Konklusion

På en mer övergripande nivå speglar resultatet i denna studie de problem som existerar i samhället vad gäller transkulturella möten och anpassning därefter. Ämnesområdet är högst aktuellt då sjukvården i Sverige liksom i övriga länder berörs av den globalisering som lett till en ständig förflyttning av människor i världen. Sjuksköterskorna och sjukvården behöver bli medvetna om de negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av en bristfällig

kommunikation som ytterligare förstärks av olika organisatoriska hinder. Kulturella skillnader kan leda till konflikter om sjuksköterskan väljer att enbart fokusera på negativa aspekter av de kulturella olikheterna. Framförallt behöver sjuksköterskan blir medveten om att hennes/hans karaktärsdrag påverkar utfallet av vårdrelationen till patienten. Osäkerhet hos sjuksköterskan i den professionella rollen kan leda till ökade kulturella skillnader och en risk för

generalisering. Således är det viktigt att stärka de positiva egenskaperna och våga lita till den egna kapaciteten i yrkesrollen. Utbildning i kulturell kompetens har bevisligen en positiv effekt som ökar den kulturella medvetenheten hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans grund- och fortutbildning bör således lägga mer fokus på kulturella frågor. För att alla patienter ska få det utrymme och den vård de har rätt till, gäller det att först och främst se kulturen utifrån en individuell kontext. Författarna ser gärna att mer forskning och utvärdering görs på området kulturell kompetens, framförallt ur ett patientperspektiv där det finns få genomförda studier. Hur sjuksköterskans egen kultur påverkar yrkesutövandet är också ett intressant ämne för forskning.

Referensförteckning

Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [ och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur

Barbosa da Silva, António & Ljungquist, Marie (2003). Vårdetik för ett mångkulturellt Sverige: en teoretisk och empirisk analys av några nödvändiga villkor för en öppen - holistisk vård i ett pluralistiskt samhälle. Lund: Studentlitteratur

*Berlin, A., Johansson, S-E., & Törnkvist, L. (2006). Working conditions and cultural competence when interacting with children and parents of foreign origin – Primary Child Health Nurses’ opinions. Nordic College of Caring Science, Scand J Caring Sci, 20, 160– 168.

Björk Brämberg, Elisabeth (2008). Att vara invandrare och patient i Sverige – ett individ orienterat perspektiv. Göteborg: Växsjö University Press

*Brathwaite, AC. (2006). Influence of Nurse Characteristics on the Acquisition of Cultural Competence. International Journal of Nursing Education Scholarship, 3(1), 1- 10. Bridges, William (2003). Managing transitions: making the most of change. 2nd ed.

Cambridge, MA: Perseus Pub

*Brown, SA., Garcia, AA., Kouzekanani., K & Hanis, CL. (2002). Culturally Competent Diabetes Self- Management Education for Mexican Americans. Diabetes Care 25(2), 259– 268.

*Chevannes, M. (2002). Issues in educating health professionals to meet the diverse needs of patients and other service users from ethnic minority groups. Journal of Advanced Nursing 39(3), 290–298.

*Cortis, J D. (2004). Meeting the needs of minority ethnic patients. Journal of Advanced Nursing, 48(1), 51–58.

Dahlberg, Karin., Segersten, Kerstin., Nyström, Maria., Seserud, Björn-Ove., & Fagerberg,Ingegerd. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Davies, Karin (2006). Adressing the needs of av ethnic minority diabetic population. British journal of nursing, 15 (9), 516-519.

Eide, Hilde & Eide, Tom (2009). Omvårdnadsorienterad kommunikation: relationsetik, samarbete och konfliktlösning. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

*Ekblad, S., Marttila, A., & Emilsson, M. (2000). Cultural challenges in end-of-life care: reflections from focus groups' interviews with hospice staff in Stockholm. Journal of Advanced Nursing, 31(3), 623-630.

Eriksson, Catharina, Eriksson Baaz, Maria och Thörn, Håkan (2005). Den postkoloniala paradoxen, rasismen och ”det mångkulturella samhället”. I H. Thörn (red.).

Globaliseringens kulturer (s. 13- 57). Falun: Nya Doxa

Eriksson, Katie (1988). Vårdprocessen.4. uppl. Stockholm: Norstedt

*Fatahi, N., Mattsson, B., Lundgren., SM & Hellström, M. (2009). Nurse radiographers’ experiences of communication with patients who do not speak the native language. Journal of Advanced Nursing 66(4), 774–783.

F.d. Medicinska forskningsrådets nämnd för forskningsetik. (3003). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning. Forskningsetisk policy och organisation i Sverige. Tillängligt:

<http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000355/medicinsk_humanforskning_ 13.pdf >. [2011-04- 11]

*Festini, F., Focardi, S., Bisogni, S., Mannini, C., & Neri, S. (2009). Providing Transcultural to Children and Parents: An Exploratory Study From Italy. Journal of Nursing

Scholarship, 41(2), 220–227.

Friberg, Febe (2006). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur

Folkhälsopolitisk rapport 2010: framtidens folkhälsa – allas ansvar. (2010). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Tillgänglig:<

http://www.fhi.se/Statistik-uppfoljning/Folkhalsopolitisk-uppfoljning/Folkhalsopolitisk-rapport/ > Hämtad: 2011-03-02

Folkhälsorapport (2009). Migration och hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgängligt: <http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126

71/Documents/13_Migration.pdf > Hämtad: 2011-03-02

Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 2., [uppdaterade] utg. Stockholm: Natur och kultur

Gerrish, K. (2001). The nature and effect of communication difficulties arising from interactions between district nurses and South Asian patients and their carers. Journal of Advanced Nursing, 33(5), 566-574.

Graneheim, U. H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112.

Hanssen, Ingrid (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Hjelm, K., Bard, K., Nyberg, P., & Apelqvist, J. (2005). Beliefs about health and diabetes in men of different ethnic origin. Journal of Advanced Nursing, 50(1), 47-59

*Høye, S., & Severinsson, E. (2010). Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal of Advanced Nursing 66(4), 858–867.

*Huang, Y-L., Yates, P., & Prior, D. (2009). Factors influencing oncology nurses’ approaches to accommodating cultural needs in palliative care. Journal of Clinical Nursing, 18, 3421– 3429.

*Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish health care staff ’s experiences. International Nursing Review, 52, 76–285.

Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763). [Elektronisk]. Stockholm: Socialdepartementet. Tillgängligt: <http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1982:763>. [2011-03-06]. Sökväg: SFS, 1983: 763.

ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2007). Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Tillgänglig på Internet: http://www.swenurse.se/Documents/Publikationer%20pdf-filer/ICNs%20etiska%20kod.pdf

International Council of Nurses (2005a). Publications: Position statements: Continuing competence as a professional responsibility and public right. www Tillgänglig:

http://www.icn.ch/publications/position-statements/ Hämtad den: 2011-03-02

International Council of Nurses (2005b). Publications: Position statements: Cultural and linguistic competence. www Tillgänglig: http://www.icn.ch/publications/position-statements/ Hämtad den: 2011-03-02

Jirwe, Maria (2008). Cultural competence in nursing. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Karolinska institutet, 2008

*Kai, J., Beavan, J., Faull, C., Dodson, L., Gill, P., & Beighton, A. (2007). Professional Uncertainty and Disempowerment Responding to Ethnic Diversity in Health Care: A Qualitative Study. PLoS MEDICINE, 4(11), 1766-1775.

Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [Elektronisk resurs]. (2005). Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig på Internet:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105-1_20051052.pdf

Leininger, M. (2002) Transcultural Nursing and Globalization of Health Care: Importance, Focus, and Historical Aspects. I M. Leininger & M.R McFarland (red). Transcultural Nursing – concepts, theories, research & practice (s.3-45). New York: McGraw-Hill, Medical Pub. Division, cop.

Lipson, G. L. & Lydia, A. D. (2007) Current approaches to integrating elements of cultural competence in nursing education. Journal of Transcultural Nursing, 18(1) 10-20. Markova, Tsveti, Broome, Barbara (2007). Effective Communication and Delivery of

Papps, Elaine & Ramsden, Irihapeti (1996). Cultural Safety in Nursing: the New Zealand Experience. International Journal for Quality in Helath Care, 8(5), s. 491-497

Pellmer, Kristina & Wramner, Bengt (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. 2., [utök. Och uppdaterade] uppl. Stockholm: Liber

*Pergert, P., Ekblad, S., Enskär, K., & Björk, O. (2007). Obstacles to Transcultural Caring Relationships: Experiences of Health Care Staff in Pediatric oncology. Journal of Pediatric Oncology Nursing, 24(6), 314-328.

Samarasinghe, Kerstin (2010) En hälsosam anpassning – om ofrivilligt invandrade familjers hälsa under omställningen till Sverige och om hälsostödjande familjesamtal. I C. Björngren Cuadra (red.). Omvårdnad i mångkulturella rum – frågor om kultur, etik och reflektion (s. 49-87). Lund: Studentlitteratur.

Statistiska Centralbyrån (2010).Befolkningsstatistik. Befolkningsframskrivningar 2010-2060.

(www)Tillgänglig: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____291786.aspx

Hämtat: 2011-02-25

Wikberg, A.(2008). Vårdande ur ett transkulturellt perspektiv. I A. Wikblad (red).

Interkulturell vårdvetenskaplig kunskapsutveckling (s.33-63). Vasa, Finland: Enheten för vårdvetenskap Åbo Akademi

Wiklund, Lena (2003). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur