Under övrigt, i enkäten, på vad som kartläggs uppgav respondenterna att de dessutom kartlägger tillexempel läsriktning, perception och arbetsminne. Dessa moment är viktiga att beakta. Arbetsminnet är betydelsefullt vid inlärning, eftersom information behövs vara kvar i minnet kortare stunder, innan överföring sker till långtidsminnet (Lundeberg & Sterner, 2006). Ett roligt sätt att träna arbetsminnet, är till exempel leken Kims lek.
Lästesten LäSt (Elwer, Fridolfsson, Samuelsson & Wiklund, 2011) och Ord & bild, Bild & Ord (Olofsson & Söderberg Juhlander, 2013), som vi personligen har använt under det senaste året, anser vi är bra tester för grundsärskolans elever. LäSt passar, enligt oss, elever som har verbal kommunikation och god syn, alternativt hjälpmedel så som läs-tv. Testet är snabbt gjort, vilket gagnar elever med koncentrationssvårtigheter alternativt hyperaktivitet. Har eleven hypoaktivitet bör man beakta detta och anpassa tiden, anser vi. Elever som har språkstörningar bör genomföra testet med personal som känner och förstår eleven. Ord & bild, Bild & Ord passar i stort settalla elever inom grundsärskolan, även dem som inte har verbal kommunikation, men som kan läsa. Dock kan testet vara svårt för elever med motoriska svårigheter, eftersom penna alternativt markör ska användas. Även vid detta test, bör man vid vissa fall anpassa testtiden. Det ska beaktas att elever i grundsärskolan har långsammare utvecklingsprofil (Lundberg & Herrlin, 2005). Därmed är det svårt att jämföra grundskolans normerade värden för testerna. Eleverna vi testade låg i genomsnitt tre år ”efter” grundskolans elever då det gäller normerade värden. Det viktigaste med resultatet är att eleven och pedagogen kan följa och se utvecklingen över tid.
7.3 Konklusion
Syftet med denna studie var att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskolan.
Flertalet av skolorna saknar plan för kartläggning av elevers läsutveckling inom grundsärskolan. De flesta pedagoger kartlägger dock med något verktyg såsom
40 tester, matriser och observationer med mera. Verktygen varierar från skola till skola och från pedagog till pedagog. Resultatet visar även på att pedagogerna kartlägger elevers läsutveckling regelbundet samt när ny elev kommer. Områden som, framförallt, kartläggs är bokstäver, avkodning, läsförståelse och lästeknik. Detta överensstämmer med erfarenheter från våra egna verksamheter.
Alla elever är individer med olika behov och förutsättningar. Detta märker vi ännu tydligare inom grundsärskolan. Eleverna behöver individualisering i ännu större utsträckning och kunskapsnivån mellan eleverna är större än i grundskolan. Eleverna behöver hjälp och vägledning med att lära sig (Costley & Nelson, 2003) Vi känner att alla individer har en utvecklingspotential. Det gäller att se elevens proximala utvecklingszon (Partanen, 2007) och hitta elevens motivation att lära (Jenner, 2004). Detta medför att kartläggningsverktygen varierar från elev till elev i stor utsträckning. Vi på grundsärskolan gläds åt väldigt små utvecklingssteg hos eleven.
Område som vi känner skulle vara intressant att forskas vidare inom, är huruvida pedagogers utbildning inom läs- och skrivinlärning, påverkar elevers läsutveckling inom grundsärskolan. Dessutom vore det intressant att forska vidare om huruvida motivationsfaktorn påverkar grundsärskoleelevers inlärning. Vi avser även att lägga fram ett förslag på plan för kartläggning av läsutveckling för våra elever på grundsärskolan.
Vi avslutar med Kierkegaards uttryck: ”om man verkligen ska lyckas föra en människa till en bestämd plats, måste man först och främst se till att finna henne där hon är och börja där” (RØkenes och Hanssen 2007, s 177).
41
REFERENSLISTA
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red) (2011) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB
Berthén, Diana (2007). Förberedelser för särskildhet. Karlstad: Karlstad universitet
Bryman, Allan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Chourbagi, Zouhaira Margita & Jönsson, Marie 2006, Läs- och skrivinlärning i grundskolan och särskolan. Malmö högskola
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/2499/likheter_och_skillnader.pdf?sequen ce=1
Costley, Kevin C & Nelson, Jamie 2003, Avram Noam Chomsky and His Cognitive Development Theory. Arkansas Tech University
http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED543301.pdf
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport – att göra en statsikt undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Druid Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur
Elwer, Åsa & Fridolfsson, Inger & Samuelsson, Stefan & Wiklund, Christina (2011). LäSt, Test i Läsning och Stavning för åk 1-5. Stockholm: Hogrefe Psykologiförlaget AB
Fangen, Katrine & Sellerberg, Ann-Mari (2011). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur
Frithiof, Elisabeth (2007). Mening, makt och utbildning. Växjö: Växjö universitet
Gleerups 2014-05-16. Mitt lätta bibliotek. http://www.gleerups.se/40626851-product
Gough, Philip. B. & Tunmer, William. E (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6-10.
Hargdata 2014-05-15. Symwriter. http://www.hargdata.se/
Hedegaard Hein, Helle (2012). Motivation. Motivationsteorier & praktisk tillämpning. Malmö: Liber AB
42 Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & Kultur
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011). Specialpedagogik och funktionshinder, Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur & Kultur
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Joelsdotter Hallbäck, Marie 2014-05-08, Kvantsidan – enkäter https://sites.google.com/site/kvantsidan/enk
Learning Media (published by) 1997. Reading for life: the learner as a reader. New Zealand: Learning media Limited.
Liberg, Caroline 2008, Läs- och skrivutveckling och ett utökat läraruppdrag, Uppsala universitet,
http://www.ep.liu.se/ecp/032/004/ecp0832004.pdf
LukiMat 2014-05-05, en nätbaserad inlärnings- och utvärderingsplattform för grundläggande läsfärdighet mm.
http://www.lukimat.fi/lasning/informationstjanst/kartlaggning-av-lasutvecklingen
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Stockholm: Natur och kultur
Lundberg, Ingvar & Reichenberg, Monica (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och kultur
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur hänger de ihop? Stockholm: Natur och kultur
Olofsson, Åke & Söderberg Juhlander, Pernilla (2013). Ord & bild, Bild & ord. Gruppscreening av ordavkodning för ål 1 och 2. Stockholm: Natur & kultur
Partanen, Petri (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier
Phillips, Denis Charles & Soltis, Jonas (2010) Perspektiv på lärande. Stockholm: Nordstedts
43 Reichenberg, Monica 2014-05-23, Gränser på gott och ont: Undervisning i
särskolan förr och nu.
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:539280/FULLTEXT01.pdf
RØkenes, Odd Harald & Hanssen, Per-Halvard (2007) Bära eller brista, kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups
Skolinspektionen 2014-04-14, Kvalitetsgranskning, undervisning i särskolan
http://www.skolinspektionen.se/sv/Tillsyn-- granskning/Kvalitetsgranskning/Genomforda-kvalitetsgranskningar/Undervisningen-i-sarskolan/
Skollag (2010:800)
Skolverket (2013) Allmänna råd, Mottagande i grundsärskolan och gymnasieskolan. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2011a) Kommentarmaterial till grundsärskolans kursplaner. Västerås: Edita.
Skolverket (2011b) Läroplan för grundsärskolan 2011. Västerås: Edita.
Skolverket 2014-05-04, Grundsärskola.
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundsarskola
Skolverket 2014-09-11, Utveckla din bedömarkompetens, Elevers läs- och skrivutveckling. En teoretisk bakgrund.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2361
Snowling, Margaret & Hulme, Charles (Red.) (2005) The science of reading. Oxford: Blackwell.
Stensmo, Christer (2007) Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur
Svensk författningssamling, SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2011). Särskolans verksamhet – uppdrag, pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur AB.
Taube, Karin (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts.
44 Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wittboldt, Helena 2008, Läs- och skrivinlärning i särskolan, Malmö högskola, http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/5786/Microsoft%20Word%20-l_examensarbete.pdf?sequence=1
Bilaga 1, Rektorsbrev
Förfrågan om medverkan i examensarbete
Hej!Vi är två lärare som deltidsstuderar på Speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning, vid Linnéuniversitetet, Växjö.
Med anledning av vårt examensarbete på avancerad nivå, som vi håller på med, kontaktar vi nu Er. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskolan.
Vi skulle behöva Er hjälp med att få mejladresser till pedagoger vilka undervisar elever, som läser enligt grundsärskolans kursplan.
Vi avser att göra en webbenkätundersökning när skolarbetet har startat igen i augusti. Därför är vi tacksamma om vi kan få mejladresser före midsommar.
I augusti månad kontaktar vi pedagogerna och ger ytterligare information.
Under hela vårt självständiga arbete har vi handledning av en lärare vid Linnéuniversitetet. Våra handledare, kursansvarige samt examinator har lägst doktorsexamen, vilket garanterar såväl kvalitet som de etiska aspekterna.
Har Ni ytterligare frågor, kontakta vänligen oss. Med vänliga hälsningar
Carina Ottosson och Maria Strand Gustbée
Carina Ottosson Maria Strand Gustbée
Tfn 07X XXXX Tfn 07XXXXXX
xxx@gmail.com xxx@gmail.com
Handledare: Linda Fälth
xxx@lnu.se
Bilaga 2, Enkät
Kartläggning av läsutveckling inom grundsärskolan
Om inget annat anges ska Du svara med ett alternativ. Vid övrigt kan Du skriva egna kommentarer. *Obligatorisk
Ålder *
I vilket ålderintervall tillhör Du?
o 20-30 år
o 31-45 år
o 46-70 år
Ubildningø *
Vilken eftergymnasial utbildning har Du? (Flera alternativ möjliga)
o Förskollärare o Fritidspedagog o Lågstadielärare o Mellanstadielärare o Grundskollärare 1-7 o grundskollärare 4-9 o Övrigt: Mer om utbildning *
Har Du utbildning inom ämnet Svenska i din lärarbehörighet?
o Ja, 0-15 hp
o Ja, 16 - hp
o Ja, osäker hur mycket
o Nej
Tid inom skolans värld *
Hur länge har Du arbetat inom skolväsendet (ex även förskola, grundskola, fritidshem, grundsärskola etc)?
o 0-5 år
o 6-10 år
o 11-20 år
o 21 - år
Tid inom grundsärskolan *
Hur länge har Du arbetat inom grundsärskolan?
o 0-5 år
o 6-10 år
o 11-20 år
Bilaga 2, Enkät
Elever *
Vilken ålder har dina elever som Du undervisar? (Flera alternativ möjliga)
o 7-9 år
o 10-12 år
o 13 - år
Plan för kartläggning *
Har Din grundsärskola en plan för hur och när kartläggningen av elevernas läsutveckling ska gå till?
o Ja
o Nej
o Övrigt:
Kartläggning *
Hur kartlägger Du elevernas läsutveckling? (Flera alternativ möjliga) o Matriser som finns på markanden, t ex Lundberg, Språket lyfter m fl.
o Observationer (i minnet)
o Vid en- mot- en-tillfällen
o Inom den ordinarie undervisningen
o Egenkomponerade matriser
o Små tester enskilt/under samling
o Eleven läser högt för vuxen
o Aldrig
o Övrigt:
Tillfällen *
Vid vilka tillfällen kartlägger Du? (Flera alternativ möjliga)
o När ny elev kommer
o Inför utvecklingssamtal
o Minst en gång per termin
o Minst en gång per läsår
o Inför lärarbyte
o Inför elev ska byta skola
o Aldrig
Bilaga 2, Enkät
Delar av kartlägging *
Vilka delar av läsutvecklingen kartlägger Du? (Flera alternativ möjliga)
o Bokstavskännedom
o Bokstavsljud
o Rim
o Fonem (t ex var i ordet hörs ett visst ljud)
o Stavelser (t ex klappa namn)
o Lästeknik (t ex ljudar, ordbilder, avläser)
o Läsförståelse o Ordavkodning/Läshastighet o Nonsensord o Inget o Övrigt: Utvecklingstak *
Känner Du någon gång att någon elev har uppnått sitt utvecklingstak, och att det inte är någon idé att arbeta vidare med läsutveckling? Vid "Ja", var vänlig och kommentera under "Övrigt" när detta sker i så fall.
o Ja
o Nej
o Övrigt:
Tillhörighet
Vilken form av undervisning har Dina grundsärskoleelever?
o Grundsärskoleklass
o Till huvuddelen integrerade i grundskoleklass
o Elever i båda undervisningsformerna
o Övrigt:
Tack!
Tack för Din medverkan! Har Du något att tillägga så skriv i rutan nedan
Skicka
Skicka aldrig lösenord med Google Formulär
Tillhandahålls av Google F or mul är
Det här innehållet har varken skapats eller godkänts av Google.
Bilaga 3, Missivbrev
Missiv till pedagoger som deltar i studien om kartläggning av
läsutveckling inom grundsärskolan
Vi är två lärare som deltidsstuderar på Speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning, vid Linnéuniversitetet, Växjö.
Refererande till vår kontakt med Din rektor i juni månad, kommer här nedan mer information. Med anledning av vårt examensarbete, kontaktar vi nu Dig som undervisar elever som läser enligt grundsärskolans kursplan i ämnet svenska.
Vårt syfte med examensarbetet är att undersöka hur, när och vad som kartläggs inom läsutveckling hos elever i grundsärskolan.
Vi skulle behöva Din hjälp att svara på frågor via webbenkäten som mejlas separat. Enkäten tar cirka fem minuter i anspråk.
Under vårt självständiga arbete har vi handledning av en lärare vid Linnéuniversitetet. Våra handledare, kursansvarige samt examinator har lägst doktorsexamen, vilket garanterar såväl kvalitet som de etiska aspekterna. Vi använder oss utav Vetenskapsrådets etiska riktlinjer, vilka är:
Informationskravet – Du som deltagare ska ha kännedom om vårt syfte med studien, att Ni deltar frivilligt och har rätt av avsluta deltagandet om så önskas.
Samtyckeskravet – Du deltar utifrån eget samtycke.
Konfidentialitetskravet – Inga andra, utom vi, vet att just Du ska svara på enkäten. Därutöver ser inte ens vi vem som har svarat vad, i enkätsvaren.
Nyttjandekravet – Informationen som Du ger, används endast i detta sammanhang. Du kommer att kunna ta del av det färdiga resultatet via Linnéuniversitets register DiVa.
Vi ser fram emot Ditt svar som är betydelsefullt för vår studie. Tacksam för enkätsvar senast 22 augusti.
Har Ni ytterligare frågor, kontakta vänligen oss. Med vänliga hälsningar
Carina Ottosson Maria Strand Gustbée
Tfn 07X XXXX Tfn 07XXXXXX
xxx@gmail.com xxxx@gmail.com
Handledare: Linda Fälth Kursansvarig: Ulla Gadler
Bilaga 4, Påminnelse
Hej!
Den 12 augusti sände vi en enkät, att besvara, till Dig. Enkäten ingår i vårt examensarbete som handlar om Kartläggning av elevers läsutveckling inom grundsärskolan.
Besvarade enkäter, som vi har fått in, är helt anonyma, så därför vet vi inte vilka som svarat eller ej.
Vi vill därför nu be Dig, som ännu inte hunnit svara på enkäten, att göra det senast torsdag 28/8.
Länk till enkäten:
https://docs.google.com/forms/d/1nc2HDISdSLyOukDmTQCrAsgy9S-Nz7_puo1f363SDWA/viewform?c=0&w=1&usp=mail_form_link Om Du redan svarat, så bortse från denna påminnelse.
Tack för att Du hjälper oss med detta! Mvh
Carina och Maria
Carina Ottosson Maria Strand Gustbée
Tfn 07X XXXX Tfn 07XXXXXX
Bilaga 5, Föräldrabrev
XX-skolan 2014-08-12 Hej!
Hoppas allt är bra med Er och att Ni haft en skön sommar.
Vi läser specialpedagogik på universitetet och håller på med examensarbetet. Det handlar om elevers läsning inom grundsärskolan.
Vi kommer att låta elever på grundsärskolan göra ett lästest av ord, som tar ett par minuter. Inga resultat med namn kommer att synas i vårt arbete, utan eleverna är helt anonyma. Hoppas att Ni tycker detta går bra.
Var vänlig och kryssa i nedan om Ni tillåter eller ej att Ert barn deltar i lästestet. Skicka tillbaks detta brev till skolan och kryssa i nedan.
Ni får gärna kontakt oss om Ni undrar något. Hälsningar
Carina och Maria
Maria Strand Gustbée Carin Ottosson
xxx@gmail.com xxx@gmail.com
07xxxxx 07xxxx
Åter skolan
____ Vi godkänner att vårt barn deltar i lästestet. ____ Vi godkänner inte att vårt barn deltar i lästestet.
_______________________________ ___________________________________