Höga värden för rörelserädsla ger en sju gånger högre risk för låg bedömning av den egna förmågan efter rehabilitering. Dessutom visar det sig att de patienter som har en kombination av hög rörelserädsla och låg bedömning av den egna fysiska funktionsförmågan före
rehabilitering är i hög grad överrepresenterade bland de som inte uppnår en bra
funktionsförmåga efter rehabilitering. Uttrycket ”en olycka kommer sällan ensam” kan tyckas stämma för dessa patienter. Först har de ont, till det kommer rörelserädsla och en låg fysisk prestation vilket leder till alltmer lättutlöst smärta och patienterna fastnar i en nedåtgående spiral. Vårdens utmaning är att ge de här patienterna något som ändrar riktningen i den nedåtgående spiral där de hamnat. Det arbetet måste ske långsiktigt. För att både personal och patienter ska orka måste målen vara tydliga och uppnåbara. Status och utveckling vad gäller rörelserädsla, uppfattningen av den egna förmågan och aktiviteter som patienten själv valt som viktiga i livet bör vara i fokus och utvärderas genom olika objektiva tester. Patient och behandlare behöver gemensamt arbeta för att överkomma hindren och vända
Käll- och litteraturförteckning
Andersson, I. (2003). Långvarig icke-malign smärta. I Werner, M. & Strang, P. (red.) Smärta och smärtbehandling. Falköping: Liber, ss. 397-416.
Asmundson, G. J. G., Norton, G. R. & Allerdings, M. D. (1997). Fear and avoidance in dysfunctional chronic back patients. Pain, 69, ss. 231-236.
Berglöf, B. (2003). Psykologiska, existentiella, religiösa och kulturella aspekter. I Werner, M. & Strang, P. (red.) Smärta och smärtbehandling. Falköping: Lieber, ss. 45-63.
Bergström, G., Jensen, I. B., Bodin, L., Linton, S. J., Nygren, Å. L. & Carlsson, S. G. (1998). Reliability and factor structure of the Multidimensional Pain Inventory: Swedish Language Version (MPI-S). Pain, 75(1), ss. 101-110.
Boersma, K., Linton, S. J., Overmeer, T., Jansson, M., Vlaeyen, J. W. S. & de Jong, J. (2004). Lowering fear-avoidance and enhancing function through exposure in vivo: A multiple
baseline study across six patients with back pain. Pain, 108(1-2), ss. 8-16. Bortz, W. M. (1984). The disuse syndrome. West J Med, 141, ss. 691-694.
Bussman, J. B. D., van de Laar, Y, M., Neleman, M. P. & Stam, H. J. (1998).Ambulatory accelerometry to quantify motor behavior in patients after failed back surgery: a validation study. Pain, 74, ss. 153-161.
Crombez, G., Eccleston, C., Baeyens, F. & Eelen, P. (1998). When somatic information threatens, catastrophic thinking enhances attentional interference. Pain, 75, ss. 187-198. Crombez, G., Vlaeyen, J. W. S., Heuts, P. H. T. G. & Lysens, R. (1999). Pain-related fear is more disabling than pain itself: evidence on the role of pain-related fear in chronic pain disability. Pain, 80, ss. 329-339.
Dworkin, R. H., Turk, D, C., Wyrwich, K. W. et al. (2008). Interpreting the Clinical Importance of Treatment Outcomes in Chronic Pain Clinical Trials: IMPACT Recommendations. Pain, 9 (2), ss. 105-121.
Flor, H. & Turk, D. C. (1989). Psychophysiology in chronic pain: Do chronic pain patients exhibit symptom-specific psychophysical responses. Psychol Bull, 105, ss. 215-259. Flor, H., Birbaumer, N., Schugens. M. M. & Lutzenberger, W. (1992). Symptom-specific psychophysiological responses in chronic pain patients. Psychophysiology, 29, ss.452-460. Fordyce, W. E. (1976). Behavioral methods for chronic pain illness. St Louise: Mosby. George, S. Z., Fritz, J. M. & McNeil, D. W. (2006). Fear-Avoidance Beliefs as Measured by the Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire: Change in Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire Is Predictive of Change in Self-Report of Disability and Pain Intensity for Patients With Acute Low Back Pain. Pain, 22(2), ss. 197-203.
Kazdin A. E. (2002). Research design in clinical psychology. 4:th edition. UK: Pearson. Kerns, R. D., Turk, D. C. & Rudy, T. E. (1985). The West Haven-Yale Multidimensional Pain Inventory (WHYMPI). Pain, 23, ss. 345-356.
Klenerman, L., Slade, P. D., Stanley, I.M., Pennie, B., Reilly, P. D., Atchison, L. E., Trour, J. D. G. & Rose, M. J. (1995). The Prediction of Chronicity in Patients with an Acute Attach of Low Back Pain I a General Practice Setting. Spine, 20(4).
Kori, S. H., Miller, R. P. & Todd, D. D. (1990). Kinesiophobia: a new view of chronic pain behaviour. Pain management, 3, ss. 35-43.
Kottke, F. J. (1966). The effect of limitation of activity upon the human body. J Am Med Assoc, 196, ss. 117-1122.
Leeuw, M.,Goossens, M. E. J. B.,Linton, S. J.,Crombez, G., Boersma, K. & Vlaeyen, J. W. S. (2007). The Fear-Avoidance Model of Musculoskeletal Pain: Current State of Scientific Evidence. Journal of Behavioral Medicine, 30(1), ss. 77-94.
Leeuw, M., Goossens, M. E. J. B., van Breukelen, G. J. P., Boersma, K. & Vlaeyen, J. W. S. (2007). Measuring Perceived Harmfulness of Physical Activities in Patients With Chronic Low Back Pain: The Photograph Series of Daily Activities – Short Electronic Version. Pain, 8(11), ss. 840-849.
Lethem, J., Slade, P. D., Troup, J. D. G. & Bentley, G. (1983). Outline of a fear-avoidance model of exaggerated pain perception. Behav. Res. Ther, 21, ss. 401-408.
Linton, S. J. (1985). The relationship between activity and chronic back pain. Pain, 21, ss. 289-294.
Linton, S. J. & Buer, N. (1995). Working despite pain: factors associated with work attendance versus dysfunction. Int J Behav Med, 2(3), ss. 252-262.
Linton, S. J., Buer, N., Vlaeyen, J. W. S. & Hellsing A-L. (2000). Are fear-avoidance beliefs related to an inception of the episode of back pain? A prospective study. Psychology and Helth, 14(6), ss.1051-1059.
Linton, S. J. (2005). Att förstå patienter med långvarig smärta. Lund: Studentlitteratur. Lundberg M., Styf, J. & Carlsson, S. (2004). A psychometric evaluation of the Tampa Scale for Kinesiophobia – from a physiotherapeutic perspective. Physiother Theory Prac, 20, ss. 121-130.
Lundberg, M., Larsson, M., Östlund, H & Styf, J. (2006). Kinesiophobia among patients with musculoskeletal pain in primary healthcare. Journal of Rehabilitation Medicine, 38, 37-43 McCracken, L. M., Zayfert, C. & Gross, R.T. (1992). The pain anxiety symptoms scale: development and validation of a scale to measure fear of pain. Pain, 50, ss. 63-67.
McCracken, L. M., Gross, R.T., Aikens, J & Carnkike Jr, C. L. M. (1996). The assessment of anxiety and fear in persons with chronic pain: a comparison of instruments. Behav Res Ther, 34, ss. 927-933.
Missaghi-Wedefalk, M., Lindh, M., Schön-Ohlsson, C. & Willén, C. (2012). Further
methodological development of the Test Instrument for Profile of Physical Ability (TIPPA) designed for patients with long-term musculoskeletal pain. Advances in Physiotherapy 14(3), ss. 97-106.
Nationellt register över smärtrehabilitering (2015). Årsrapport för 2014 del 1: Rapport 2015:1. http://www.ucr.uu.se/nrs/ [2015-03-09].
Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (red.) (2011). Akut och långvarig smärta. Om smärta; ett fysiologiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur, ss. 47-57.
Pallant, J. (2005). SPSS; survival manual. 2:nd edition. Sydney, Australia: Ligare.
Pearce, J. & Morley, S. (1989). An experimental investigation of the construct validity of the Mc Gill Pain Questionnaire. Pain, 39(1), ss. 115-121.
Phillips, H. C. & Jahanshahi, M. (1986).The components of pain behavior report. Behav Ther, 24, ss. 117-125.
Roelofs, J., Slutier, J. K., Frings-Dresen, M. H. W., Goossens, M., Thibault, P, Boersma, K. & Vlaeyen, J. W.S. (2007). Fear of movement an (re)injury in chronic musculoskeletal pain: Evidence for an invariant two-factor model of the Tampa Scale for Kinesiophobia across pain diagnoses and Dutch, Swedish, and Canadian samples. Pain, 131, ss.181-190.
Roelofs, J., van Breukelen, G., Sluiter, J., Frings-Dresen, M. H. W., Goossens, M., Thibault, P., Boersma, K. & Vlaeyen, J. W. S. (2011). Norming of the Tampa Scale for Kinesiophobia across pain diagnoses and various countries. Pain, 152(5), ss.1090–1095.
Rundqvist, B. (u.å.). Fysisk funktion och smärta hos patienter med långvarig smärta som genomgått ett smärthanteringsprogram med multimodal rehabilitering: en pilotstudie [opublicerat manuskript]. Magisteruppsats, Karolinska Institutet. Stockholm: KI.
Simmonds, M. J., Olson, S. L., Jones, S., Hussein, T., Lee, C. E., Novy, D. & Radawan, H. (1998). Psychometric characteristics and clinical usefulness of physical performance tests in patients with low back pain. Spine, 23, ss. 2412- 2421.
Severeijns, R., Vlaeyen, J.W.S., van den Hout, M. A. & Weber, W. E. J. (2001). Pain
Catastrophizing Predicts Pain Intensity, Disability and Psychological Distress independent of the Level of Physical Impairment. Pain, 17, ss. 165-172.
Socialstyrelsen (2010). Rehabilitering vid långvarig smärta: En systematisk litteraturöversikt. (Rapport 2010:198). Stockholm: SBU.
Sveriges Kommuner och Landsting (2013). Multimodal rehabilitering vid långvarig smärta, kompetenser och uppgifter. (Komplettering av Rapport 2011: 2). Stockholm: SKL.
Vetenskapsrådet (2015). http://www.vr.se/etik [2015-06-11].
Vlaeyen, J. W. S., Kole-Snijders, A M. J., Boeren, R. G. B. & van Eek, H. (1995a). Fear of movement/(re) injury in chronic low back pain and its relation to behavioral performance. Pain, 62 (3), ss. 363–372.
Vlaeyen, J. W. S., Kole-Snijders, A M. J., Rotteveel, A. M., Ruesink, R. &Heuts, P. H. T. G. (1995b). The role of fear of movement/(re)injury in pain disability. Journal of Occupational Rehabilitation, 5(4), ss. 235-252.
Vlaeyen, J. W. S. & Linton, S. J. (2000). Fear-avoidance and its consequences in chronic pain: a state of the art. Pain, 85, ss.317-332.
Vlaeyen, J. W. S. & Linton, S. J. (2012). Fear-avoidance model of chronic musculoskeletal pain: 12 years on. Pain, 157, ss. 1144-1147.
Wadell, G., Newton, M., Henderson, I., Sommerville, D. & Main, C. (1993). A fear-
avoidance beliefs questionnaire (FABQ) and the role of fear-avoidance beliefs in chronic back pain and disability. Pain, 52, ss. 157-168.
Watson, P., Brooker, C. K., Main, C. J. & Chen, A. C. N. (1997). Surface electromyography in the identification of chronic low back pain patients: the development of the flexion relaxation ratio. Clin Biomech, 12, ss. 165-171.
Werner, M. (2003). Smärtfysiologi. I Werner, M. & Strang, P. (red.) Smärta och smärtbehandling. Falköping: Lieber, ss. 31-44.
Werner, M. & Strang, P. (2003). Smärtans demografi. I Werner, M. & Strang, P. (red.) Smärta och smärtbehandling. Falköping: Lieber, ss. 13-22.
Wicksell, R. K., Ahlqvist, J., Bring, A., Melin, L. & Olsson, G. L. (2008). Can exposure and acceptance strategies improve functioning and life satisfaction in people with chronic pain and whiplash associated disorders (WAD)? A randomized controlled trial. Cognitive behaviour therapy, 37, ss. 169-182.
Bilaga 1
KÄLL- OCH LITTERATURSÖKNING
Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka sambanden mellan rörelserädsla och olika aspekter av fysisk funktionsförmåga hos en grupp personer med långvarig smärta som genomgår multimodal rehabilitering. Frågeställningarna är:
1. Hur ser sambanden mellan rörelserädsla och olika aspekter av fysisk funktionsförmåga ut innan rehabilitering?
2. Hur kan graden av rörelserädsla mätt före rehabiliteringen predicera fysisk funktionsförmåga efter en intervention med multimodal rehabilitering?
3. Hur bidrar rörelserädsla och fysisk funktionsförmåga tillsammans till uppnådda resultat efter genomgången rehabilitering?
Vilka sökord har du använt? Physical function Physical impairment Disability Chronic pain Musculoskeletal pain Pain intensity Fear-avoidance Kinesiophobia Långvarig smärta Rörelserädsla Var har du sökt? ORU:s bibliotekskatalog Google Scholar Pub Med
Sökningar som gav relevant resultat
Samtliga angivna sökord gav resultat, var för sig och i kombinationer.
Kommentarer
De flesta artiklar hittades via Google Scholar och PubMed. Artiklar hittades också genom de intressanta artiklarnas referenslistor. Det finns mycket forskning i ämnet, det gäller att välja det som är intressant, för den här studien mått på fysisk funktion kopplat till rörelserädsla och intervention. Handledaren har varit behjälplig i urvalet.
Bilaga 2
Information till forskningspersoner angående studie av
sambandet mellan inställningen till smärtande aktiviteter och
olika aspekter av fysisk förmåga
Förfrågan om deltagande
Vi tillfrågar dig, som genomgått en 8-veckors smärthanteringskurs under 2014, om du vill delta i ett forskningsprojekt? Vi vill undersöka sambandet mellan inställningen till smärtande aktiviteter och olika aspekter av den egna fysiska förmågan. Läs noggrant igenom
nedanstående information innan du tar ställning till om du vill delta i studien eller ej. Den information vi behöver har tidigare använts för din rehabilitering och det krävs ingen ytterligare insats från dig. Vi dig underteckna och skicka in den bifogade blanketten för samtycke senast den 2 februari 2015.
Bakgrund och syfte med studien
Vid smärtsektionen på Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ, görs många utvärderingar i samband med att personer genomgår en smärthanteringskurs. Vi vet att för många sker en förbättring efter genomförd kurs. Vi vet också att det finns enskilda individer som inte förbättras. Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan inställningen till smärtande aktiviteter och bedömningen av den egna fysiska förmågan samt att undersöka kopplingen till utförandet av fysiska aktiviteter. Detta för att i ännu högre grad kunna anpassa
rehabiliteringsinsatsen till varje enskild individ.
Hur går undersökningen till?
Vi planerar att använda material som inhämtats före respektive efter kursperioden. Det innebär att den information vi behöver redan finns hos oss och har använts för din rehabilitering. Vi önskar nu också använda den för forskning. Det krävs ingen ytterligare insats från dig.
De utvärderingsinstrument vi ämnar använda är:
- Tampa Scale of Kinesiofobia (TSK) som fylldes i inför första psykologbedömningen och igen under sista kursveckan. Detta bedömer inställningen till smärtande
aktiviteter.
- Det fysiska funktionstestet, TIPPA, som genomfördes tillsammans med
sjukgymnasten inför kursstart och under sista kursveckan. Härifrån använder vi skattningen av den fysiska förmågan och resultaten från 5 minuters gång och snabbgång 20 meter.
- Det nationella smärtregistret, NRS, som skickades hem till dig innan du kallades till ditt första besök och fylldes i igen under sista kursveckan. Härifrån används resultatet från Multidimensional Pain Inventory, MPI, den delen som bedömer inverkan på aktivitet. Vi hämtar även bakgrundsinformation om ålder, kön, smärtintensitet, smärtduration, arbete och sjukskrivning härifrån.
Om den här studien ger följdfrågor som genom samma material kan besvaras kan materialet komma att användas igen i annan studie.
Hantering av data och sekretess
Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. En kod ersätter namn och personnummer vid databearbetning vilket innebär att enskilda personer inte kan identifieras. Vid publicering kommer resultaten att presenteras som
gruppvärden. Dina personuppgifter kommer att hanteras i enlighet med personuppgiftslagen, PUL (1998:204). Ansvarig för dina personuppgifter är Universitetssjukhuset Örebro.
Papperskopior på ursprungsdata förvaras på smärtsektionen, rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro i 10 år och förstörs sedan. Data från det nationella registret förvaras hos registrets huvudman Region Skåne.
Hur får jag information om studiens resultat?
När studien är färdig och rapporten skriven kommer alla deltagare att få ett brev med
information om resultaten. Om så önskas finns möjlighet att ta del av rapporten i sin helhet.
Risker och ersättning
De undersökningsmetoder som används i studien innebär inga risker eller obehag. Ingen ersättning utbetalas.
Deltagandet är frivilligt
Deltagandet i studien är naturligtvis frivilligt och du har när som helst rätt att avbryta utan att ange något skäl för detta och det påverkar inte den planerade uppföljningen av
rehabiliteringsperioden.
Hur får jag mer information?
Forskningsprojektet genomförs av sjukgymnast Sophia Norrtorp Ohlin vid smärtsektionen, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ, som en del av ett magisterprogram vid Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Om du har några frågor är du välkommen att kontakta någon av oss nedan som är ansvariga för studien.
Bilaga 3
Samtyckesformulär
Vi tillfrågar dig, som genomfört en 8-veckors smärthanteringskurs under 2014, om du vill delta i ett forskningsprojekt? Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan
inställningen till smärtande aktiviteter och bedömningen av den egna fysiska förmågan samt att undersöka kopplingen till utförandet av fysiska aktiviteter. Detta för att i ännu högre grad kunna anpassa rehabiliteringsinsatsen till varje enskild individ.
Vi planerar att använda material som redan finns hos oss och har använts för din
rehabilitering. Vi önskar nu också använda den för forskning. Det krävs ingen ytterligare insats från dig. Aktuellt material är: Skattningen angående inställningen till smärtande aktiviteter. Skattningen av den fysiska förmågan. Resultaten från 5 minuters gång och snabbgång 20 meter. Skattningen av inverkan på aktivitet. Vi använder även
bakgrundsinformation om ålder, kön, smärtintensitet, smärtduration, arbete och sjukskrivning. En kod ersätter namn och personnummer vid databearbetning vilket innebär att enskilda personer inte kan identifieras, resultaten kommer att presenteras som gruppvärden.
Personuppgiftslagen tillämpas, PUL (1998:204). Deltagandet i studien är naturligtvis frivilligt och du har när som helst rätt att avbryta utan att ange något skäl för detta och det påverkar inte den planerade uppföljningen av rehabiliteringsperioden.
Om du har några frågor är du välkommen att kontakta någon av oss nedan som är ansvariga för studien:
Om den här studien ger följdfrågor som genom samma material kan besvaras kan materialet komma att användas igen i annan studie.
Detta samtyckesformulär har upprättats i två likalydande exemplar varav det ena återsänds underskrivet till Sophia Norrtorp Ohlin, Rehabiliteringsmedicinska kliniken, USÖ, medan det andra behålls av försökspersonen.
Jag har läst och förstått informationen och jag samtycker till att delta i studien. Jag har läst och förstått informationen och jag vill Inte delta i studien.
Ort: Datum:
Namnteckning: ___________