Konklusion - Att utveckla elevers läsförmåga genom tyst läsning : Intervjustudie om hur lärare

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare uppger att de arbetar med tyst läsning i klassrummet samt hur de uppfattar att deras arbetssätt påverkar elevers läsutveckling i årskurs 1-3. Resultatet i studien visar att lärarna vill ge eleverna mycket tid till tyst läsning och att de ska utveckla ett intresse för läsning. Lärarna menar att det är viktigt med för- och efterarbete för att den tysta läsningen ska gynna elevers läsutveckling. Eleverna får därför stöd av en lärare när de ska välja bok för att boken ska vara på en utmanande nivå och passa elevernas intresse, eftersom detta ökar deras motivation till läsning. Alla lärare arbetar med läsförståelsestrategier för att ge eleverna verktyg som kan hjälpa dem att skapa förståelse för innehållet i en text. Lärarna arbetar oftast med strategierna i samband med högläsning och även i samband med gemensam läsning i mindre grupper. Genom att arbeta med läsförståelsestrategierna i samband med högläsning och gemensamma läsningen kan eleverna sedan ta med sin kunskap om strategierna och tillämpa dem vid den tysta läsningen. Eleverna får ofta börja skoldagen med tyst läsning och när eleverna läst ut en bok sker efterarbete i form av bokrecensioner. Två lärare i studien låter även eleverna samtala om böckerna efter den tysta läsningen. Att samtala om en text efter läsning är dock något som samtliga lärare betonar vikten av eftersom det fördjupar förståelsen och utvecklar läsförmågan och läsförståelsen. Resultatet av studien visar

att samtliga lärare uppfattar att deras arbete med tyst läsning främst ger eleverna ett intresse för läsning och genom det stöd som de får i för- och efterarbetet gör att eleverna också ständigt utvecklas som läsare när de får tid till tyst läsning.

Utifrån det sociokulturella perspektivet som denna studie grundar sig på, finns ett värde av att inte enbart låta eleverna läsa tyst på egen hand. Om eleverna ges möjlighet att kommunicera och samtala kring innehållet i texter kan de utveckla sin fulla potential. En av många möjligheter till lärande är också att undervisa i läsförståelsestrategier för att ge eleverna så kallade byggställningar och stödstrukturer.

10. Vidare forskning

Studien har gett mig en inblick i hur sju lärare arbetar med tyst läsning och även gett mig kunskap om några viktiga faktorer som kan bidra till att elevers läsförmåga gynnas av arbetet med tyst läsning. Något som vore intressant att forska vidare kring är att titta på arbetet med tyst läsning ur ett elevperspektiv. För att se hur eleverna upplever den tysta läsningen och om lärarnas arbete ger den effekt som de tror den ger för elevernas läsutveckling.

Referenser

Alatalo, Tarja (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i åk 1–3 – om möjligheter

och hinder. Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Göteborgs universitet.

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och

på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur.

Eckeskog, Helena (2013). Varför knackar han inte bara på? – en studie om arbete

med läsförståelse i åk 1-2. Institutionen för språkstudier. Umeå universitet.

Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Malmö: Liber AB.

Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

En läsande klass (2018). Läsförståelsestrategier.

http://www.enlasandeklass.se/lasforstaelsestrategier/ (Hämtad 2018-02-19)

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Systematiska

litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.

Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.

Jönsson, Karin (2007). Litteraturarbetets möjligheter – en studie av barns läsning i

årskurs F-3. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerup Utbildning AB.

Nilsson, Jan (2007). Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur.

Reichenberg, Monica (2008). Vägar till läsförståelse – texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur.

Sanden, Sherry (2012). Independent Reading: Perspectives and Practices of Highly

Effective Teachers. The reading Teacher, 66 (3), 222-231.

Schmidt, Catarina & Jönsson, Karin (2015). Glädjen i att förstå – förhållningssätt

och strategier. Läs- & skrivportalen. Skolverket.

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:847799/FULLTEXT01.pdf (Hämtad

2017-11-07)

Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationellt perspektiv. Rapport 381. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2013). PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap. Rapport 398. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2015). Hon hjälper eleverna förstå hur de läser.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa-arbetar-

andra/svenska/hon-hjalper-eleverna-forsta-hur-de-laser-1.236930 (Hämtad

2017-11-07)

Skolverket (2016). PISA 2015. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap,

läsförståelse och matematik. Rapport 450. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Reviderad 2017. Stockholm: Wolters Kluwers.

Skolverket (2017b). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett

internationellt perspektiv. Rapport 463. Stockholm: Fritzes.

Säljö, Roger. (2012). Den lärande människan: teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf, P. Säljö, Roger. Liberg, Caroline. (2010) Lärande, skola, bildning: Grundbok

för lärare. Stockholm: Natur och Kultur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Säljö, R (2015) Lärande – en introduktion till perspektiv på och metaforer. Malmö. Gleerups

Tse, S.K., Xiao, X.Y., Ko, H.W., Lam J.W., Hui S.Y. & Ng H.W. (2014). Do

reading practices make a difference? Evidence from PIRLS data for Hong Kong and Taiwan primary school Grade 4 students. A Journal of Comparative and

International Education, 46:3, 369-393, DOI: 10.1080/03057925.2014.927732.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning.

https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.p df (hämtad: 2017-12-01)

Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse – lässtrategier och

studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur.

Bilagor

Bilaga 1 – Databassökning

Tabell - Sammanfattning av databassökning

Databas Sökord Antal träffar Antal relevanta, i parantes hur många som uppkommit tidigare Antal inkluderade

ERIC Silent reading AND primary school 14 3 0 Silent reading AND teachers attitudes 25 2 0 Independent reading AND primary school 102 5 0 Independent reading AND primary school AND Reading comprehension 31 4 (3) 1 Independent reading AND primary school AND teachers attitudes 13 2 0

Summon silent reading AND primary school AND Reading comprehension AND teachers attitudes 1272 6 1

Google Scholar Tyst läsning AND årskurs 1-3 AND läsförståelse 1160 7 4 Tyst läsning AND årskurs 1-3 AND lärares attityd 1140 5 (4) 4 (4)

Bilaga 2 – Informationsbrev

Information om intervjustudie kring hur verksamma lärare arbetar

med tyst läsning

Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Jag heter Lisa Magnusson och läser min sista termin på Grundlärarutbildningen med inriktning F-3 vid Högskolan i Dalarna och skriver just nu examensarbete 2. Jag skriver inom ämnet svenska och studien syftar till att undersöka hur lärare arbetar med tyst läsning för att utveckla läsförmågan hos elever i årskurs 1–3. För att ta reda på detta och fördjupa mina kunskaper inom området har jag valt att göra en intervjustudie. Under vecka 6 och vecka 7 i februari 2018 kommer jag genomföra intervjuerna och undrar om du kan tänka dig att delta.

Totalt förväntas åtta verksamma lärare för årskurserna 1–3 att delta. Ditt deltagande i studien innebär en intervju som kommer att pågå i ungefär 30 minuter. Genom hela undersökningen kommer du att vara anonym och det kommer inte framgå vilka jag intervjuat eller vilka skolor jag varit på. För att underlätta arbetet kommer intervjun spelas in och efter att materialet bearbetats och transkriberats makuleras inspelningen. Materialet från intervjun är enbart avsett för detta arbete.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga.

Lisa Magnusson Handledare: Gudrun Brundin E-post: XXX E-post: XXX

Bilaga 3 – Intervjufrågor

Bakgrundsfrågor

Hur gammal är du?

Hur många år har du arbetat som lärare? Vilka årskurs undervisar du i?

Vilka ämnen undervisar du i?

Frågor om tyst läsning

Hur länge har du använt dig av tyst läsning i undervisningen? Vad är syftet med den tysta läsningen?

När får eleverna tid för tyst läsning?

När och hur ofta brukar ni ha tyst läsning? Hur lång tid?

Hur organiserar du den tysta läsningen för eleverna? (Planerar du tyst läsning på något sätt?)

Hur tycker du att tyst läsning fungerar i klassrummet? Vad brukar du göra när eleverna har tyst läsning?

För och efterarbete

Hur går valet av bok till?

Har ni något förarbete innan läsningen?

Hur arbetar du för att utveckla elevernas läsförståelse? Vad gör eleverna när de läst ut en bok?

Vad gör du när eleverna läst ut en bok?

Effekter av arbetet

Vad vill du att eleverna ska få ut av tyst läsning?

Vad tror du att ditt sätt att arbeta med tyst läsning kan bidra med för eleverna? Hur uppfattar du elevernas upplevelse av tyst läsning?

Upplever du att tyst läsning fungerar för alla elever? Vad anser du är det bästa med tyst läsning?

Ser du några nackdelar/svårigheter med att bedriva tyst läsning? Önskar du att tillägga något?

In document Att utveckla elevers läsförmåga genom tyst läsning : Intervjustudie om hur lärare arbetar med tyst läsning för att utveckla elevers läsförmåga (Page 35-41)