Konklusion

Studiens syfte var att undersöka pedagogers och föräldrars uppfattningar om musik som ett stöd för barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Studiens resultat, analys och diskussion har visat på en tydlig koppling mellan musik och språk. Genom musiken utvecklar barnet många färdigheter, såväl språkmelodi som ordförråd. I forskningen har det nämnts att musik och språk inte bör skiljas åt eftersom språk samt musik och ljud innehåller rytm, tempo, ljudstyrka och tonhöjd. I den nya läroplanen (Lpfö18) för förskolan som börjar gälla juli 2019 kan det utläsas mer tydligt vad pedagogerna ska göra i förskolan. Undervisning är för första gången med som begrepp i styrdokumentet och enligt den nya läroplanen ska förskollärarna nu se till att barnen får möjlighet att utveckla deras förmågor till skillnad från tidigare läroplan (Lpfö98 rev. 16) där förskollärarna skulle sträva efter att barnen ska få utvecklas inom de olika ämnena. Detta ger konsekvenser för pedagogerna i förskolan, det blir högre krav och en skyldighet för pedagogerna att arbeta på ett mer medvetet sätt. Vår erfarenhet av andra pedagogers bild av begreppet undervisning är att det ses som svårt och något som liknar skolan. Vår tanke är då att musik, som är ett lustfyllt arbetssätt och en så stor del av många människors liv idag, kan användas som en resurs i

undervisningen inom olika ämnen som exempelvis språkutveckling. Det kan också tyckas vara olyckligt att kopplingen mellan musik och språkutveckling inte finns på ett tydligare sätt i styrdokumenten för förskolan. Trots att denna koppling saknas i läroplanen och inte nämns uttryckligen av pedagoger och föräldrar, finns den tydligt i forskning som vi har hänvisat till i denna studie. Det kanske borde spridas mer kännedom om att det verkligen enligt forskningen finns en sådan koppling och utnyttja den i förskolans pedagogik. Denna koppling är då något som behöver bli tydligare utskrivet i styrdokumenten för förskolan för att pedagogerna då även ska kunna arbeta på ett sådant sätt. Resultaten från intervju samt enkät visade tydligt att det finns en medvetenhet kring musiken som ett stöd för barns språkutveckling hos såväl pedagoger som föräldrar. Samtidigt visar studiens forskning på vikten av att använda musik som ett stöd för barns språkutveckling i förskolan, oavsett ålder eller utveckling hos barnen. Lily Chen- Hafteck har fått resultat i sin studie som visar att språk och musikfärdigheter har ett väsentligt samband i färdigheter hos små barn, men även för de icke verbala barnen (1997, s. 94). Vi tycker att detta argument sammanfattar vår studie på ett tydligt och bra sätt. I denna studie har vi utgått från ett fenomenografiskt perspektiv, detta medför att fokus varit på uppfattningar hos pedagogerna och föräldrar istället för hur det fungerar i praktiken. Som ett förslag till vidare forskning menar vi att detta skulle kunna bedrivas utifrån en annan teoretisk utgångspunkt med inriktning på hur pedagoger arbetar med ämnet i praktiken.

Referenslista:

Adelai, Amina (2017). Musik gynnsamt för elevers språkutveckling. SVT.

https://www.svt.se/kultur/musik/musik-gynnsamt-for-elevers-sprakutveckling [Hämtad: 2019-03-05] Bell, Judith (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Bolduc, Jonathan & Evrard, Melanie (2017). Music education from birth to five: An examination of early childhood educators’ music teaching practices. Research & issues in music education. vol. 13, nr 1, s. 1-20 https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1151097.pdf

[Hämtad: 2019-02-25]

Cohrdes, Caroline; Grolig, Lorenz & Schroeder, Sascha (2016).Relating Language and Music Skills in Young Children: A First Approach to Systemize and Compare Distinct Competencies on Different Levels.

Frontiers in Psychology. vol. 7, nr 1616, s. 1-11.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2016.01616/full [Hämtad: 2019-03-04]

Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2015). I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber AB.

Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Ehrlin, Anna (2015). Swedish preschool leadership- supportive of music or not? British journal of music education. vol. 32, nr 2, s. 263-175

https://search-proquest-com.ezproxy.its.uu.se/docview/1862317570?pq-origsite=summon

[Hämtad: 2019-03-04]

Ehrlin, Anna & Wallerstedt, Cecilia (2014). Preeschool teachers’ skills in teaching music: two steps forward one step back. Early child development and care, vol. 184, nr 12, s. 1800- 1811.

https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03004430.2014.884086 [Hämtad: 2019-03-04]

Ejlertsson, Göran (2014). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB. Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017).

Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer

Sverige AB.

Chen‐Hafteck, Lily (1997) Music and Language Development in Early Childhood: Integrating Past Research in the Two Domains. Early Child Development and Care. vol. 130, s. 85- 97

https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/abs/10.1080/0300443971300109 [Hämtad: 2019-03-09] Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk. Ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. Stockholm: Runa

förlag AB.

Kroksmark, Tomas (1989). Didaktiska strövtåg: didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik. 2. uppl. Göteborg: Daidalos AB.

Lacerda, Francisco (2012). Barns talspråkutveckling - en komplex och mångfacetterad process. Barnläkaren. nr 3, s. 11-12

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:537289/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2019-03-04]

Lagerlöf, Pernilla & Wallerstedt, Cecilia (2019) Förskollärares perspektiv på musikundervisningens utmaningar för de yngsta barnen i förskolan. Barn: Forskning om barn og barndom i norden. Vol 36, nr

3-4. s. 59-78 https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/article/view/2897

[Hämtad: 2019-03-04]

Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys [Elektronisk resurs] - exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2019-03-18]

Lorenzo, Oswaldo; Herrera, Lucía; Hernández-Candelas, Marta & Badea, Mihaela (2014) Influence of music training on language development. A longitudinal study. Procedia- Social and behavioral sciences. vol. 128, s. 527- 530 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1877042814022915 [Hämtad: 2019-03-09]

Lpfö98 (2016). Läroplan för förskolan. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket. Lpfö 2018. Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket.

Marton, Ference & Booth, Shirley (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur AB.

Moreno, Sylvain (2009) Can Music Influence Language and Cognition? Contemporary Music Review. Vol.

28, No. 3, s. 329–345

https://www-tandfonline-com.ezproxy.its.uu.se/doi/full/10.1080/07494460903404410?scroll=top&needAccess=true [Hämtad: 2019-03-09]

Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.

Wiklund, Ulla (2015). Musik för alla? I Ylva Trulsson Hofvander, & Anna Houmann, (red.), Musik och lärande i barnets värld s. 79-93. Lund: Studentlitteratur AB.

Bilagor

Bilaga 2, Intervjufrågor

Bakgrundsfrågor:

• Hur länge har du jobbat som förskollärare? • Hur gammal är du?

Frågor:

• Vilken betydelse anser du att musiken har för barnen i förskolan? • Har ni oftast spontana eller planerade musikstunder i förskolan? • Hur ofta? Hur långa?

• Har ni några specifika mål utifrån arbetet med musik som redskap för barns • språkutveckling?

• Om ja, på vilket sätt?

• På vilket sätt upplever du att musik påverkar barns språkutveckling? • Kan du se ett lärande hos barnen kopplat till musik och språkutveckling? • På vilket sätt arbetar du med musik som ett redskap för barns

språkutveckling?

• Har du kunskaper om hur du ska arbeta för att musiken ska kunna användas som ett verktyg för språkutvecklingen hos barn?

• Om ja, vilka kunskaper? Om nej, är det något du känner att du behöver utveckla?

• Har du materiella förutsättningar för att kunna arbeta med musik som språkutveckling?