Denna studie belyser distriktssköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede inom palliativ hemsjukvård. Denna studie visar att ett välfungerande teamarbete är betydelsefullt för omvårdnaden vid vård i livets slutskede. Teamwork är en viktig del i den palliativa vården då distriktssköterskorna behöver hjälp av det tvärprofessionella teamet. Stödet kan vara hjälp vid svåra beslut och ordinationer på läkemedel. Att kunna vårda anhöriga är en viktig del för distriktssköterskor. Detta för att anhöriga ska orka hela vägen till slutet och kan bevara hälsa och välbefinnande. Sorgearbete hos anhöriga kan komma som missnöje och kan riktas mot distriktssköterskor. Att distriktssköterskor bygger upp en god vårdrelation kan göra sorgen för anhöriga mer lätthanterlig. Distriktssköterskor kan uppleva känsla av otillräcklighet när patienten inte har full effekt av smärtlindringen. Detta kan bero på att symtomens orsak kan vara olika och bedömningen försvåras. Att vårda barn i livets slutskede och att patienten har små barn kan medföra känslomässiga reaktioner hos distriktssköterskor. Detta upplevs som en svårighet. Att bevara patientens autonomi, integritet och värdighet är betydelsefull då det främjar patientens hälsa och välbefinnande samt förbättrar livskvalitet. Att patienten har för stark integritet innebär ett hinder för en god omvårdnad då patienten kan vägra behandlingar som i sin tur påverkar behandlingsresultatet. Att kunna skapa en trygg hemmiljö är viktigt för att kunna erbjuda god omvårdnad. Distriktssköterskor har övergripande omvårdnadsansvar där det ingår att
25
tillgodose patientens och anhörigas mångdimensionella vårdbehov. Genom att vara ärlig och kommunicera genom en öppen dialog med anhöriga och patienten kan distriktsköterskor underlätta omvårdnaden för patienten och anhöriga. Det är viktigt att distriktssköterskor får professionellt stöd med att hantera negativa känslor och känslomässiga reaktioner. Denna studie kan användas i liknande vårdkontext så som på äldreboende och i primärvården där distriktssköterskor vårdar patienter i livets slutskede. Denna studie visar att anhöriga kan bli missnöjda med distriktssköterskor som ofta kommer efter att patienten har avlidit. Beror detta på sorg som inte är hanterbar för anhöriga eller finns det andra faktorer som kan vara orsak till missnöje? Därför är det viktigt att framtida forskning inriktar sig på anhörigas synvinkel där fokusen ligger på faktorer som skapar reaktioner hos anhöriga.
26
REFERENSER
Beck- Friis, B. & Jakobsson, M. (2012). Hemsjukvård – också i livets slutskede. I P. Strang, & B. Beck-Friis (Red.). Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber AB.
Bjornerheim Hynne, A. (2001). Familjen, den döende cancerpatienten och vården i livets slutskede. I M. Krikevold & K. Strommsnes Ekern (Red.). Familjen i ett omvårdnadsperspektiv. Stockholm: Liber AB.
Brazil, K., Kassalainen, S., Ploeg, J. & Marshall, D. (2010). Moral distress experienced by health care professionals who provide home-based palliative care. Social Science & Medicine, 71,1687-1691.
Bruce, A. & Boston, P. (2011) Reliving existential suffering through palliative sedation: discussion of an uneasy practice. Journal of Advanced Nursing, 67(12), 2732-2740.
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Dee, J.F. & Endacott, R. (2011). Doing the right thing at the right time. Journal of Nursing Management, 19,186–192.
Distriktssköterskeföreningen. (2008). Kompetensbeskrivning - Legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen distriktssköterska. Hämtad den 29 december, 2013, från http://www.distriktsskoterska.se/index.php .
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. (2: uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber Utbildning.
Eriksson, K. (1993). Lidandets idé. I K. Eriksson (Red.). Möten med lidanden. Åbo Akademi
Eyre, S. (2010). Supporting informal carers of dying patients: the district nurse’s role. Nursing Standard, 24, 22, 43-48.
Fridlund, B. (2012). Kritisk incident teknik. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Gjerberg, E., Førde, R., Pedersen, R. & Bollig, G. (2010). Ethical challenges in the provision of end-of-life care in Norwegian nursing homes. Social Science & Medicine, 71, 677- 684.
Goldschmidt, D., Groenvold, M., Thit Johnsen, A., Strömgren A.S., Kranisk, A., & Schmidt, L. (2005). Cooperating with a palliative home-care team: expectations and evaluations of GPs and district nurses. Palliative Medicine, 19, 241-/250.
27
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures, measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today; 24, 105-112.
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 17
mars, 2014, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/. Henricsson, M. & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: från ide till examination inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Hjort, P.F. (2010). Omvårdnad och omsorg vid livets slut. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Red.). Geriatrisk omvårdnad: god omsorg till den äldre patienten. Stockholm: Liber AB.
Hudson, P. L., Thomas, K., Trauer, T., Remedios, C. & Clarke, D. (2011). Psychological and Social Profile of Family Caregivers on Commencement of Palliative Care. Journal of Pain and Symptom Management, 41, 3.
Jünger, S., Pestinger, M., Elsner, F., Krumm, N. & Radbruch, L. (2007). Criteria for successful multiprofessional cooperation in palliative care teams. Palliative Medicine, 21, 347–354.
Karlsson, C. & Berggren, I. (2011). Dignified end-of-life care in the patients´ own homes. Nursing Ethics, 18 (3), 374-385.
Karlsson, M., Karlsson, C., Barbosa da Silva, A., Berggren, I. & Söderlund, M. (2013). Community nurses' experiences of ethical problems in end-of-life care in the patient's own home. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 27 (4), 831-8.
Kuebler, K.K., Lynn, J. & Von Rohen, J. (2005). Perspectives in palliative care. Seminars in Oncology Nursing, 21 (1), 2-10.
Kvale, S., & Brinkmann, B. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Riksdagen. Hämtad 17 december, 2013, från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/ . McGuire, D. B., Grant, M. & Park, J. (2012).Palliative care and end of life: The caregiver. Nursing Outlook, 60(6), 351-356.
Neimeyer, R.A., Currier, J.M., Coleman, R., Tomer, A. & Samuel, E. (2011). Confronting suffering and death at the end of life: The impact of religiosity, psychosocial factors, and life regret among hospice patients. Death Studies, 35, 777-800.
28
Ottosson, J-O. (2012). Eutanasi, assisterat självmord eller palliativ vård?. I P. Strang, & B. Beck- Friis, (Red.). Palliativ medicin och vård. Stockholm: Liber AB.
Reid, F. (2013). Grief and the experiences of nurses providing palliative care to children and young people at home. Nursing Children & Young People, 25 (9): 31-6.
Sepulveda, C., Marlin, A., Yoshida, T. & Ullrich, A. (2002 ). Palliative care: the World Health Organization’s global perspective. Journal of Pain and Symptom Management; 24, 91–6.
Socialstyrelsen. (2004). God vård i livets slut - En kunskapsöversikt om vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 30 december, 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/10433/2004-123-9_200412391.pdf .
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005-105-1). Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad den 29 december, 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf .
Socialstyrelsen. (2006). Vård i livets slutskede- Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 18
december, 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9430/2006-103-8_20061038.pdf .
Socialstyrelsen. (2012). Nationella vårdprogram för palliativ vård 2012-2014. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 28 december, 2013, från
http://www.cancercentrum.se/PageFiles/1722/Nat_vp_pall_2012.pdf .
Socialstyrelsen. (2013a). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede-Vägledning, rekommendationer och indikatorer, Stöd för styrning och ledning. Stockholm:
Socialstyrelsen. Hämtad 18 december, 2013, från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19107/2013-6-4.pdf . Socialstyrelsen. (2013b). Stöd till anhöriga – Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 31 december, 2013, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-2 .
SOU 2001:1. Döden angår oss alla – värdig vård vid livets slut. Stockholm:
Socialdepartementet. Hämtad 28 december, 2013, från
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2782 .
Svenska Ordbok (2009). Lidande. Svensk ordbok A-L. Stockholm: Svenska Akademien. Svenska palliativregistret. (2013). Statistik – Fördelning mellan vårdtyper. Hämtad den 2 januari, 2014, från https://data.palliativ.se/app/utdata/RapportBF.aspx .
29
Svensk sjuksköterskeförening. (2007). ICN:s Etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad den 2 januari, 2014, från http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/Etik-publikationer/ICN.Etisk.kod.webb.pdf . Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 17 december, 2013, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf .
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 17 december, 2013, från http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf .
Walshe, C. & Luker, K. A. (2010). District nurses’ role in palliative care provision: A realist review. International Journal of Nursing Studies, 47, 1167–1183.
Bilaga 1