I detta avslutande avsnitt kommer vi att reflektera kring uppsatsen resultat och analys samt även kommentera fortsatta studier kring detta område.
Med tanke på resultatets omfattning och antal respondenter uppsatsen består av, går det inte att dra några generella slutsatser. Det går däremot att påstå att vår förståelse för de motivationsfaktorer som gör att ungdomar slutar röka har ökat, tack vare erfarenheter vi fått, samtidigt som vi fått sett på problematiken i ljuset av tidigare forskningsresultat. Den uppfattningen vi har fått är att även om medvetenheten om hälsoriskerna med rökning är hög blir den inte tagen på allvar. En tanke till detta kan dels bero på två saker. En orsak kan vara att även om den image som cigarettföretagen skapad kring cigaretter inte är lika stark som den var förr hänger den fortfarande kvar i vårt moderna samhälle. En annan orsak kan vara att dagens ungdomar, som inte har hunnit röka länge nog för att märka av konsekvenserna, inte kommer att ta hälsoriskerna på stort allvar förrän de själva eller någon i deras närhet upplever nedsatt hälsa. De har en “det-händer-inte-mig-inställning” till det. Enligt den transteoretiska modellen skulle man placera dessa personer i förnekelsestadiet.
En intressant fortsättning på detta hade varit att öka antalet respondenter samt försöka ha en variation på gruppens individer. Det hade även varit av intresse och säkerligen gett goda och spännande resultat att följa individerna under deras väg mot rökfrihet istället för att få den återberättat i efterhand. Man skulle även kunna fortsätta forska huruvida inre och yttre motivation visar sig ha betydelse i upprätthållandet av nya beteendet. Detta genom att öka antalet av respondenterna och jämföra mellan två olika urvalsgrupper: De som lyckats sluta röka och de som har oavsett flera försök inte lyckats sluta röka.
11. Referenslista
Angelöw, Bosse (1991). Det goda förändringsarbetet: om individ och organisation. Lund : Studentlitteratur.
Cropsey, Karen L & Kristeller, Jean L. (2003). Motivational factors related to quitting smoking among prisoners during a smoking ban. Addictive behaviors, ISSN 0306-4603, 08/2003, Volym 28, Nummer 6, pp. 1081 - 1093
http://www.sciencedirect.com.ezproxy.its.uu.se/science/article/pii/S0306460302002307 (Häm tat: 2013-05-21)
Curry, Susan J. & Grothaus, Louis & McBride, Colleen (1997). Reasons for quitting: Intrinsic and extrinsic motivation for smoking cessation in population-based sample of smokers.
Addictive behaviors (1997) ISSN 0306-4603, 11/1997, Volym 22, Nummer 6, pp. 727 – 739 http://www.sciencedirect.com.ezproxy.its.uu.se/science/article/pii/S0306460397000592 (Häm tat: 2013-05-21)
Curry, Susan & Wagner, Edward H. & Grothaus, Louis C (1990). Intrinsic and extrinsic motivation for smoking cessation. Journal of Consulting and Clinical Psychology, Vol 58(3), Jun 1990, 310-316. doi: 10.1037/0022-006X.58.3.310
http://psycnet.apa.org.ezproxy.its.uu.se/journals/ccp/58/3/310 (Hämtat: 2013-05-23)
Faskunger, Johan (2001) Motivation för motion : en handbok för hälsovägledning steg för steg.
FYSS (2003). Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling -Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA). Rapport R . Statens folkhälsoinstitut.
Hassmén, P & Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm : Natur och kultur.
Hassmèn, P. & Hassmèn, N. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm : SISU idrottsböcker.
Henriksson, Clara & Leifman, Håkan (2011). Skolelevers drogvanor. 1. uppl., Rapport / Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Volym 129.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling. Liber.
Josefsson, K och Lindwall, M. (2010). Motivation till motion och fysisk aktivitet.
Hallberg, Lillemor R. (2010). Hälsa och livsstil - forskning och praktiska tillämpningar (s.
207-225). Lund: Studentlitteratur.
Madsen, Kristen Bent (1969). Motivation: drivkrafterna bakom våra handlingar. Stockholm:
Wahlström & Widstrand
McCaul, Kevin D. & Hockemeyera, Jill R. & Johnson, Rebecca J. & Zetocha, Kimberlee &
Quinlan, Kathryn & Glasgow. Russell E. (2006). Motivation to quit using cigarettes: A review. Addictive Behaviors Volume 31, Issue 1, January 2006, Pages 42–56.
http://www.sciencedirect.com.ezproxy.its.uu.se/science/article/pii/S030646030500064X (Hämtat: 2013-05-21).
O’Brien, Jennifer L (2010) Motivation for smoking cessation: Differences between attempters and nonattempters. Diss. The American University, USA. ProQuest: UMI Dissertations Publishing
http://search.proquest.com.ezproxy.its.uu.se/docview/288319285 (Hämtat: 2013-05-23)
Messer, Karen; Trinidad, Dennis R; Al-Delaimy, Wael K; Pierce, John P (2008). Smoking Cessation Rates in the United States: A Comparison of Young Adult and Older Smokers.
American journal of public health, ISSN 0090-0036, 02/2008, Volym 98, Nummer 2, pp. 317 - 322.
http://web.ebscohost.com.ezproxy.its.uu.se/ehost/detail?sid=25ae1635-f593-4dc7-b46d-f2fd7fef7fc5%40sessionmgr12&vid=1&hid=20&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%
3d#db=ehh&AN=30103030 (Hämtat: 2013-05-21)
Prochaska, James O. & Norcross, John C. & DiClemente, Carlo C. (1995). Changing for good: A revolutionary six-stage program for overcoming bad habits and moving your life positively forward.
http://books.google.se/books?id=nrs_Qyu3OgYC&printsec=frontcover&dq=changing+for+g ood&hl=en&sa=X&ei=fA2eUa3JGuqD4gTMkYHABg&ved=0CC0Q6wEwAA#v=onepage
&q=changing%20for%20good&f=false (Hämtat: 2013-05-23)
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap.
Studentlitteratur: Lund.
Silva, M., Markland, D., Minderico, C., Vieira, P., Castro, M., Coutinho, S., Santos, T. C., Matos, M. G., Sardinha, L. B. & Teixeira, P. (2008). A randomized controlled trial to evaluate self-determination theory for exercise adherence and weight control: rationale and
intervention description. BioMed Central Public Health, 8:234. Doi: 10.1186/1471- 2458-8-234
http://www.biomedcentral.com.ezproxy.its.uu.se/1471-2458/8/234 (Hämtat: 2013-05-25)
Statens Folkhälsoinstitut (2010). Berusning på schemat: stöd och inspiration för
undervisningen om alkohol, narkotika, dopning och tobak: för gymnasieskolan. Östersund:
Statens folkhälsoinstitut.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
West, Robert (2004). ABC of smoking cessation: Assessment of dependence and motivation to stop smoking. British medical journal [0959-8146] West, Robert yr:2004 vol:328 iss:7435 pg:338.
http://www.bmj.com.ezproxy.its.uu.se/content/328/7435/338 (Hämtat: 2013-05-23)
12. Bilaga
Intervjuguiden
1. Vilka motivationsfaktorer gör att rökaren vill/ville sluta röka?
2. Vilken stadie befinner sig respondenten i förändringsprocessen?
3. Finns det något samband mellan inre respektive yttre motivation och stadien i transteoretiska modellen där respondenten befinner sig?
Studiens syfte är att öka förståelsen för rökarens motivation till rökstopp. Motivationsfaktorer bland två urvalsgrupper, före detta rökare och aktuella rökare, undersöks.
Bakgrund
1. Ålder, kön, utbildning, yrke, civilstånd och barn?
Före
1. När gjorde du din rökdebut?
2. Hur länge har du rökt/rökte?
3. Hur mycket ( antal cigaretter) röker/rökte du på en dag?
4. På en skala från 1-10 hur pass beroende anser/ansåg du dig vara?
5. Hur många försök har du gjort att sluta röka? På vilket försök lyckades du?
6. Vad vet du om hälsoriskerna angående rökning?
7. Hur stor är din vilja att sluta röka på skalan 1-10?
Under
1. Vad fick dig att bestämma att du vill sluta röka? I vilket sammanhang?
2. Hände det något speciellt vid tidspunkten när du bestämde dig att sluta röka? Hur påverkade händelsen i rökningen?
3. Hur ser/såg din omgivning på ditt förändringsförsök?
4. Hur upplevde du förädringprocessen? Uppförsbackar? Kände du någon förädring i känslorna och upplevelserna efter de första dagarna/veckorna?
5. Har du känt obehag över din rökning någon gång?
6. Vad fick dig att fortsätta med förändringsprocessen? / Vad har hindrat dig att fortsätta med förändringsprocessen?
Efter
1. Känner du ett sug efter nikotin? Ja, hur ofta?
7. Tycker du att du får några positiva effekter av att vara rökfri/utan tobak? Om Ja, Vadbetyder mest för dig?
8. Finns det några särskilda situationer där behovet av att röka uppstår?
9. De dagarna du har känt ett behov av att röka, men ändå inte gjort det, vad är det som har fått dig/ vad hade kunnat hjälpa dig att hålla tillbaka?
10. Hur ofta känner/kände du att du hamnar i ett återfall? Om så, hur hade du kunnat göra att undvika dessa återfall?
11. Vad kommer att/skulle hjälpa dig att hålla dig rökfri i framtiden?
13. Av vilken anledning la du av med rökningen?