Resultatet belyser komplexiteten gällande omvårdnaden i samband med ECT. Det framkommer att de beskrivna omvårdnadshandlingarna med stor sannolikhet interagerar med varandra. Ett flertal studier styrker komplexiteten men beskriver inte närmare innehållets sammanhang. Exempelvis skriver Wood, Chambers och White (2007) att det finns flera dimensioner av omvårdnaden gällande ECT och flera faktorer som samverkar. I en annan studie antyds att flera andra faktorer, än själva behandlingseffekten i sig, påverkar patienternas upplevelse av behandlingen (Sienaert, De Becker, Vansteelandt, Demyttenaere & Peuskens, 2005).
Den här studiens sammanfattande slutsats kan beskrivas bestå av två huvudgrupper omvårdnadshandlingar, praktiska/rutinmässiga och att förmedla känslomässigt stöd. Därutöver framkom betydelsen av sjuksköterskans personliga förutsättningar för att genom sitt förhållningssätt kunna ge känslomässigt stöd, där den empatiska förmågan var en del. I den av Socialstyrelsen publicerade förstudien gällande behandling med ECT (2010 b), med syftet att kvalitetssäkra behandlingen, betonar och förordar Socialstyrelsen behovet av att utveckla en praxis för behandlingen. Resultatet i den här studien skulle kanske kunna vara ett stöd i utformningen av en praxis.
Det som framkommer som nytt i den här studien är betydelsen av interaktionen mellan olika omvårdnadshandlingar, i vilken det känslomässiga stödet beskrivs vara det centrala och av avgörande betydelse för en god omvårdnad utifrån ett sjuksköterskeperspektiv.
Författaren anser att det skulle vara värdefullt med en kompletterande studie, med syftet att undersöka patienternas erfarenheter av omvårdnaden i samband med ECT.
REFERENSER
Arvidsson,A., & Skärsäter. I (red.) (2006). Psykiatrisk omvårdnad – att stödja
hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur.
Bustin, J., Rapoport, M. J., Krishna, M., Matusevich, D., Finkelsztein, C., Strejilevich, S., & Anderson, D. (2008). Are patients´attitudes towards and knowledge of electroconvulsive therapy transcultural? A multi-national pilot study. International Journal of Geriatric
Psychiatry, 23, 497-503.
Coastworth-Puspoky, R., Forchuk, C., & Ward-Griffin, C. (2006). Nurse-client processes in mental health: recipients´ perspectives. Journal of Psychiatric Mental Health Nursing, 13, 347-355.
Codex [Elektronisk). Regler och riktlinjer för forskning . Vetenskapsrådet Uppsala universitet. Tillgänglig:http://www.codex.vr.se/index.html. [2010-10-07].
Cook, T. M., & Wang, L. (2010) [Elektronisk]. Descriptive epidemiology of stigma against depression in a general population sample in Alberta. BMC Psychiatry, 10:29. Tillgänglig:http://www.biomedcentral.com/1471-244X/10/29 [2010-04-19].
Cullberg, J. (2000). Dynamisk psykiatri. Stockholm: Natur och Kultur.
Elo, S., & Kyngäs, H. (2007). The qulitative content analysis process. Advanced Nursing, 62, (1), 107-115.
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Arlöv: Liber utbildning.
Europaparlamentets folkhälsorapport. Folkhälsa och depression, rapport 2009 19:04.
Depression är EU:s osynliga fiende. Europaparlamentet.
Evans-Lacko, S., London, J., Little, K., Henderson, C., & Thornicroft, G. (2010). Evaluation of a brief anti-stigma campaign in Cambridge: do short-term campaigns work? BMC Public
Health, 10:339.
Fahlén, T. (2003). Vägen tillbaka. Helsingborg: H. Lundbeck AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun. Malmö: Studentlitteratur
Goldberg, T. (2000). Samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur.
Gomez, G. E. (2004). Electroconvulsive Therapy: Present and Future. Mental Health Nursing,
25, (5), 473-486.
Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2008). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B. (red.), Kvalitativ innehållsanalys. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U. H. & Lundman, B. (2004). Qalitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse education Today,
2004(24), 105-112.
Granskär, M., & Höglund-Nielsen, B.(red.) (2008. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-
och sjukvård. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.
Greenberg,r. M., & Kellner C. H. (2005). Electroconvulsive Therapy. A Selected Review.
American Journal of Geriatric Psychiatry, 13, (4), 268-280.
Harrison, B., & Kaarsemaker, B. (2000). Continuous Quality Improvement to an Electroconvulsive Therapy. Journal of Psychososial Nursing , 38, (3), 27-37.
Hsieh, H-F., & Shannon, S. E. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research, 15, (9), 1277-1288.
Hummelvoll, J-K. (2005). Helt-ikke stykkevis og delt. Oslo: Gyldendal.
Kavanagh, A., & McLoughlin, DM. (2009). Electroconvulsive therapy and nursing care. BR
Journal of Nursing. December 10.
Kessler, U., Vaaler, A. E., Schoyen, H., Oedegaard, K. J., Bergsholm, P., Andreassen, O. A., Malt, U. F., & Morken, G. (2010) [Elektronisk]. The study protocol of Norwegian randomized controlled trial of electroconvulsive therapy in treatment resistant depression in
bipolär disorder. BMC Psychiatry 2010, 10:16.
Tillgänglig:http://www.biomedcentral.com/1471-244X/10/16 [2010-02-23].
Klang Söderkvist, B. (2001). Patientundervisning. Lund: Studentlitteratur.
Koopowitz, L. F., Chur-Hansen, A., Reid, S., & Blashki, M. (2003). The Subjektive Experience of Patients who Received Electroconvulsive Therapy. Australien and New
Zealand Journal of Psychiatry, 37, (1), 49-54.
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M., & Höglund,-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Lutchman, R., Stevens, T., Bashir, A., & Orell, M. (2001). Mental Health Professionals´ Attitudes towards and Knowledge of Electroconvulsive Therapy.Journal of Mental Health,
10, (2), 141-150.
Läkemedelskommittén. Terapirekommendationer - Årgång 9 (2006) nr 5. Behandling av
depressionssjukdomar. Landstinget i. Uppsala.
Mancici, M., Hardiman, E., & Lawson, H. (2005). Making sense of it all: consumer providers´ theories about factors facilitating and impending recovery from psychiatric disabilities.
Munday, J., Deans, C., & Litte, J. (2003). Effectiveness of a Training Program for ECT Nurses. Journal of Psychosocial Nursing, 41, (11), 21-26.
Odeberg, H. (2003) [Elektronisk]. ECT-historik och teknik. Täby: Pfizer. PDF format.
Tillgänglig:htpp://www.pfizer.se/upload/produktimages/263/ECT-BROSCHYR%20L%C3%84Kare%20 PFIZER.pdf. [2006-11-22].
Ottosson, H., & Ottosson, J-O. (2007). Psykiatriboken. Stockholm: Liber AB.
Ottosson, J-O. (2003). Psykiatri. Stockholm: Liber AB.
Ottosson, J-O. (2009). Psykiatri. Stockholm: Liber AB.
Peplau, H. (1997). Peplau´s theory of interpersonal relations. Nursing Science Quarterly, 10, (4), 162-167.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2011). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (9th international ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer/Lippincott Williams &
Wilkins.
Rose, D., Fleischmann, P., & Wykes, T. (2004). Consumers´views of electroconvulsive therapy: A qualitative analysis. Journal of Mental Health, 13, (3), 285-293.
Sackeim, H. (2001). Electroconvulsive Therapy. Washington: American Psychiatric Association.
Sethi, S., & Williams, A. (2003). The Family Caregiving Experience of Outpatient ECT.
Journal of the American Psychiatric Nurses Association, 9, 187-194.
SFS 2008:192. EPL, Etikprövningslagen.
Shattell, M., McAllister, S., & Thomas, S. (2006). She took the time to make sure she understood: Mental health patients´ experiences of being understood. Psychiatric Nursing,
20(5), 234-241.
Sienart, P., De Becker, T., Vansteelandt, K., Demyttenaere, K., & Peuskens, J. (2005). Patient Satisfaction After Electroconvulsive Therapy. The Journal of ECT, 21, (4).
Socialstyrelsen (2010 a). Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Artikelnr: 2010-3-4.
Socialtsyrelsen (2010 b) [Elektronisk]. Förstudie om ECT-behandling.
Tillgänglig:http://www.socialstyrelsen.se/pressrum/nyhetsarkiv/ectmars [2010-03-15].
Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering, SBU 2004:166 (2). Behandling av
depressionssjukdomar. Stockholm: Allmänna förlaget.
Stevens, P., & Harper, D. J. (2007). Professional accounts of electroconvulsive therapy: A discourse analysis. Social Science & Medicine, 64, 1475-1486.
Svedberg, P. (2006). I Arvidsson, B., & Skärsäter, I. (red) s. 39-61. Psykiatrisk omvårdnad –
att stödja hälsofrämjande processer. Lund: Studentlitteratur.
Tang, W. K., Ungvari, G. S., & Chan, G. W. L. (2002). Patients´and Their Relatives´Knowledge of, Experience With, Attitude Toward, and Satisfaction With Elektroconvulsive Therapy in Hong Kong, China. The Journal of ECT, 18, (4), 207-212.
Tigér, A. (2004). Bevarande- och gallringsplan för forskningsmaterial. Karlstad: Karlstads universitet.
Vetenskapsrådet [Elektronisk]. Etiska riktlinjer för humanistisk och samhällsvetenskaplig
forskning. Tillgänglig: http://www.codex.vr.se/index.html. [2010-10-07].
Videbech, P., & Honore, M. (2003). Elektrokonvulsiv Terapi (ECT). Videnskap og Praksis,
165, (40), 3811-3814.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C.(2006). Evidensbaserad omvårdnad-en bro mellan
forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.
Wood, JH., Chambers, M., & White, SJ. (2007). Nurses´ knowledge of and attitude to electrconvulsive therapy. Journal of ECT, 23, (4), 251.
Bilaga 1
Till verksamhetschefen Länsverksamhet Psykiatri, Värmland
FÖRFRÅGAN OM TILLSTÅND ATT GENOMFÖRA EN STUDIE
Undertecknad är specialistutbildad sjuksköterska inom psykiatrisk vård, tidigare anställd inom Länsverksamhet Psykiatri, ECT-verksamheten i Karlstad. Sedan hösten 2006 är jag anställd vid Karlstads universitet som adjunkt med inriktning psykiatrisk vård och omvårdnad. I magisterutbildning i omvårdnad vid Karlstads universitet, ingår att genomföra en empirisk studie. Eventuellt kommer en publicering av en vetenskaplig artikel att göras. Den planerade studiens titel är ”Omvårdnad av patienter som behandlas med ECT – elektrokonvulsiv terapi. Sjuksköterskans erfarenheter”. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnaden i samband med ECT. Fördjupade kunskaper inom området skulle kunna vara en viktig grund för kvalitetsförbättring.
Enligt gällande riktlinjer behövs ett tillstånd för att i samband med den här studien intervjua fem sjuksköterskor, förutom en provintervju, inom verksamhetens sluten vård i Karlstad. Datainsamlingen innebär att respektive enhetschef identifierar informanter.
Om Du har några frågor angående studien är Du välkommen att höra av dig.
Mina handledare är Carin Andersson, universitetsadjunkt och Ingrid Rystedt, universitetslektor, Karlstads universitet.
Karlstad den / 20xx ... Berit Berggren Leg. sjuksköterska Universitetsadjunkt 054 -7002433 berit.berggren@kau.se
Bilaga 2
TILLSTÅND ATT GENOMFÖRA EN STUDIE