6.1 Slutsats
Syftet med den här studien var att kartlägga vilken effekt offentliggörandet av oetiska handlingar begångna av företag på Stockholmsbörsen får på aktiekurserna. Vidare ämnade den förklara om det finns effektskillnader mellan oetiska handlingar utifrån moralisk indignation och karaktär (finansiella och operationella brott) samt vilken kombination som i så fall får störst procentuell påverkan på aktiekurserna. Studiens resultat visar ett signifikant kursfall på företagens aktiekurser (-1,89%), vilket överensstämmer med hypotes 1. Inga signifikanta effektskillnader observeras utifrån moralisk indignation eller brottens karaktär och inte heller vilken kombination av dessa som får störst procentuell påverkan kan fastställas vilket innebär att hypotes 2 och 3 förkastas.
Det går alltså inte att finna någon signifikant skillnad mellan grupperna, däremot ett signifikant kursfall när det gäller oetiska handlingar överlag. Det här leder till slutsatsen att vid offentliggörandet av att svenska börsnoterade företag begått oetiska handlingar beslutar sig investerarna för att sälja sina aktier. Resultatet överensstämmer med forskning utförd på utländska marknader och uppdaterar samtidigt kunskapen på den svenska. Det är dock svårt att utifrån studiens resultat dra någon slutsats kring den ökade etiska medvetenheten och hur stort fokus investerarna lägger på att företagens handlingar ska vara etiskt försvarbara.
6.2 Studiens tillförlitlighet
Kritik som kan riktas mot studien är indelningen utifrån moralisk indignation. Vad som anses etiskt försvarbart förändras över tid vilket innebär att begreppets innebörd kan ha utvecklats över den studerade tidsperioden. Studiens kriterier för HMI och LMI är som tidigare nämnt enbart ett möjligt tillvägagångssätt. Kritik kan därför riktas mot att andra definitioner och kriterier kan leda till andra resultat. Vidare har observationerna primärt delats in utifrån medias perception av händelserna, vilket kanske inte är förenligt med aktieägarnas och därmed kan påverka tillförlitligheten. Som tidigare nämnt går det heller inte att säkerställa databasen Retriever researchs tillförlitlighet i det avseende att alla artiklar om en händelse återfinns, vilket kan ha direkt påverkan på indelningen utifrån moralisk indignation. Vidare anses de historiska aktiekurser som hämtats från databasen Thomson Reuters Datastream vara tillförlitliga då databasen är väl ansedd och flitig använd. Slutligen är det viktigt att ta i beaktning att resultatet
6.3 Vidare forskning
Ett av de stora problemen med en sådan här typ av studie är bristen på observationer. Då många statistiska test kräver ett större stickprov begränsas valmöjligheterna för statistisk inferens. För att kunna arbeta med ett större stickprov kan framtida forskning välja att utöka antal år som inkluderas i studien. Ett annat intressant perspektiv för att se om etiken fått större inflytande vad gäller företagandet vore att utföra en studie som jämför hur stor nedgången är nu jämfört med förr i tiden. Det kan ge en bättre indikation på om det ökade intresset översatts till ställningstaganden och agerande hos investerare. Ytterligare förslag på framtida forskning är att genomföra en studie med kvalitativa inslag, såsom intervjuer. Genom att intervjua aktieägare kan en tydligare bild ges kring hur de resonerar vid offentliggöranden av företags oetiska handlingar och vad som anses vara av betydelse vid valet att köpa, sälja eller behålla sina aktier.
Genom att genomföra exempelvis enkäter kan aktieägare även ges möjlighet att gradera olika typer av brott utifrån moralisk indignation vilket kan underlätta potentiell indelning. Slutligen skulle det vara en intressant aspekt att analysera effekten av att ett företag tidigare har varit iblandad i oetiska handlingar och huruvida effekten då blir större eller mindre.
Referenser
Abrahamson, E. och Park, C. (1994). Concealment of negative organizational outcomes: An agency theory perspective. Academy of management journal, 37(5), s.1302-1334.
Ashforth, E.B. och Anand, V. (2003). The normalization of corruption in organizations.
Research in Organizational Behavior, 25, s. 1-52.
Beu, D. och Buckley, M.R. (2001). The Hypothesized Relationship Between Accountability and Ethical Behavior. Journal of Business Ethics, 34, s. 57-73.
Brown, N. och Deegan, C. (1998). The public disclosure of environmental performance information- a dual test of media agenda setting theory and legitimacy theory. Accounting and Business Research, 29(1), s. 21-41.
Bryman, A. och Bell, E. (2015). Business research methods. 4. uppl. Oxford: Oxford University Press.
Buckley, M.R., Beu, D.S., Frink D.D., Howard, J.L., Berkson, H., Mobbs, T.A. och Ferris, G.R.
(2001). Ethical issues in human resources systems. Human Resource Management Review, 11, s. 11-29.
Carlsson, U. (2016). Freedom of expression in the digital transition. Journal of Media Business Studies, 13(3), s. 187-197.
Carroll, A.B. (1991). The pyramid of corporate social responsibility: toward the moral management of organizational stakeholders. Business Horizons, 34(4), s. 39-48.
Carroll, A.B. (2016). Carroll’s pyramid of CSR: taking another look. International Journal of Corporate Social Responsibility, 1(1), s. 1-8.
Cohen, J.R. och Holder-Webb, L.L. 2006. Rethinking the Influence of Agency Theory in the Accounting Academy. Issues in Accounting Education, 21(1), s. 17-30.
Davidson, W. N. och Worrell, D. L. (1988). The Impact of Announcements of Corporate Illegalities on Shareholder Returns. The Academy of Management Journal, 31(1), s. 195– 200.
Davidson, W. N., Lee, C.I. och Worrell, D.L. (1994). Stock Market Reactions to Announcement Corporate Illegalities. Journal of Business Ethics, 13(12), s. 979-987.
Eisenhardt, K.M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. The Academy of Management Review, 14(1), s. 57-74.
Ekobrottsmyndigheten (2017). Om ekonomisk brottslighet. http://ekobrott.se/om-ekobrott/om-ekonomisk-brottslighet/ [Hämtad 2017-12-09].
Elinder, M. (2015). Den ekonomiska människan. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, G. och Fernström, S. (2001). Påverkas svenska företags aktievärde av
uppmärksammade oetiska handlingar? Magisteruppsats. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm.
Eurosif (2014). European SRI Study.
http://www.eurosif.org/wp-content/uploads/2014/09/Eurosif-SRI-Study-20142.pdf [Hämtad 2017-12-18].
Fama, E. (1970). Efficient capital markets: A review of theory and empirical work. Journal of Finance, 25(2), s.383–417.
Fehr, E. och Falk, A. (2002). Psychological foundations of incentives. European Economic Review, 46(4), s. 687-724.
Friedman, M. (1970). The social responsibility of business is to increase its profits. New York Times Magazine, 13 september, s. 32-33
Glac, K. (2014). The influence of shareholders on corporate social responsibility. Economics, Management, and Financial Markets, 9(3), s. 34-72.
Grafström,M., Göthberg, P. och Windell, K. (2015). CSR: Företagsansvar i förändring. 2.
uppl. Stockholm: Liber.
Gunthorpe, D. L. (1997). Business Ethics: A Quantitative Analysis of the Impact of Unethical Behavior by Publicly Traded Corporations. Journal of Business Ethics, 16(5), s. 537–543.
Investopedia (2017). Agency Theory. https://www.investopedia.com/terms/p/principal-agent-relationship.asp [Hämtad 2017-11-25].
Jensen, M.C. och Meckling, W.H. 1976. "Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure". Journal of Financial Economics, 3(4), s. 305-360.
Konkurrensverket (2015). Karteller.
http://www.konkurrensverket.se/konkurrens/om-konkurrensreglerna/samarbete-som-begransar-konkurrensen/karteller/ [Hämtad 2017-12-08].
Laerd statistics (2013). Kruskal-Wallis H Test using SPSS Statistics.
https://statistics.laerd.com/spss-tutorials/kruskal-wallis-h-test-using-spss-statistics.php [Hämtad 2017-12-20].
Laufer, W. S. (2014). Where Is the Moral Indignation Over Corporate Crime? Ingår i:
Brodowski, D. Espinoza de los Monteros de la Parra, M. Tiedemann, K. och Vogel, J.
Regulating Corporate Criminal Liability. Schweiz: Springer international publishing, s. 19-31.
Lentner, C., Szegedi, K., och Tatay, T. (2015). Corporate Social Responsibility in the Banking Sector. Public Finance Quarterly, 60(1), s. 95-103.
MacKinlay, A. C. (1997). Event studies in economics and finance. Journal of economic literature, 35(1), s. 13–39.
Moore, J. (1990). What is Really Unethical About Insider Trading? Journal of Business Ethics, 9(3), s. 171-182.
Mothander, J. (2017). Teliachefer åtalas. Dagens Industri, 22 september.
https://www.di.se/nyheter/teliachefer-atalas/ [Hämtad 2017-10-25].
Polisen (2017). Korruption- lagar och fakta. https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Korruption/ [Hämtad 2017-12-08].
Polisen (2016). Miljöbrott - lagar och fakta.
https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Fakta-om-miljobrott/ [Hämtad 2017-12-16].
Roberts, J. och Scapens, R. (1985). Accounting systems and systems of accountability- understanding accounting practices in their organizational contexts. Accounting, Organizations and Society, 10(4), s. 443-456.
Sahlin-Andersson, K. (2006). Corporate social responsibility: a trend and a movement, but of what and for what? Corporate Governance: The international journal of business in society, 6(5), s. 595-608.
Schueth, S. (2003). Socially Responsible Investing in the United States. Journal of Business Ethics, 43(3), s. 189-194.
SFS 2005:551. Aktiebolagslag. Stockholm: Justitiedepartementet.
Song, C. och Han, S. H. (2017). Stock Market Reaction to Corporate Crime: Evidence from South Korea. Journal of Business Ethics, 143(2), s. 323–351.
Swedsec (2017). Marknadsmissbruk (insiderbrott och otillbörlig marknadspåverkan m.m.).
http://www.swedsec.se/files/4413/2069/5105/Lagen_om_marknadsmissbruk_rev_docx.pdf [Hämtad 2017-12-09].
Tay, L-M., Puah, C-H., Brahmana, R.K. och Malek, N.I.A. (2016). The effect of white collar crime announcement on stock price performance: Evidence from Malaysian stock market.
Journal of Financial Crime, 23(4), s. 1126-1139.
Triola, M. F. (2015). Selected chapters from Elementary statistics. Harlow: Pearson Education Limited.