (2008-12-10)
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2006:67
Sveriges Riksdag (2008) Svensk Författningssamling. (2008-12-10)
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194
Unicef (2008) Barnkonventionen. (2008-12-02).
http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-hela-texten
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_principer_tf_200 2.pdf
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer. (2009-01-19)
http://www.vr.se/download/18.668745410b37070528800029/HS%5B1%5D.pdf
Vetenskapsrådet (2007) Hantering av integritetskänsligt material. (2008-11-25).
http://www.vr.se/download/18.aae1aa51132473084980005790/integritetskansligt_forskningsmateri a2l.pdf