Konklusion

Studiens resultat pekar på att kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp av sin pappa under barndomen lider av sociala och känslomässiga konsekvenser i det vuxna livet. Dessa konsekvenser påverkar det fortsatta livet i hög utsträckning. De kvinnor som utsatts för svåra trauman genom övergrepp och psykisk misshandel lider i högre grad av omfattande konsekvenser som påverkar livet på många sätt. I studien framkommer sociala konsekvenser som självdestruktivitet, ensamhet och bekräftelsebehov. Dessa visar sig genom att kvinnornas liv begränsas och påverkas socialt, de har ett socialt normbrytande beteende. Vår uppfattning är att forskningen som finns kring det aktuella ämnet sällan lyfter de sociala konsekvenserna som finns av sexuella övergrepp, utan fokuserar mer på de känslomässiga konsekvenserna. De känslomässiga konsekvenser som framkommer i studien är skam och skuld, hat samt psykisk ohälsa. Dessa känslomässiga konsekvenser påverkar kvinnorna på ett omfattande sätt vilket medför att de är svåra att bearbeta. Resultatet visar att kvinnorna upplever svåra känslomässiga konsekvenser många år efter att övergreppen slutat, det sätter så djupa sår i själen som inte läker av tiden. De konsekvenser som redovisats går hand i hand och påverkar varandra ömsesidigt, därav kan det vara svårt att skilja på vad som orsakar vad. En stor bidragande faktor till konsekvenserna är svårigheten att avslöja sexuella övergrepp, vilket gör att många lider i tystnad.

Då denna studie undersöker de sociala och känslomässiga konsekvenserna av att ha blivit utsatt för sexuella övergrepp av sin pappa och resulterar i omfattande konsekvenser så väcks tankar om vidare forskning inom detta område. Resultatet visade även att avslöjandet av övergreppen är svårt och det är avgörande för vidare behandling. Därmed föreslås vidare forskning som behandlar tillvägagångssätt för att hjälpa barnen att avslöja. Detta för att skolor och myndigheter kan få hjälp och råd med att läsa signaler och ställa rätt frågor.

Referenser

Alix, S., Cossette, L., Cyr, M., Frappier, J-Y,. Caron, P-O., & Hébert, M. (2019). Self-Blame, Shame, Avoidance, and Suicidal Ideation in Sexually Abused Adolescent Girls: A Longitudinal Study. Journal of Child Sexuel Abuse. 1-16. doi:10.1080/10538712.2019.1678543

Barnkonventionen. (2019). FN:s konventionen om barnens rättigheter. Hämtad 20191220 från http://barnkonventionen.se/fns-konvention-for-barns-rattigheter/

Braun, V., & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology. 3(2), 77-101. doi: 10.1191/1478088706qp063oa

BRIS. (2019). För vuxna om barn/ vanliga ämnen/ utsatta situationer/ sexuella övergrepp. Hämtad 2019-10-23 från https://www.bris.se/for-vuxna-om-barn/vanliga-amnen/utsatta- situationer/sexuella-overgrepp/

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Charon, J.M. (2010). Symbolic Interactionism: An introduction, An interpretation, An

intergration. Pearson Prentice Hall

Cooley, C. (1981). Samhället och individen. Göteborg: Bokförlaget Korpen

Eksvärd, E. (2016). Medan han lever: ett utsatt barn träder fram ut mörkertalet. Stockholm: Bokförlaget Forum

Feiring, C., & Taska, L. (2005). The Persistence of Shame Following Sexual Abuse: A Longitudinal Look at Risk and Recovery. Child Maltreatment. 10(4), 337-349. doi: 10.1177/1077559505276686

Finkelhor, D., & Browne, A. (1985). The traumatic impact of child sexual abuse: A conceptualization. The American journal of orthopsychiatry. 55(4), 530-541. https://dalarna.summon.serialssolutions.com/sv-

SE/search?ho=t#!/search/document?ho=t&l=sv-

SE&q=the%20traumatic%20impact%20of%20child%20sexual%20abuse&id=FETCHME RGED-LOGICAL-13263-

740797000257bb4d2726088bcd55b305692dd6b791e19055dcab941fcb5087a22

Gqgabi, R-B., & Smit, E-I. (2019). Psycho-Social Effects of Father–Daughter Incest: Views of South African Social Workers. Journal of Child Sexual Abuse. 28 (7), 840-859. doi: 10.1080/10538712.2019.1581870

Hewitt, J.P. (1981) Jaget och samhället: socialpsykologi ur den symboliska interaktionismens

perspektiv. Stockholm: Wahlström och Widstrand

Jackson S. Newall, E. & Backett-Milburn, K. (2015). Children’s narratives of sexual abuse.

Child & Family Social Work,20(3), 322-332, doi: 10.1111/cfs.12080

Kjellin, D. (2016). Flickan som slutade ljuga. Örebro: Sjöbergsförlag.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB

Lindblom, J. (2011). Det socialpsykologiska perspektivet. I J. Lindblom & J. Stier (Red.), Det

socialpsykologiska perspektivet (s. 21-45). Lund: Studentlitteratur

Lytsy, A., & Olson, U. (2004). Den tusende gången: en berättelse om sexuellt utnyttjande. Stockholm: Bokförlaget Forum AB/Bokförlaget DN

MacGinley, M., Breckenridge, J., & Mowall, J. (2019). A scoping review of adult survivors’

experiences of shame following sexual abuse in childhood. Health & Social Care in the

Community. 27(5), 1135-1146. doi:10.1111/hsc.12771

Maguire, T. (2015). Vår lilla hemlighet. Falun: ScandBook AB

McElvaney, R. Greene, S. och Hogan, D. (2013) To Tell or Not to Tell? Factors Influencing Young People’s Informal Disclosures of Child Sexual Abuse. Journal of Interpersonal

Violence. 29(5), 928-947. doi:10.1177/0886260513506281

Nationalencyklopedin. (2019). Hämtad 20200120 från

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/incest?fbclid=IwAR0BgrK2F3 LsoxEIMFS81aAlpHyIfL_w97ioGp6UJIMErqb80azqKMgPH0k

Newson, K. & Myers-Bowman, K. (2017). “I Am Not A Victim. I Am A Survivor”: Resilience as a Journey for Female Survivors of Child Sexual Abuse. Journal of Child Sexual Abuse.

26(8), 927-946. doi:10.10.80/10538712.2017.1360425

Pettersen, K. (2013). A Study of Shame from Sexual Abuse Within the Context of a Norwegian Incest Center. Journal of Child Sexuell Abuse. 22(6), 677-694. doi: 10.1080/10538712.2013.811139

Polisen. (2019). Sexualbrott-utsatt. Hämtad 2019-10-20 från https://polisen.se/utsatt-for- brott/olika-typer-av-brott/sexualbrott/

Repstad, P. (2005). Sociologiska perspektiv-i vård, omsorg och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur

Rädda barnen. (2019). Hämtad 2019-11-07 från https://www.raddabarnen.se/rad-och- kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/barnkonventionen-kort-version/

Rädda barnen. (2016). Hämtad 2019-10-18 från

https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad--

kunskap/handbocker/detta_borde_alla_veta_om_sexuella_overgrepp_barn.pdf

Sigurdardottir, S. & Halldorsdottir, S. (2013) Repressed and silent suffering: consequences of childhood sexual abuse for women’s health and well-being. Scandinavian Journal of Caring

Sciences, 27, 422–432. DOI:10.1111/j.1471 Socialstyrelsen. (2018) Hämtad 2019-10-18 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14-bilaga1.pdf

Stiftelsen allmänna barnahuset. (2014) Hämtad 2019-10-17 från http://www.allmannabarnhuset.se/wp-content/uploads/2015/11/Det-ga%CC%88ller-1-av- 5.pdf

Sveriges Riksdag. (2018) Hämtad 2019-10-15 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700

Sveriges Riksdag. (2019) Hämtad 2019-12-06 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Thunman, E., & Persson, M. (2011), Georg Herbert Mead och motståndet. I J. Lindblom & J. Stier (Red.), Det socialpsykologiska perspektivet (s. 47-72). Lund: Studentlitteratur

Trost, J., & Levin, I. (2018) Att förstå vardagen: Med utgångspunkt i symbolisk interaktionism. Lund. Studentlitteratur

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2019-11-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf