Denna studie har bidragit med kunskaper om förutsättningar att vårda patient med trauma nivå-1 utifrån erfarenheter berättade av operationssjuksköterskor. Av resultatet framkommer att genom operationssjuksköterskans delaktighet i vårdande och trygghet i professionen ger vinster för patienten och operationssjuksköterskans yrkesutövning. Detta ökar möjligheterna till en säker vård. Då trauma nivå-1 är sällan händelser uppbringas ingen vana i vårdandet som kan ge känsla av trygghet och säkerhet för operationssjuksköterskorna. Därav är teamträning med simulering en betydande förutsättning för lärandet hos operationssjuksköterskorna. Faktakunskaper, erfarenhet och utbildning är framstående delar som operationssjuksköterkorna anger som förutsättningar för vårdandet. Denna kunskap kan
28
användas i vårdorganisationer för kompetens- och verksamhetsutveckling. Utmaningar för operationssjuksköterkorna är den stressfyllda situationen genom att patienten är i ett stort, ofta livräddande, vårdbehov. Skadeläget kan vara obehagligt och skrämmande att bevittna. Detta, visar resultatet, kan leda till att operationssjuksköterskan måste fokusera på de åtgärder de ska utföra då situationen kräver många och snabba insatser. Fokuseringen gör också att psykisk påverkan av situationen kan kontrolleras för att inte hindra vårdandet. Detta leder till risker att människan i patienten inte synliggörs och att omvårdnadsteoretiska utgångspunkter får tillfälligt läggas åt sidan till förmån för att rädda liv. Men det påvisar också att människan i operationssjuksköterskan ska kunna hantera sin situation. Kunskapen om hur traumasituationer kan påverka operationssjuksköterskan och vårdandet ger möjlighet för ledarskap inom vårdorgansationen att skapa förbättrade rutiner för, och omsorg om, operationssjuksköterskornas arbetssituation samt hitta riktning i en hälsofrämjande yrkesutövning. Resultatet kan användas som underlag i förbättringsarbete för att öka förståelsen för operationssjuksköterskans roll, förtydliga kompetenskrav och teamutveckling. Ytterligare studier som belyser operationssjuksköterskans perspektiv i traumavårdandet kan ge utveckling av den perioperativa vården. Fler studier skulle ge större underlag till vad som behöver förbättras inom operativ traumavård för operationssjuksköterskan för att därigenom stärka operationssjuksköterskeprofessionen.
29
REFERENSER
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och Kultur Akademisk.
Arakelian, E., Leo Swennn, C., Lindberg, S., Rudolfsson, G. & von Vogelsang, A. C. (2016). The meaning of person-centered care in the perioperative nursing context from the patient´s perspective – an integrative review. Journal of Clinical Nursing,
26, 2527-2544.
https://doi.org/10.1111/jocn.13639
Billet, S. (2016). Learning through health care work: premises, contribution and practices.
Medical Education, 50, 124-131.
https://doi.org/10.1111/medu.12848
Bradley, N., Innes, K., Dakin, C., Sawaka, A., Lakha, N. & Morad Hameed, S. (2018). Multidisciplinary in-situ simulation to evaluate a rare but high-risk process at a level 1 trauma center: the “Mega-Sim” approach. Canadian Journal of Surgery, 61(5), 357-360.
https://doi.org/10.1503/cjs.005417
Capella, J., Smith, S., Philp, A., Putnam, T., Gilbert, C., Fry, W., Harvey, E., Wright, A., Henderson, K., Baker, D., Ranson, S. & ReMine, S. (2010). Teamwork training improves the clinical care of trauma patients. Journal of Surgical Education, 67, 439- 443.
https://doi.org/10.1016/j.jsurg.2010.06.006
Cromb, M. M. (2018). Sutures, sharps and instruments. I J. C. Rothrock (Ed.). Alexander´s
care of the patient in syrgery. (16th ed.). Mosby Elsevier.
Cruz, S., Idowu, O., Ho, A., Lee, M. & Shi, L. (2019). Differing perceptions of
preoperative communication among surgical team members. The American Journal
of Surgery, 217, 1-6.
https://doi.org/10.1016/j.amjsurg.2018.06.001
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective lifeworld research. (2:a uppl.). Studentlitteratur.
Dahlberg, K. & Dahlberg, H. (2019). The question of meaning – a momentous issue for qualitative research. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-
being, 14, 1-7.
https://doi.org/10.1080/17482631.2019.1598723
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Natur och Kultur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s.143-154).
30
Dataskyddsförordningen. 2018:218. Hämtad 7 maj, 2019, från
https://www.datainspektionen.se/vagledningar/for-dig-som-privatperson/for- medborgare---dina-rattigheter2/
Dellve, L. & Eriksson, A. (2016). Ett arbetsmaterial för att stödja Hållbart och
hälsofrämjande ledarskap i vardag och förändring. Hämtad 9 december, 2019, från https://www.hv.se/globalassets/dokument/utbilda/hallbart-och-halsoframjande- ledarskap-dellve-eriksson-2016-..pdf
Ekman, I., Norberg, A. & Swedberg, K. (2014). Tillämning av personcentrering inom hälso- och sjukvård. I I. Ekman (Red.). Personcentrering inom hälso- och sjukvård. Från
filosofi till praktik (s. 69-96). Liber AB.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L-E., Rosén, H., Rydmark, M. & Stigbrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care – Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing. 10, 248-251. https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Eriksson, S. (2019). Operationssjuksköterskans roll i traumateamet. Uppdukat, 2, 12-13. Hämtad 7 maj, 2019, från
http://www.rfop.se/media/2176/uppdukat-nr-2-2019.pdf
Eskola, S., Roos, M., McCormack, B., Slater, P., Hahtela, N. & Suominen, T. (2016). Workplace culture among operating room nurses. Journal of Nursing Management.
24, 725-734.
https://doi.org/10.1111/jonm.12376
Etikprövningsmyndigheten. (2019). Hämtad 7 maj, 2019, från
https://etikprovningsmyndigheten.se/for-forskare/vad-sager-lagen/
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademisk grund. Att utvecklas och ta ansvar. Natur och Kultur.
Graneheim, U. H., Lindgren, B-M, & Lundman, B. (2017). Methodological challanges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Education today, 56, 29-34. https://dx.doi.org/10.1016/j.nedth.2017.06.002
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education
today, 24, 105-112.
https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hansen, K., Uggen, P., Brattebo, G. & Wisborg, T. (2007). Training operating room teams in damage control surgery for trauma: A followup study of the Norwegian model.
Journal of American College of Surgeons, 205, 712-716.
31
Högskolan i Skövde. (2017). Ämnet omvårdnad – definition, beskrivning och progression. Hämtad 5 december, 2019, från
https://www.his.se/PageFiles/3459/Omv%C3%A5rdnad%20- %20beskrivning%20och%20definition.pdf
ICN. (2012). International Counsil of Nurses. ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 10 januari, 2020, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Jonsson, B., Skyvell Nilsson, M., Pennbrant, S. & Dahlborg Lyckhage, E. (2014). From work integrated learning to learning integrated work – A pedagogical model to develop praxis in nursing education. Journal of Nursing Education and Practice,
4(11), 91-100.
https://doi.org/10.5430/jnep.v4n11p91
Karolinska Sjukhuset. (2013). Traumamanual. Hämtad 9 maj, 2019, från
https://www.karolinska.se/globalassets/global/traumacentrum/traumamanual_karolin ska_20130626.pdf
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3:e uppl.). Studentlitteratur.
Lindwall, L. & von Post, I. (2005). Människan i det perioperativa vårdandet.
Antropologisk och etisk reflektion. Universitetstryckeriet Karlstad Universitet.
LÖF (Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag). (2016). Nationella traumakriterier
2017. Säker Traumavård. Hämtad 17 maj, 2019, från https://lof.se/wp-content/uploads/trauma-broschyr.pdf
Martinez Acero, N., Motuk, G., Luba, J., Murphy, M., McKelvey, S., Kolb, G., Dumon, K. & Resnick, A. (2012). Managing a surgical exsanguination emergency in the operation room through simulation: an interdisciplinary approach. Journal of
Surgical Education, 69, 759-765.
https://doi.org/10.16/j.jsurg.2012.06.022
Michel, P-O. (2018). Krisstöd för insatspersonal. I P-O, Michel (Red.). Psykotraumatologi. (3:e uppl., s. 179-186.). Studentlitteratur.
Morris, L. & Joy, J. (2016). Secondary traumatic stress in the emergency department.
Journal of Advanced Nursing, 72, 2894-2906.
https://doi.org/10.1111/jan.13030
Munnangi, S., Dupiton, L., Boutin, A. & Angus, G. (2018). Burnout, perceived stress, and job satisfaction among trauma nurses at level 1 safety-net trauma center. Journal of
32
https://doi.org/10.1097/JMT.0000000000000335
Murphy, M., Curtis, K. & McCloughen, A. (2015). What is the impact of multidisciplinary team simulation training of team performance and efficiency of patient-care? An integrative review. Australasian Emergency Nursing Journal, 19, 44-53.
https://doi.org/10.1016/j.aenj.2015.10.001
Nationalencyklopedin (2019a). Trauma. Hämtad 3 maj, 2019, från
https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=trauma
Nationalencyklopedin (2019b). Traumatologi. Hämtad 3 maj, 2019, från
https://www.ne.se/s%C3%B6k/?t=uppslagsverk&q=traumatologi
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och
begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (2 uppl., s. 25-42).
Studentlitteratur.
Riksföreningen för operationssjukvård, (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inriktning mot operationssjukvård.
Hämtad 26 maj, 2019, från
http://www.rfop.se/media/1254/kompbeskrivning.pdf
Sandelin, A. & Gustafsson, B. Å. (2015). Operating theater nurses´ experiences of teamwork for safe surgery. Nordic Journal of Nursing Research, 35, 179-185. https://doi.org/10.1177/0107408315591337
Sandelin, A., Kalman, S. & Åkesdotter Gustafson, B. (2018). Prerequisites for safe
intraoperative nursing care and teamwork – Operating theater nurses´ perspective: A qualitative interview study. Journal of Clinical Nursing, 28, 2635-2643.
https//doi.org/10.1111/jocn.14850
Siu, J., Maran, N. & Paterson-Brown, S. (2014). Observation of behavioural markers of non-technical skills in the operationg room and their relationship to intra-operative incidents. The Surgeon Journal of the Royal Colleges of Surgeons of Edinburg and
Ireland, 14, 119-128.
https://doi.org/10.1016/j.surge.2014.06.005
Socialstyrelsen. (2015). Traumavård vid allvarlig händelse. Hämtad 2 januari, 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-11-5.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, Fysioterapeuterna, Sveriges Arbetsterapeuter, Dietisternas Riskförbund, & Sveriges Tandläkarförbund. (2016).
Säker vård – en kärnkompetens för vårdens samtliga professioner. Hämtad 17 maj,
33
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/saker-vard_2016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, & Svenska Läkaresällskapet (2017). Teamarbete och
förbättringskunskap två kärnkompetenser för god och säker vård. Hämtad 17 maj,
2019, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/kvalitet/teamarbete.och.forbattringskundkap.pdf
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet, & Dietisternas Riksförbund. (2019). Personcentrerad vård – en kärnkompetens för god och säker vård. Hämtad 17 maj, 2019, från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet- publikationer/personcentrerad_vard/personcentrerad-vard-2019_digital.pdf
Tiel Groenestege-Kreb, D., van Maarseveen, O. & Leenen, L. (2014). Trauma team.
British Journal of Anaesthesia, 113, 258-265.
https://doi.org/10.1093/bja/aeu236
Västra Götalandsregionen. (2018). Handlingsplan för utveckling och nivåhöjning av
traumasjukvården i Västra Götalandsregionen. Hämtad 17 maj, 2019, från
http://opengov.cloudapp.net/Meetings/vgregion/File/Details/1758509.PDF?fileName =Handlingsplan%20för%20utveckling%20och%20nivåhöjning%20av%20traumasju kvården%20i%20Västra%20Götalandsregionen&fileSize=2235338
Weller, J., Civil, I., Torrie, J., Cumin, D., Garden, A., Corteer, A. & Merry, A. (2016). Can team training make surgery safer? Lessons for national implementation of a
simulation-based programme. New Zealand Medical Journal, 129(1443), 9-17. Hämtad 25 november, 2019, från
https://www.nzma.org.nz/__data/assets/pdf_file/0020/51752/Weller-Final.pdf
WHO. (2004). Guidelines for essential trauma care. Hämtad 27 maj, 2019, från
https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/42565/9241546409_eng.pdf;jsession id=0295B74786F4A170595D48DE0CBDD845?sequence=1
Wiman, E. & Wiklund, K. (2004). Caring and uncaring encounters in nursing in an emergency department. Journal of Clinical Nursing, 13, 422-429.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2004.00902.x
WMA (World Medical Association). (2008). Declaration of Helsinki -ethical principles for
medical research involving human subjects. Hämtad 9 maj, 2019, från
https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of-helsinki/doh- oct2008/
Bilaga 1
Intervjuguide Bakgrunds data:
• Hur länge har du varit sjuksköterska?
• Hur länge har du varit operationssjuksköterska?
• Hur länge har du varit arbetat med traumaomhändertagande av patient?
Beskriv dina erfarenheter att vårda patient med trauma nivå 1 operationssal? Vilka kunskaper behövs för operationssjuksköterskan att kunna vårda dessa patienter?
Idag - Vad är viktigt för du ska känna dig förberedd för att vårda dessa patienter? Kan du beskriva hur du förbereder dig mentalt?
Vilka möjligheter och/eller resurser anser du arbetsgivaren ställer, eller bör ställa, till förfogande för att du ska känna dig förberedd att vårda dessa patienter? Saknar du något?
Då - Inför att du skulle ingå i traumaomhändertagande av patient - Hur förberedde du dig för att vårda dessa patienter?
Vilka möjligheter och/eller resurser gav arbetsgivaren för att du skulle kunna vårda dessa patienter?
Anser du dessa tillräckliga, saknade du något?
Stödfrågor
Kan du utveckla det vidare?
Kan du beskriva mer i detalj, kan du ge något konkret exempel? Hur menar du när du berättar detta?
Bilaga 2
Till enhetschefer Operationsavdelningen XXX Hej!
Vi är två av de sjuksköterskor som genomgår uppdragsutbildning till specialistsjuksköterska inom operationssjukvård på Högskolan i Skövde. Under höstterminen 2019 är det planerat att vi ska genomföra den magisteruppsats som ingår i utbildningen. Utifrån detta planerar vi att göra en kvalitativ studie med syfte att beskriva vilka förutsättningar som ges och finns för operationssjuksköterskan för att kunna vårda en traumapatient i operationssalen.
Vi vill utifrån detta göra en förfrågan till Er, som enhetschefer, om tillstånd att genomföra denna studie. Vi har tänkt utföra fem individuella intervjuer med operationssjuksköterskor under veckorna 45-46, 2019. Vi söker operationssjuksköterskor som har som arbetsuppgift att vara delaktiga i operationsteamet vid behandling av traumapatienter, gärna med en erfarenhetsspridning från att nyligen ingå i operationssjukvården med traumapatienter till de som arbetat många år.
Intervjun beräknas ta max 1 timme och spelas in på diktafon. Vi har tidigare under våren tillfrågat XX, verksamhetschef för område XX på XX Sjukhus, om tillstånd för att genomföra denna studie och att genomföra intervjuer med operationssjuksköterskor på arbetstid och i samplanering med övrig operationsplanering. Hen gav positiv återkoppling och hänvisar till fortsatt planering med er som enhetschefer.
Vi anhåller även om att få hjälp av Er att få tillgång till vilka operationssjuksköterskor som kan vara lämpliga att tillfråga för deltagande i studien. Undersökningspersonerna planeras ges information om studien och stor hänsyn kommer tas till frivillighet, samtycke, konfidentialitet och nyttjandekrav. Deltagandet kan när som helst avbrytas utan angiven orsak eller med några konsekvenser.
Resultatet av vår studie kommer att redovisas så att informanterna inte kan identifieras. Intervjuerna spelas in för att sedan transkriberas på lösenordsskyddad dator. Materialet behandlas konfidentiellt och ingen utöver oss författare kommer ha tillgång till materialet i sin helhet. Handledaren från Högskolan i Skövde kan komma ta del av delar av avidentifierat material för medverkan i delar av analysarbetet. När studien är godkänd kommer ljudfiler raderas.
Om ni har några frågor eller vill veta mer, ring eller skriv gärna till oss eller vår handledare:
Med vänlig hälsning
My Andersson Annika Pettersson Student Student my.andersson@vgregion.se annika.m.pettersson@vgregion.se Handledare: Mia Berglund Högskolan i Skövde
Bilaga 3