Resultatet från denna litteraturstudie är inte uttömmande men visar på några av de fak-torer som är viktiga hörnstenar vid skapandet av en mellanmänsklig relation i omvård-naden av kvinnor med en bröstcancerdiagnos. Det handlar om ett ständigt pågående och dynamiskt samspel mellan de coping-strategier kvinnan har att tillgå och det psyko-sociala stöd hon har tillgång till från sina närstående samt det psykopsyko-sociala stöd hon erhåller genom den professionella omvårdnaden.
Resultatet belyser att om en optimalt personcentrerad omvårdnad ska kunna ges måste sjuksköterskan agera utifrån ett holistiskt förhållningssätt samt skapa en mellanmänsklig relation till kvinnan han eller hon vårdar vilket kräver både professionell och social kompetens av sjuksköterskan.
Vidare belyses att relationen mellan kvinnan och sjuksköterskan kan ses som en gemen-sam resa där en många gånger livshotande sjukdom slår följe med dem. Kvinnans soci-ala bakgrund och personlighet är de aspekter som utgör kontexten för hur just hon höver bli bemött i den psykosociala omvårdnaden och för att hon ska känna att hon be-finner sig i en trygg hamn.
Av resultatet framgår även att de bästa förutsättningarna för kontinuitet samt känsla av trygghet i kommunikationen mellan vården och kvinnan sker genom en etablerad sjuk-sköterskekontakt. Samarbetet mellan professionerna i vårdteamet har även en avgörande betydelse för kvinnornas känsla av välbefinnande.
Slutligen visar resultatet att det är då kvinnans friskfaktorer tas tillvara och när stödet kvinnan erhåller utgår ifrån hennes unika behov som den bästa omvårdnaden upplevs.
20
I resultatet belyses hur kvinnans friskfaktorer i form av bland annat coping-strategier och tillgång till socialt stöd har betydelse för hennes förutsättningar att anpassa sig psy-kosocialt till sin nya livssituation. De närstående nämns i flertalet av artiklarna som en del av kvinnornas tillgängliga resurser men även som en faktor som kan skapa ökade psykosociala påfrestningar. Framtida forskning gällande kvinnor med bröstcancers psy-kosociala omvårdnadsbehov bör därför inriktas på den familjecentrerade omvårdnaden då det först är när en sådan tillämpas, som samtliga friskfaktorer kring kvinnan kan tas tillvara och stödet från vården även kan omfatta de närstående.
Familjecentrerad omvårdnad bör även lyftas fram i sjuksköterskeutbildningen för att stärka studenternas handlingsberedskap i deras framtida möte med patienter och deras närstående som är i behov av psykosocialt stöd.
Som implikation för klinisk verksamhet bör mer fokus och resurser läggas på vikten av tillämpning av en personcentrerad omvårdnad, då den är en förutsättning för en optimal omvårdnad för varje enskild individ.
Referenser
Almås, H., Stubberud, D-G, & Grønseth, R. (Red.). (2011). Klinisk omvårdnad 2.
Stockholm: Liber AB.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium (2:a uppl.). Stockholm: Natur och Kultur.
Baggens, C.& Sandén, I. (2011). Omvårdnad genom kommunikativa handlingar. I Fri-berg, F. & Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder, perspektiv och förhållningssätt (s. 201-232). Lund: Studentlitteratur.
Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation, BRO. (u.å). Vad är bröstcancer? Hämtad 2013-10-20 från http://www.bro.se/subpageA.asp?nodeid=74985
Cancerfonden. (2013). Vad kan jag göra själv? Hämtad 2013-11-06 från http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Forebygga-och-risker/Tidig-upptackt/Mammografi/#vad_kan_jag_gra_sjlv
*Chantler, M., Podbilewicz-Shuller, Y., & Mortimer, J. (2005). Change in need for psy-chosocial support for women with early stage breast cancer. Journal of Psypsy-chosocial Oncology, 23(2/3), 65-76.
*Chou, A. F., Stewart, S. L., Wild, R. C., & Bloom, J. R. (2010). Social support and survival in young women with breast carcinoma. Psycho-Oncology, 21, 125-133, doi: 10.1002/pon.1863.
*Costa-Requena, G., Rodríguez, A., & Fernández-Ortega, P. (2013). Longitudinal as-sessment of distress and quality of life in the early stages of breast cancer treatment.
Scandinavian Journal of Caring Science,27(1), 77-83. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.01003.x
Crane-Ross, D., Lutz, W. J., & Roth, D. (2006). Consumer and case manager perspec-tives of service empowerment: relationship to mental health recovery. Journal of Be-havioural Health Services & Research, 33(2), 142-155.
*Ebright, P. R. & Lyon, B. (2002). Understanding hope and factors that enhance hope in women with breast cancer. Oncology Nursing Society, 29(3), 561-568. doi:
10.1188/02.ONF.561-568.
Edvardsson, D., Winblad, B., & Sandman, PO. (2008). Person-centered care of people with severe Alzheimer’s disease: current status and ways forward. Lancet Neurology, 7(4), 362-367.
Eide, H. & Eide, T. (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, sam-arbete och konfliktlösning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L-E., Taft, C., Dudas, K., Schaufenberger, M., Swedberg, K. (2011). Effects of person-centred care in patients with cronic heart failure: the PCC-HF study. European Heart Journal, 33(19), 1112-1119.
Friesen, P., Pepler, C., & Hunter, P. (2002). Interactive family learning following a can-cer diagnosis. Oncology Nursing Forum, 29(6), 981-987. doi: 10.1188/02.ONF.981-987.
Friberg, F. (Red.). (2012). Dags för uppsats. Lund: Studentlitteratur.
Genishen, J., Beyer, M., Muth, C., Gerlach, F-M., von Korff, M., & Ormel, J. (2006).
Case management to improve major depression in primary health care: a systematic review. Psychological Medicine, 36, 7-14.
*Gould, J., Grassau, P., Manthorne, J., Gray, R. E., & Fitch, M. I. (2005). “Nothing fit me”: nationwide consultations with young women with breast cancer. Health Expec-tations, 9, 158-173.
International Council of Nurses [ICN]. (2012). The ICN code of ethics for nurses. Häm-tad 2014-01-25 från
http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf
Internetmedicin (2013). Bröstcancer, primärbehandling. Hämtad 2013-11-25 från http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=829
*Jiwa, M., Halkett, G., Deas, K., Ward, P., O’Connor, M., O’Driscoll, C., …Weir, J.
(2010). How do specialist breast nurses help breast cancer patients at follow-up?
Collegian, 17, 143-149, doi: 10.1016/j.colegn.2010.04.003.
*Kenne Sarenmalm, E., Browall, M., Persson, L-O., Fall-Dickson, J., & Gaston-Johansson, F. (2011). Relationship of sense of coherence to stressful events, coping strategies, health status and quality of life in women with breast cancer. Psycho-Oncology, 22, 20-27, doi: 10.1002/pon.2053.
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur
*Lilliehorn, S., Hamberg, K., Kero, A., & Salander, P. (2009). Admission into a helping plan: a watershed between positive and negative experiences in breast cancer. Psy-cho-Oncology, 19, 806-813, doi: 10.1002/pon.1619.
McCance, T., McCormack, B., & Dewing, J. (2011). An exploration of person-centeredness in practice. The Online Journal of Issues in nursing, 6(2). doi:
10.3912/OJIN.Vol16No02Man01
McCormack, B. & McCance, T. (2006). Development of a framework for person-centred nursing. Journal of Advances Nursing, 56(5), 472-479. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.04042x.
Nationalencyklopedin. (2013). Omvårdnad. Hämtad 2013-10-15 från http://www.ne.se/lang/omvårdnad
National Cancer Institute. (u.å.). BRCA1 and BRCA2: Cancer risk and genetic testing.
Hämtad 2013-11-24 från http://www.cancer.gov/cancertopics/factsheet/Risk/BRCA
Nyström, M. (2011). Vårdrelationer i vardagsliv med vacklande hälsa. I Friberg, F. &
Öhlén, J. (Red.), Omvårdnadens grunder, perspektiv och förhållningssätt (s.409-423). Lund: Studentlitteratur.
O’Brien, M. A., Ellis, P. M., Whelan, T. J., Charles, C., Gafni, A., Lovrics, P., … Hodgson, N. (2013). Physician-related facilitators and barriers to patient involve-ment in treatinvolve-ment decision making in early stage breast cancer: perspectives of phy-sicians and patients. Health Expectations, 16(4), 373-384. doi: 10.1111/j.1369-7625.2011.00712.x.
Region Skåne. (u.å). sentinal node –undersökning under operation. Hämtad 2013-12-27 från
http://www.helsingborgslasarett.se/forvardgivare/diagnoser/brostcancerforsjukvarde n/sentinalnodeundersokningunderoperation.4.2ac9829d108e7756ad5800023685.htm l
*Remmers, H., Holtgräwe, M., & Pinkert, C. (2009). Stress and nursing care needs of women with breast cancer during primary treatment: A qualitative study. European Journal of Oncology Nursing, 14, 11-16, doi: 10.1016/j.ejon.2009.07.002.
*Salonen, P., Tarkka, M-T., Kellokumpu-Lehtinen, P-L., Koivisto, A-M., Aalto, P., &
Kaunonen, M. (2012). Effect of social support on changes in quality of life in early stage breast cancer patients: a longitudinal study. Scandinavian Journal of Caring Science, 27, 396-405, doi: 10.111/j.1471-6712.2012.01050.x.
Skånes Universitetssjukhus. (u.å). Sentinel node bröst. Hämtad 2013-12-27 från http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A- O/Diagnostiskt-centrum-for-bild--och-funktionsmedicin/For-vardgivare-och-remittent/Undersokningar/Mall123/
Slater, L. (2006). Person-centredness: A concept analysis. Contemorary Nurse, 23(1), 135-144.
Socialstyrelsen. (2013). Screening för bröstcancer, rekommendation och bedömnings-underlag, remissversion. Hämtad 2013-10-29 från
http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-screening-brostcancer-rekommendation.pdf
Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering. (u.å). Psykosocialt stöd och rehabilite-ring. Hämtad 2013-10-20 från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Kommentar/-Brostcancer-och-rehabilitering/Faktarutor/Psykosocialt-stod-och-rehabilitering/
Statens offentliga utredningar. (2009) En nationell cancerstrategi för framtiden. Häm-tad 2013-12-30 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/09/76/9b6cd326.pdf Svensk Sjuksköterskeförening. (2010). Svensk sjuksköterskeförening om…
Personcen-trerad vård. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening.
Swedish Breast Cancer Group SweBCG. (2013). Nationella riktlinjer. Hämtad 2013-11-28 från http://www.swebcg.se/Files/Docs/20130501_Nationella_riktlinjer130501.pdf Vos, P.J., Garssen, B., Visser, A.P., Duivenvoorden, H.J., & de Haes, H.C.J.M. (2004).
Early stage breast cancer: explaining level of psychososial adjustment using structur-al equation modeling. Journstructur-al of Behaviourstructur-al Medicine, 2(6), 557-580.
Vårdförbundet. (2012). Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö. Stockholm:
Vårdförbundet.
Vårdguiden. (u.å.). Självundersökning av brösten. Hämtad 2013-12-27 från
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Undersokningar/Sjalvundersokning-av-brosten/?ar=True
Weiner, S. J., Schwartz, A., Sharma, G., Binns-Calvey, A., Ashley, N., Kelly, B., … Harris, I. (2013). Patient-centered decision making and health care outcomes: an ob-servational study. Annals of Internal Medicine, 158(8), 573-579. doi: 10.7326/0003-4819-158-8-201304160-00001.
Wallskär, H. (2000). Portvaktskörteln avslöjar om cancern spridit sig. Rädda Livet (Cancerfonden) nr. 2.
Williams, P., Barclay, L., & Schmeid, V. (2004). Defining social support in context: A necessary step in improving research, intervention and practice. Qualitative Health Research, 14(7), 942-960. doi: 10.1177/1049732304266997.
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning & klinisk verksamhet. (3., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bilaga A
Tabell 2. Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/Boolska
operatorer Antal
träffar Lästa
abstract Urval 1
Urval 2
2013-11-06 Cinahl (MH ”Social support”) AND (MH ”Breast cancer
2013-11-06 SveMed+ (fritext: “Social support”) AND (MeSH “Breast
2013-11-07 Cinahl (MH “Breast neoplasms”) AND (MH “Nursing care”)
2013-11-07 Cinahl (MH “Breast neoplasms”) AND (Fritext: “Emotional
2013-11-07 Cinahl (MH “Supportive communica-tions”) AND (MH “Support psycholsocial”) AND (MH
“Cregiver support”) Limits:
Published Date from: 2000.
4 3 1 0
*Nummer inom parentes anger dubbletter i databaserna.
Ta bell 3. A rti kel öv ersik t/fors knin g med k va litativ m eto d Bila ga B1
Publika-tionsårLand Databas FörfattareTitel SyfteMetodUrvalBortfall Slutsats Vetenskapligkvalitet 2005USAPsycINFO Chantler, M., Podbilewicz-Shuller, Y., &Mortimer, J. Change in need for psychoso-cial support forwomen with early stagebreast cancer. Syftet var att finna riktlinjer för den longitudinella be-dömningen av bröstcancerdrab-bade kvinnors psy-kosociala behov. Metod: En simulerad longitudinell studie där fyra fokusgrupper med totalt 31 kvinnor, som befann sig i olika stadier av sjukdomen, fick genomföra gruppsamtal. En mode-rator samt en onkolog fanns med vid varje grupps samtal. Samtalen ljudinspelades och skrevs därefter ned ordagrant. Ansvarig forskare och moderator analyserade därefter enskilt resultatet vilket ledde fram till tre teman. Dessa teman åter-speglade hur behovet av stöd för-ändrades under sjukdomstiden.Urval: 31 kvinnor som levt med diagnosen bröstcancer under olikalång tid rekryterades från en can-cerklinik.Bortfall: Inget bortfall. De teman som framkom var; Generella medicinska problem, psykologiska följdtillstånd och socialt stöd. Samtliga grupper upplevde svårigheter i att finna en balans mellan behovet av emotionellt stöd och behovet av att bli behandlad som vem somhelst. Kvinnorna ansåg att debehövde stöd när det gällde att identifiera sina psykosociala behov samt hur de skulle sökasocialt stöd från vänner och fa-milj på bästa sätt. Kvinnor med bröstcancer behö-ver ofta hjälp för att kunna iden-tifiera vad som ger dem emot-ionellt stöd samt hur de på bästa sätt ska kommunicera detta be-hov med sitt sociala nätverk. Sammanfat-tande kvali-tetsbedöm-ning: Hög