Den här studien är ett bidrag till en vägledning och stimulans för alla elever. Inkluderings begreppet har vilat tungt över skolans verksamheter under en längre tid där bland annat den inkluderande miljö har diskuterats. Men idag handlar det inte enbart om en inkluderande fysisk skolmiljö utan också om en inkluderande undervisning (Nilholm, 2018 m.fl.). En inkluderande
91 miljö innebär tillhörighet, tillgänglighet, fysisk tillgänglighet, tillgängligt meningssammanhang med sociokulturell tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang samt autonomi (Szönvi 2018). Men ytterligare ett viktigt moment bör ingå det är undervisningen och hur eleverna kan förstå undervisningen och på så sätt tillsammans med läraren skapa ett lärande. Utifrån den här studien kan vi se hur undervisningen har påverkat elevernas förmåga att förstå undervisningens innehåll. Den pedagogik och didaktik som idag används i skolan behöver synliggöras och omarbetas eftersom alla elevers förmågor ser olika ut. Didaktiken är ju det som påverkar elevens lärande där en tillgänglig undervisning för alla bör prioriteras i första hand och inte alla extra anpassningar som idag skall gälla enbart vissa elever. Istället bör undervisningen påverka alla elevers lärande och skolprestationer. Samtidigt blir begreppet inkludering viktigt att diskuteras eftersom det kan ha olika innebörder för skolledning, politiker, skolledning, lärare, föräldrar och elever. Vad menar vi med inkludering? Har skolan en samsyn om begreppet eller hur arbetar skolan och lärarna mot en inkludering av alla elever i skolans alla verksamheter? Hur arbetar skolan idag med elever som har svårt att nå målen? Är det så att allmän pedagogik och didaktik mer behöver rikta sitt intresse mot en specialdidaktik för att på så sätt nå fler elever i skolan? Utifrån dessa frågeställningar skulle det vara intressant att ta reda på vilka pedagogiska/specialpedagogiska synsätt och undervisning som främjar elevers förmåga till att uppnå lärandemålen på bästa sätt. Tyvärr blir undervisningen oftast en skyddad zon som inte tas upp till diskussion om skolan anser att en eller flera elever visar svårigheter att ta till sig undervisningen och där specialpedagogiken blir kompensatorisk.
92
Referenser
Ahlberg, Ann. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik - att bygga broar Stockholm: Liber.
Alexandersson, Mikael. (1994). Den fenomenografiska forkningsansatsens focus. I Bengt Strarrin, & Per-Gunnar Svensson. (Red) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: studentlitteratur.
Andersson, Björn., & Wallin, Anita. (2000). Students' understanding of the greenhouse effect, the societal consequences of reducing CO2 emissions and the problem of ozone layer
depletion. Journal of Research in Science Teaching. 37 (10),1096–1111
Andersson, Helena. (2017). Möten där vi blir sedda. En studie om elevers engagemang i
skolan. Doktorsavhandling. Malmö: Studies in Educational Sciences.
Tillgänglig: http://dspace.mah.se/handle/2043/23423
Assarson, Inger. (2007). Talet om en skola för alla. Pedagogers meningskonstruktion i ett
politiskt uppdrag. Doktorsavhandling Malmö: Studies in educational sciences
Björklund, Cecilia. (2012). One Step Back, Two Steps Forward – An Educator's Experiences From a Learning Study of Basic Mathematics in Preschool Special Education. Scandinavian Journal Of Educational Research, 56(5), 497–517
Bowden, John., & Marton, Ference. (1998). The University of Learning: Beyond Quality and Competence in Higher Education. London: Kogan Page
Dahlgren, Lars Owe., & Johansson, Kristina. (2015). Fenomenografi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (s. 162–174). Stockholm: Liber. Duit, Reinders., & Treagust, David. F. (2008). Conceptual change: A discussion of
theoretical, methodological and practical challenges for science education. Cultural Studies of Science Education. 3(2):297–328. DOI: 10.1007/s 11422-008-9090-4
Emanuelsson., Johan. (2001) En fråga om frågor. Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt att förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Avhandling. Göteborg; Acta Universitatis Gothoburgensis
Engström, Arne. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Forskningsrapport: Karlstad University Studies, 2015:40
FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008).
Regeringskansliet, Ds 2008:23
Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/contentassets/0b52fa83450445aebbf88827ec3eecb8/fns- konvention-om-rattigheter-for-personer-med-funktionsnedsattning-ds-200823
Gadler, Ulla. (2011). En skola för alla - gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i
skolans verksamhet. Doktorsavhandling. Göteborg: Institutionen för pedagogik, psykologi
93 Göransson, Kerstin., & Nilholm, Claes. (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar. Pedagogisk Forskning i Sverige. 14(2) 136–142
Göransson, Kerstin., & Nilholm, Claes. (2014). Inkluderande undervisning – vad kan man
lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/inkluderande-undervisning- tillganglig-version.pdf/
Haug, Peder. (2017). Understanding inclusive education: ideals and reality. Skandinavian Journal of Disability Resarch. 19(3), 206–217. DOI:10.1080/15017419.2016.1224778 Hellblom-Thibblin, Tina. (2018). Challenges and dilemmas – a conceptual
approach to children’s diversity in school, European Journal of Special Needs Education, 33 (1) 1-15. DOI: 10.1080/08856257.2017.1297570
Holmqvist, Mona. (2006). Att teoretisera lärande. I M. Holmqvist (Red), Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund; Studentlitteratur.
Holmqvist, Mona; Gustavsson, Laila & Wernberg, Anna. (2008). Generative learning: learning beyond the learning situation. Educational Action Research, 15(2)) s.181–208, DOI:10 1080/09650790701314684
Holmqvist, Mona. E. (2009). Structured flexibility: six case studies of how children with diagnosed autism develop independency in daily living activities. Scandinavian Journal Of Disability Research, 11(3), 175-193.
Hägglund, Solveig., Quennerstedt, Ann. & Thelander, Nina. (2013). Barn och ungas rättigheter i utbildning. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Häggström, Johan. (2008). Teaching systems of linear equations in Sweden and China: What is made possible to learn? Avhandling: Göteborg; Acta Universitatis Gothoburginis
Dahlgren, Lars-Owe & Johansson, Kristina. (2009). Fenomenofrafi. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (Red) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber
Johansson, Magnus. (2009). Forskarens ståndpunkt i den fenomenografiska forskningen. Ett försök att formulera en egen position. Pedagogisk Forskning i Sverige. 14(1) 45–58
Kroksmark, Tomas. (1987). Fenomenorgrafisk didaktik. Avhandling: ACTA Universitatis Gothoburgensis. Göteborg Studies in Educational Research.
Kroksmark, Tomas. (2007) Fenomenografisk didaktik— en didaktisk möjlighet. Didaktisk Tidskrift 17(2–3), 1-31.
Kullberg, Angelika., Runesson, Ulla., Marton, Ference., Vikström, Anna., Nilsson, Pernilla., Mårtensson, Pernilla & Johan Häggström. (2016). Teaching one thing at a time or several things together? – teachers changing their way of handling the object of learning by being engaged in a theory-based professional learning community in mathematics and science. Teachers and Teaching, 22(6), s. 745–759, DOI: 10 1080/13 540 602 2016 1 158 957
94 Kotte, Elaine. (2017). Inkluderande undervisning. Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv. Doktorsavhandling. Malmö:
Studies in Educational Sciences. Tillgänglig: http://dspace.mah.se/handle/2043/23228 Kvale, Steinar & Brinkmann. Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur
Larsson, Staffan. (1986) Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, Staffan. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I Bengt Starrin & Per- Gunnar Svensson (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Linder, Cedric. & Marshall, Delia. 2003: Reflection and phenomenography: towards theo- retical and educational development possibilities. Learning and Instruction, 13(3) 271–284. Lgr 80. (1980) Mål och riktlinjer för grundskolan. Stockholm: Liber Tryck
Lgr 11. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Lidar, Malena. (2010). Erfarenhet och sociokulturella resurser. Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning. (Doktorsavhandling, Acta Universitatis Upsaliensis Uppsala) Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:305220/FULLTEXT01.pdf
Marton, Ference. (1995). Cognosco ergo sum. Reflection on reflections. I Gloria. Dall’Alba & Björn Hasselgren (Eds), Reflections on phenomenography. Toward a methodology? Göteborg; Acta Universitatis Gothburgensis.
Marton, Ference. & Booth, Sherley. (1997). Learning and Awareness. Mahwah, New Jersey Lawrence Erlbaum Associates Publisher
Marton, Ference. & Trigwell, Keith. (2000) Variatio est mater studiorum, Higher Education
Research and Development, 19, pp. 381-395
Marton, Ference. & Booth, Sherley. (2000). Om lärande. Lund; Studentlitteratur.
Marton, Ference & Morris, Paul. (2002) What matters? I Ference. Marton & Paul. Morris (Eds.) What matters? Discovering critical conditions of classroom learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Marton, Ference., Runesson, Ulla & Tsui, Amy M.B. (2004). The space of learning. I Ference.Marton & Amy.B.M, Tsui (Eds.), Classroom discourse and the space of learning. Mahwah, N.J: Erlbaum.
Marton, Ference. & Pang, Ming.Fai. (2006) On some necessary conditions of learning. The
Journal of the Learning Sciences. 15(2), 193–220
Myndigheten för delaktighet (2018). Lika för alla? En ESO-antologi om skolans likvärdighet. Rapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi 2019:1. Stockholm;
Regeringskansliet Finansdepartementet.
95 Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever ”i behov av särskilt stöd”– Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28. Myndigheten för skolutveckling
Nilholm, C., & Alm, Barbro. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusiveness, teacher strategies, and children's experiences. European Journal of Special Needs Education. 25(3) s. 239–252
Nilholm, Claes., & Göransson, Kerstin. (2014). Inkluderande undervisning- vad kan man lära
av forskningen. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/inkluderande-undervisning- tillganglig-version.pdf/
Nilholm, Claes. (2018). En inkluderande skola. Möjligheter, hinder och dilemman. Lund: Studentlitteratur
Nilholm, Claes. (19-01-28) Learning study - 5 kritiska frågor. [blogginlägg] Hämtad från: https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/-/blogs/learningstudy-5-kritiska-fragor Nyberg, Eva & Holmqvist Olander, Mona. (2015). A study of formative assessment strategies in teachers ‘school-based in-service training. International Journal of Learning, Teaching and
Educational Research. 11 (1) s.53–74
Pang, Ming. Fai. (2003). Two faces of variation: on continuity in the phenomenographic movement. Scandinavian Journal of Educational Research. 47 (2) 145–156
Pang, Ming. Fai.& Marton, Ference. (2005). Learning theory as teaching resource: Enhancing students’ understanding of economic concepts. Instructional science. 33 (2) 159-191.
Persson, Bengt. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken. Motiveringar,
genomförande och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs Universitet. Institutionen för
specialpedagogik.
Persson, Bengt. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogiska kunskaper. Stockholm: Liber.
Persson, Bengt & Persson, Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Pettersson, Charlotta. (2017). Specialpedagogiskt stöd – dilemman med genuskodade diagnoser. I (red) Charlotta Pettersson., Kim Wickman och Marjatta Takal, Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv En vetenskaplig antologi från Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig: www.spsm.se
Persson, Pia. (2016). Tillgänglig lärmiljö för barn och elever, pedagoger och skolledare. En väg till inkludering. Malmö: Masterexamen i specialpedagogik.
Proposition 2017/18:18. Läsa, skriva, räkna - en åtgärdsgaranti. Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2017/09/prop.- 20171818/
96 Regeringens proposition 2009/10:165. Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/49b729/contentassets/c507a849c3fa4173b7d03df20bad2b59/den- nya-skollagen---for-kunskap-valfrihet-och-trygghet-hela-dokumentet-prop.-20092010165 Robson, Colin. (2002). Real World Research. A Resource for Social Scientist and Practitioner
– Researchers. Oxford; Blackwell.
Runesson, Ulla. (1999). Variationens pedagogik. Skilda sätt att behandla ett matematiskt
innehåll. Avhandling. Göteborg; Acta Universitatis Gothoburgensis.
Runesson, Ulla. (2016). Pedagogical and learning theories in lesson and learning studies – revisited. International journal for lesson and learning studies 5(4) 295-299
DOI 10.1108/IJLLS-07-2016-0017
Schoultz, Jan. (2000). Att samtala om/i naturvetenskap: kommunikation, kontext och artefakt. Avhandling, Linköping; Studies in Education and Psychology
Skolinspektionen. (2016) Skolans arbete med extra anpassningar.
Kvalitetsgranskningsrapport. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/skolans-arbete-med-extra- anpassningar/
Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket, (2008). Särskilt stöd i grundskolan. En sammanställning av senare års forskning och utvärdering. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig: www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation Skolverket, (2014). Stödinsatser i utbildningen – om ledning och stimulans, extra
anpassningar och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/om- skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation
SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2018). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Handledning. Förskola, skola, Fritidshem. Kalmar: Lenanders Grafiska AB.
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. (2017). Olika är normen. Att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan. Tillgänglig: https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/olika-ar-normen.html Szönyi, Kristina. (2018). Delaktighet – ett arbetssätt i skolan. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillgänglig:
https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet---ett-arbetssatt-i- skolan.pdf/
Unesco. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie nr. 2/2006. Tillgänglig: http://www.unesco.org/education/pdf/SALAMA_E.PDF Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
97 Vetenskapsrådet (2017). God Forskningssed. Tillgänglig:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-
forskningssed_VR_2017.pdfWernberg, Anna. (2009). Lärandets objekt: vad elever förväntas
lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna.
Avhandling, Kristianstad; högskolan i Kristianstad.
Öhman, Johan. (2014). Om didaktikens möjligheter: ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning och Demokrati, 23 (3), 33–52. Tillgänglig: http://www.diva-
98
Bilaga
Fig. 1, värmestrålning utan växthusgaser
99 Fig. 3, olika växthusgasers inverkan på värmestrålning
100 Fig. 5, påverkan på jordens ekosystem
101
Fig. 6, förändring i medeltemperaturs