Resultatet visar att oro kan påverkas av ovisshet och information, tid, personal och egen påverkan. Ovisshet skapar oro, information och förberedelse kan lindra oro. Sent ändrade planer kan skapa oro och oron ökar och minskar i relation till tiden innan operationen. Personalens sätt att vara påverkar patientens oro i båda riktningar och att ha träffat personalen förut kan vara lugnande Oro kan lindras av motivation och positiv inställning och vad patienten har med sig sedan tidigare påverkar
uppkomst och nivå.
Med vetskap om vad som påverkar den preoperativa oron kan operationssjuksköterskan vidta åtgärder för att bidra till minskad oro och bättre upplevelse för patienten. Om patientens oro blir uppmärksammad känner sig patienten sedd och bekräftad och första steget i att minska oron är redan taget. En till det yttre lugn patient kan må mycket dåligt inuti och operationssjuksköterskan måste alltid se patienten, använda alla sina sinnen och uppmärksamma outtryckt oro. Åtgärder för att minska preoperativ oro, som påverkats av faktorerna beskrivna i resultatet, kan vara ge för den aktuella patienten anpassad mängd information, erbjuda delaktighet, relationsskapande,
empowerment, stödja coping och personcentrerad vård. Det blir tydligt vilken stor vikt preoperativa samtal med operationssjuksköterska kan spela för patienten.
Resultatet visar varierade åsikter. Sex personer har fått delge sin upplevelse av preoperativ oro och varje upplevelse har sina detaljer. Det som gör en patient orolig, gör en annan lugn. Vad en patient varit med om, har nästa patient inte erfarenhet av. Detta understryker ytterligare vikten av
Mer forskning anses önskvärt för att bredda kunskapen kring patientens upplevelser av preoperativ oro. Liknande studier av större mått och med flera datainsamlingsmetoder samt studier med
kvantitativ metod. Akutpatienter kan inkluderas för att undersöka om elektiva och akuta patienters upplevelse skiljer sig eller om oro drabbar de båda grupperna på likande sätt.
Referenser
Abbott, J., & Abbott, P. (1995). Psychological and cardiovascular predictors of anaesthesia induction, operative and post-operative complications in minor gynaecological surgery. British
Journal of Clinical Psychology, 34(4): 613–625.
Abdul-Latif, M.S., Putland, A.J., McCluskey, A., Meadows, D.P., & Remington, S.A.M. (2001). Oral midazolam premedication for day case breast surgery: a randomised prospective double-blind placebo-controlled study. Anaesthesia, 56(10): 988-1002. Doi: 10.1111/j.1365-2044.2001.1974-2.x
American Society of Anesthesiologists Task Force. (2002). Practice Guidelines for Sedation and Analgesia by Non-Anesthesiologists. Anesthesiology, 96(4): 1004-1017.
Asilioglu, K., & Celik, S. S. (2004). The effect of preoperative education on anxiety of open cardiac surgery patients. Patient Education and Counseling, 53(1): 65–70. Doi: 10.1016/S0738-
3991(03)00117-4
Aujoulat, I., d´Hoore, W., & Deccache, A. (2007). Patient empowerment in theory and practice: polysemy or cacophony? Patient Education and Counseling, 66(1): 13-20. Doi:
10.1016/j.pec.2006.09.008
Ayyadhah Alanazi, A. (2014). Reducing anxiety in preoperative patients: a systematic review.
British Journal of Nursing, 23(7): 387-393.
Badner, N.H., Nielson, W.R., Munk, S., Kwiatkowska, C., & Gelb, A.W. (1990). Preoperative anxiety: detection and contributing factors. Canadian Journal of Anesthesia, 37(4): 444-447.
Blaudszun, G., Lysakowski, C., Elia, N., & Tramèr, M. (2012). Effect of Perioperative Systemic α2 Agonists on Postoperative Morphine Consumption and Pain Intensity: Systematic Review and Meta-analysis of Randomized Controlled Trials. Anesthesiology, 116(6): 1312–1322. Doi: 10.1097/ALN.0b013e31825681cb.
Boker, A., Brownell, L., & Donen, N. (2002). The Amsterdam preoperative anxiety and information scale provides a simple and reliable measure of preoperative anxiety. Canadian Journal of
Anaesthesia, 49(8): 792-798.
Bradt, J., Dileo, C., & Shim, M. (2013). Music interventions for preoperative anxiety. Cochrane
Database of Systematic Reviews, (6). Doi: 10.1002/14651858.CD006908.pub2.
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I Omvårdnad på
avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Edberg, A-K.,
Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H. & Öhlén, J. (red.), 63-102. Lund: Studentlitteratur.
Carr, E., Brockbank, K., Allen, S., & Strike, P. (2006). Patterns and frequency of anxiety in women undergoing gynaecological surgery. Journal of Clinical Nursing, 15(3): 341-352. Doi:
10.1111/j.1365-2702.2006.01285.x
Carra, E., Thomas, V., & Wilson-Barnetc, J. (2005). Patient experiences of anxiety, depression and acute pain after surgery: a longitudinal perspective. International Journal of Nursing Studies, 42(5): 521–530. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2004.09.014
Carroll, J.K., Cullinan, E., Clarke, L., & Davis, N.F. (2012). The role of anxiolytic premedication in reducing preoperative anxiety. British Journal of Nursing, 21(8): 479-83.
Caumo, W., Schmidt, A., Schneider, C., Bergmann, J., Iwamoto, C., Bandeira, D., & Ferreira, M. (2001). Risk factors for preoperative anxiety in adults. Acta Anaesthesiol Scandinavica, 45(3): 298- 307. Doi: 10.1034/j.1399-6576.2001.045003298.x
Chan, Z., Kan, C., Lee, P., Chan, I., & Lam, J. (2012). A systematic review of qualitative studies: patients' experiences of preoperative communication. Journal of Clinical Nursing, 21(5-6): 812- 824. Doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03942.x
Cochran, T.M. (1984). Psychological preparation of patients for surgical procedures. Patient
Education and Counseling, 5(4): 153–158. Doi: 10.1016/0738-3991(84)90174-5
Costa, M.J. (2001). The Lived Perioperative Experience of Ambulatory Surgery Patients. AORN
Crockett, J. K., Gumley, A., & Longmate, A. (2007). The development and validation of the Pre- operative Intrusive Thoughts Inventory (PITI). Anaesthesia, 62(7): 683–689. Doi: 10.1111/j.1365- 2044.2007.05090.x
Durling, M., Milne, D., Hutton, N., & Ryan, S. (2007). Decreasing patients preoperative anxiety: a litterature review. Australian Nursing Journal, 14(11): 35.
Edell-Gustafsson, U., & Hetta, J. (1999). Anxiety, depression and sleep in male patients undergoing coronary artery bypass surgery. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 13(2): 137-143.
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård: teori och tillämpning. I Omvårdnad på
avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. Edberg, A-K.,
Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J. (red.), 29-62. Lund: Studentlitteratur.
Eley, V.A., Searles, T., Donovan, K., & Walters, E. (2013). Effect of an anaesthesia information video on preoperative maternal anxiety and postoperative satisfaction in elective caesarean section: a prospective randomised trial. Anaesthesia and Intensive Care, 41(6):774-781.
Elsenbruch, S., Schmid, J., Bäsler, M., Cesko, E., Schedlowski, M., & Benson, S. (2012). How positive and negative expectations shape the experience of visceral pain: an experimental pilot study in healthy women. Neurogastroenterol Motility, 24(10): 914-e460. Doi: 10.1111/j.1365- 2982.2012.01950.
Fasting, U., & Hougaard, J. (Red.). (2009). Fysiologi och anatomi – den levande människan (M. Ruthman Edström, övers). Falkenberg: Nordstedts. (Orginalarbete publicerat 2007)
Fekrat, F., Sahin, A., Yazici, K.M., & Aypar, U. (2006). Anaesthetists' and surgeons' estimation of preoperative anxiety by patients submitted for elective surgery in a university hospital. European
Journal of Anaesthesiology, 23(3): 27–233. Doi: 10.1017/S0265021505002231
Ghetti, C.M. (2013). Effect of music therapy with emotional-approach coping on preprocedural anxiety in cardiac catheterization: a randomized controlled trial. Journal of Music Therapy, 50(2):
93-122. Doi: 10.1093/jmt/50.2.93
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2): 105– 112. Doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gustafsson, B.Å. (2008). Att genomleva den perioperativa perioden vid akut och planerad
ortopedisk kirurgi (Doktorsavhandling, Karolinska institutet, Institutionen för neurobiologi,
vårdvetenskap och samhälle). Från: http://diss.kib.ki.se/2008/978-91-7409-144-1/thesis.pdf
Gustafsson B.Å., Ponzer, S., Heikkilä, K., & Ekman, S-L. (2007) The lived body and the perioperative period in replacement surgery: older people’s experiences. Journal of Advanced
Nursing, 60: 20–28. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04372.x
Gustafsson, B.Å., Ponzer, S., Heikkilä, K., & Ekman, S-L. (2010). The hip and knee replacement operation: an extensive life event. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 24(4): 663-70. Doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00759.x.
Hahm, T., Cho, H., Lee, K., Chung, I., Kim, J., & Kim, M. (2002). Clonidine premedication prevents preoperative hypokalemia. Journal of Clinical Anesthesia, 14(1): 6–9. Doi:
10.1016/S0952-8180(01)00342-7
Hansen, I. (2012). Patientens psykosociala behov. I Operationssjukvård: operationssjuksköterskans
perioperaiva omvårdnad. Dåvöy, G.M., Eide, P.H., & Hansen, I. (red.), 117-149. Lund:
Studentlitteratur.
Haugen, A., Eide, G., Olsen, M., Haukeland, B., Remme, Å., & Wahl, A. (2009). Anxiety in the operating theatre: a study of frequency and environmental impact in patients having local, plexus or regional anaesthesia. Journal of Clinical Nursing, 18(16): 2301-2310. Doi: 10.1111/j.1365-
2702.2009.02792.x
Heikkinen, K., Salanterä, S., Leppänen, T., Vahlberg, T., & Leino-Kilpi, H. (2012). Ambulatory orthopaedic surgery patients' emotions when using two different patient education methods. Journal
of Perioperative Practice, 22(7): 226-31.
Hewitt, D. (1984). Don't forget your preop patient's fears. RN, 47(10): 63-68.
Hovind, I.L. (2005). Anestesiologisk omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Ivarsson, B., Larsson, S., & Sjöberg, T. (2004). Postponed or cancelled heart operations from the patient's perspective. Journal of Nursing Management,12(1): 23-36. Doi: 10.1111/j.1365-
2834.2004.00400.x
Ip, H.Y., Abrishami, A., Peng, P.W., Wong, J., & Chung, F. (2009). Predictors of postoperative pain and analgesic consumption: a qualitative systematic review. Anesthesiology, 111(3): 657-677. Doi: 10.1097/ALN.0b013e3181aae87a
Jawaid, M., Mushtaq, A., Mukhtar, S., & Khan, Z. (2007). Preoperative anxiety before elective surgery. Neurosciences, 12(2): 145-148.
Johnston, M., & Vögele, C. (1993). Benefits of psychological preparation for surgery: A meta- analysis. Annals of Behavioral Medicine, 15(4): 245–256.
Kaunisto, M., Jokela, R., Tallgren, M., Kambur, O., Tikkanen, E., Tasmuth, T., … Kalso, E. (2013). Pain in 1,000 women treated for breast cancer: a prospective study of pain sensitivity and
postoperative pain. Anesthesiology, 119(6): 1410-1421. Doi: 10.1097/ALN.0000000000000012
Kindler, C., Harms, C., Amsler, F., Ihde-Scholl, T., & Scheidegger, D. (2000). The Visual Analog Scale allows effective measurement of preoperative anxiety and detection of patients anesthetic concerns. Anasthesia & Analgesia, 90(3): 706-712. Doi: 10.1097/00000539-200003000-00036
Koivula, M., Tarkka, M., Tarkka, M., Laippala, P., & Paunonen-Ilmonen, M. (2002). Fear and anxiety in patients at different time-points in the coronary artery bypass process. International
Journal of Nursing Studies, 39(8): 811–822. Doi: 10.1016/S0020-7489(02)00022-6
Anaesthesia, 99(6): 775-86. Doi: 10.1093/bja/aem316
Kushnir, J., Friedman, A., Ehrenfeld, M., & Kushnir, T. (2012). Coping with preoperative anxiety in cesarean section: physiological, cognitive, and emotional effects of listening to favorite music.
Birth, 39(2): 121-127. Doi: 10.1111/j.1523-536X.2012.00532.x
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lee, A., Chui, P., & Gin, T. (2003). Educating Patients About Anesthesia: A Systematic Review of Randomized Controlled Trials of Media-Based Interventions. Anesthesia & Analgesia, 96(5): 1424- 1431. Doi: 10.1213/01.ANE.0000055806.93400.93
Lee, K., Chao, Y., Yiin, J., Chiang, P., & Chao, Y. (2011). Effectiveness of different music-playing devices for reducing preoperative anxiety: a clinical control study. International Journal of Nursing
Studies, 48(10): 1180-1187. Doi: 10.1016/j.ijnurstu.2011.04.001
Lindwall, L., & von Post, I. (2009). Continuity created by nurses in the perioperative dialogue: a literature review. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2): 395-401. Doi: 10.1111/j.1471- 6712.2008.00609.x.
Mahomed, N., Liang, M., Cook, E., Daltroy, L., Fortin, P., Fossel, A., & Katz, J. (2002). The importance of patient expectations in predicting functional outcomes after total joint arthroplasty.
Journal of Rheumatology, 29(6): 1273-1279.
Mitchell, M. (2003). Patient anxiety and modern elective surgery: a literature review.
Journal of Clinical Nursing, 12(6): 806–815. Doi: 10.1046/j.1365-2702.2003.00812.x
Mitchell, M. (2010). General anaesthesia and day-case patient anxiety. Journal of Advanced
Nursing, 66(5):1059-1071. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05266.x
Mitchell, M. (2012). Influence of gender and anaesthesia type on day surgery anxiety. Journal of
Nelson, F., Zimmerman, L., Barnason, S., Nieveen, J., & Schmaderer, M. (1998). The relationship and influence of anxiety on postoperative pain in the coronary artery bypass graft patient. Journal of
Pain and Symptom Management, 15(2): 102-109. Doi: 10.1016/S0885-3924(98)80007-9
Nilsson, U. (2003). The effect of music and music in combination with therapeutic suggestions on
postoperative recovery (Akademisk avhandlning, Linköpings Univesitet, institutionen för medicin
och omvårdad). Från: http://www2.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2003/med809s.pdf
Nilsson, U. (2008). The anxiety- and pain-reducing effects of music interventions: a systematic review. AORN Journal, 87 (4): 780-807. Doi: 10.1016/j.aorn.2007.09.013
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing Research: Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice. Philadelphia : Lippincott Williams & Wilkins
Rhodes, L., Miles, G., & Pearson, A. (2006). Patient subjective experience and satisfaction during the perioperative period in the day surgery setting: a systematic review. International Journal of
Nursing Practice, 12(4): 178-192. Doi: 10.1111/j.1440-172X.2006.00575.x
Riksföreningen för operationssjukvåd. (2011). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot operationssjukvård.
http://www.rfop.se/media/1254/kompbeskrivning.pdf (Hämtad 2014-08-18)
Rothrock. J.C. (2011). Alexanders care of the patient in surgery. Missouri: Elsevier mosby.
Rudolfsson, G., Hallberg, L-M., Ringsberg, K.C., & von Post, I. (2003). The nurse has time for me: the perioperative dialogue from the perspective of patients. Journal of Advanced Perioperative Care 1(3): 77-84.
Sadati, L., Pazouki, A., Mehdizadeh, A., Shoar, S., Tamannaie, Z., & Chaichian, S. (2013). Effect of preoperative nursing visit on preoperative anxiety and postoperative complications in candidates for laparoscopic cholecystectomy: a randomized clinical trial. Scandinavian Journal of Caring
Sendelbach, S., Halm, M., Doran, K., Miller, E.H., & Gaillard, P. (2006). Effects of Music Therapy on Physiological and Psychological Outcomes for Patients Undergoing Cardiac Surgery. Journal of
Cardiovascular Nursing, 21(3): 194-200.
Shewchuk, M. (2007). Why a registered nurse (RN) in the OR? The perioperative registered nurse role: a well kept secret. Canadian Operating room Nursing Journal, 25(4): 38-39, 41, 45-46.
Shuldham, C.M., Fleming, S., & Goodman, H. (2001). The impact of pre-operative education on recovery following coronary artery bypass surgery: A randomized controlled clinical trial. European
Heart Journal, 23(8): 666-674. Doi: 10.1053/euhj.2001.2897
Spalding, N.J. (2003). Reducing anxiety by pre-operative education: Make the future familiar.
Occupational Therapy International, 10(4): 278–293.
Springer, R. (2005). Disclosing unanticipated events. Plastic Surgical Nursing, 25(4): 199-201.
Timmins, F. (2005). A review of the information needs of patients with acute coronary syndromes.
Nursing in Critical Care, 10(4): 174-183. Doi: 10.1111/j.1362-1017.2005.00125.x
Voyer, B. (2013). Changes in the relations and roles of doctors and nurses. British Journal of
Healthcare Management, 19(1): 16-21. Doi: 10.12968/bjhc.2013.19.1.16
Walker, K.J., & Smith, A.F. (2009). Premedication for anxiety in adult day surgery. Cochrane
Database of Systematic Reviews, 7(4). Doi: 10.1002/14651858.CD002192.pub2.
Weiss, E., & English, O.S. (1957). Psychosomatic medicine. Philadelphia: WB Saunders.
West, A.M., Bittner, E.A., & Ortiz, V.E. (2014). The effects of preoperative, video-assisted
anesthesia education in Spanish on Spanish-speaking patients' anxiety, knowledge, and satisfaction: a pilot study. Journal of Clinical Anesthesia, 26(4): 325-329. Doi: 10.1016/j.jclinane.2013.12.008.
Westerling, K., & Bergbom, I. (2008). The importance of nursing in perioperative care: a patient's perspective. Journal of Advanced Perioperative Care, 3(4): 133-144.
Wheeler, M., Oderda, G., Ashburn, M., & Lipman, A. (2002). Adverse events associated with postoperative opioid analgesia: A systematic review. The Journal of Pain, 3(3): 159–180. Doi: 10.1054/jpai.2002.123652
World Medical Association. (2013). Helsingforsdeklarationen.
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ (hämtad 2014-08-18)
Yousaf, F., Seet, E., Venkatraghavan, L., Abrishami, A., & Chung, F. (2010). Efficacy and Safety of Melatonin as an Anxiolytic and Analgesic in the Perioperative Period: A Qualitative Systematic Review of Randomized Trials. Anesthesiology, 113(4): 968-976. Doi:
10.1097/ALN.0b013e3181e7d626
Zener, R., & Bernstein, M. (2011). Gender, patient comfort and the neurosurgical operating room.
Bilaga 1
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Till verksamhetschefen vid ortopeden XXX
Förfrågan om genomförande och förmedlande av deltagande till intervjustudie
Omfattande forskning vittnar om ett brett spann av negativa följder av preoperativ oro. Oro i alla dess former, stress, nervositet och ångest, måste tas på allvar. Om patientens oro blir
uppmärksammad känner sig patienten sedd och bekräftad. Detta är en stor del i det preoperativa samtalet som är en viktig del av operationssjuksköterskans yrkesroll. Att vetenskapligt utforska vad som är utlösare av oro innan operation är viktigt för strävan att ge patienten en så positiv upplevelse som möjligt. För att kunna göra detta behöver vi veta hur negativa inflytanden på patientens
upplevelse kan undvikas och hur positiva faktorer på bästa sätt kan lyftas fram. Befintlig forskning tyder på att oro inför operation inte tas på allvar. Mer forskning behövs på patientens upplevelse av den preoperativa fasen och hur den kan påverkas till det bättre. Finns kunskap om vilka faktorer som ökar eller minskar oro kan vi jobba för förändring så att patienter i framtiden ska uppleva mindre obehag och slippa negativa konsekvenser och komplikationer av onödig preoperativ oro.
Den här studien kommer fokusera på patienters subjektiva upplevelse av oro (där inräknat även rädsla, ångest, nervositet och stress) inför operation och de faktorer patienterna upplever påverkar dessa känslor, både positivt och negativt. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar preoperativ oro.
Jag vill med detta informationsbrev fråga dig om tillåtelse att få genomföra denna studie vid din enhet samt att vara mig behjälplig att vidareförmedla vår förfrågan till patienter om deltagande i en intervju. Jag behöver hjälp att rekrytera 10 deltagare. Ett informationsbrev lämnas till patienter som
stämmer in i urvalskriterierna och de som väljer delta skriver under om informerat samtycke. Personal på avdelningen förmedlar svaren till undertecknad som håller fortlöpande kontakt så intervjuer kan bokas in så fort som möjligt efter att godkännande lämnats av intresserade deltagare.
Inklusionskriterier: planerade ortopediska ingrepp, även rygg. 1-4 dagar postopertivt.
Bakgrundsinformation av intresse är ålder, kön om patienten är tidigare opererad, vad som opererats och vilken anestesi som användes. Intervjuerna kommer spelas in och endast undertecknad kommer lyssna på inspelningarna. Materialet kommer transkriberas, citat kan komma användas i arbete, då helt anonymt. Intervjuerna kommer vara semistrukturerade med öppna och styrda frågor.
I brevet till patienten används inte ordet oro för att styra patienten så lite som möjligt. Intervjun kommer inledas med öppna frågor om känslor inför operation och styras in mot oro senare om det behövs.
Deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att några skäl behöver anges. Varje intervju kommer ta max en timme, datainsamlingen sker företrädesvis på avskilt rum på avdelningen. Resultatet sammanställs, analyseras med kvalitativ innehållsanalys det färdiga examensarbetet publiceras här: http://epubl.ltu.se
Vid funderingar, kontakta gärna mig eller min handledare. Med vänlig hälsning
Madeleine Arndt leg sjuksköterska/student. Madarn-3@ltu.se 073-xxxxxx
Handledare: BrittMarie Välivaara lektor britt-marie.valivaara@ltu.se
Luleå tekniska universitet, telefon 0920-491000
Härmed godkänner jag att ovanstående studie får genomföras vid ortopedavdelningen NUS samt att verksamheten tar ansvar över patienterna och deras deltagande i studien.
Namn: ... Befattning: ... Underskrift: ...
Bilaga 2
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad
Informationsbrev angående deltagande i studie
Förfrågan om deltagande i intervjustudie
At uppmärksamma hur patienten känner sig inför operation är en stor del i det preoperativa samtalet som är en viktig del av operationssjuksköterskans yrkesroll. Att vetenskapligt utforska vad som påverkar känslor innan operation är viktigt för strävan att ge patienten en så positiv upplevelse som möjligt. För att kunna göra detta behöver vi veta hur negativa inflytanden på patientens upplevelse kan undvikas och hur positiva faktorer på bästa sätt kan lyftas fram. Befintlig forskning tyder på att patientens känslor inför operation inte tas på allvar. Mer forskning behövs på patientens upplevelse av den preoperativa fasen och hur den kan påverkas till det bättre.
Den här studien kommer fokusera på patienters subjektiva upplevelse inför operation och de faktorer patienterna upplever påverkar dessa känslor, både positivt och negativt.
Jag vill med detta informationsbrev fråga dig om deltagande i en intervju.
Deltagaren ska ha genomgått ett planerat ortopediskt ingrepp, även rygg och intervjun bör genomföras 1-4 dagar efter operationen. Bakgrundsinformation av intresse är ålder, kön, om
patienten är tidigare opererad, vad som opererats nu och vilken anestesi som användes. Intervjuerna kommer spelas in och endast undertecknad kommer lyssna på inspelningarna. Materialet kommer tanskriberas och citat kan komma att användas i arbetet, då anonymt. Intervjuerna kommer vara semistrukturerade med öppna och styrda frågor. Intervjun genomförs avskilt på avdelningen och tar max en timme. Resultaten sammanställs, analyseras med kvalitativ innehållsanalys och det färdiga examensarbetet publiceras här: http://epubl.ltu.se
denna till undertecknad. Allt deltagandet är helt frivilligt och kan när som helst avbrytas utan att några skäl behöver anges. Ditt val av att delta eller inte delta kommer inte ge konsekvenser för din fortsatta vård.
Vid funderingar, kontakta gärna mig eller min handledare.
Med vänlig hälsning
Madeleine Arndt leg sjuksköterska/student Madarn-3@ltu.se 073-xxxxxx
Handledare: BritMarie Välivaara lektor britt-marie.valivaara@ltu.se
Luleå tekniska universitet, mail och telefon (0920-491000)
Svarstalong
Jag har tagit del av informationen om studiens upplägg och syfte och jag är medveten om att jag kan avbryta mitt deltagande när som helst under studiens gång utan att behöva uppge en anledning.
Jag vill gärna ha mer information om studien:
Jag önskar delta i studien:
Namn:
Telefonnummer:
Bilaga 3
Frågeguide
Bakgrundsfakta
Ålder, kön, om patienten är tidigare opererad, vad som opererats nu och vilken anestesi som användes.
Intervjufrågor
Fokus på att få besvarat:
Vad upplever patienter påverkar känslor av oro inför operation? Vilken påverkan har personalen på patientens känslor?
Kan information och preoperativa samtal lindra preoperativ oro?
Inledande öppen fråga Känslor inför operationen. Därefter mer avsmalnat Orsaker till känslorna. Påverkan på känslorna.
Personalens uppmärksammande och hjälp. Oro.
Orsak. Påverkan.
Formulerat efter vad som sagts först av patienten efter inledande öppna frågan om känslor inför operationen.
Utvecklas med till exempel: Hur kände du då? Varför tror du att du kände så? Vad tror du hade kunnat påverka positivt, negativt? Hade personalens agerande inverkan? Anestesin? Tog du själv upp dina känslor med någon? Vad hade du velat skulle vara annorlunda?