26
Med den nya knärelaterade aktivitetsskalan, KAS, förbättras tillförlitligheten vid uppföljning av aktivitetsnivå efter behandling och rehabilitering vid en knäskada/främre korsbandsskada. Nya aktiviteter har lagts till och bedömts utifrån sin totala knäbelastning. KAS är lätt att administrera, enkel för patienten att förstå och den går fort att fylla i. Ytterligare experter från de tre kategorierna: tränare, aktiva och fysioterapeuter/medicinskt ansvariga bör tillfrågas för att ytterligare öka aktivitetsskalans, KAS, innehållsvaliditet.
Ett stort tack till alla kollegor på Capio Artro Clinic som hjälpt och stöttat mig under arbetet. Ett särskilt tack till min handledare Christina och Gunnar Edman samt till min familj.
27
-
Alentorn-Geli, E., Myer, G. D., Silvers, H. J., Samitier, G., Romero, D., Lazáro-Haro, C. & Cugar, R. (2009). Prevention of noncontact anterior cruciate ligament injuries in soccer players. Part 1: Mechanisms of injury and underlaying risk factors. Knee Surgery Sports
Traumatology Arthroscopy, 17(7), ss. 705-729. doi: 10.1007/s00167-009-0823-z.
Barber-Westin, S. D., Noyes, F. R. & Mc Closkey, J. W. (1999). Rigorous statistical reliability, validity, and responsiveness testing of the Cincinnati knee rating system in 350 subjects with uninjured, injured, or anterior cruciate ligament-reconstructed knees. The
American Journal of Sports Medicin, 27(4), ss. 402-416.
Barenius, B., Forssblad, M., Engström, B. & Eriksson K. (2013). Fuctional recovery after anterior cruciate ligament reconstruction, a study of health-related quality of life based on the Swedish National Knee Ligament Register. Knee Surgery Sports Traumatology Arthroscopy, 21(4), ss. 914-927. doi: 10.1007/s00167-012-2162-8.
Beaton, D. E. Schemitsch, E. (2003). Measures of health-related quality of life and physical function. Clinical Orthopedics and Related Research. 2003 Aug (413), ss. 90-105.
Briggs, K., Lysholm, J., Tegner, Y., Rodkey, W. G., Kocher, M. S. & Steadman, J. R.
(2009a). The reliability, validity and responsivness of the Lysholm Score and Tegner Activity Scale for anterior cruciate ligament injuries of the knee. 25 years later. The American Journal
of Sports Medicine, 37(5), ss. 898-901. doi: 10.1177/0363546508330143.
Briggs, K., Steadman, J. R., Hay, C. J. & Hines, S. L. (2009b). Lysholm score and Tegner activity level n individuals with normal knees. The American Journal of Sports Medicine, 37(5), ss. 898-901. doi: 10:1177/0363546508330149.
Charoy, K. & Poirandean, S. (2004). Rating scores for ACL ligamentoplasty. Annales de
28
Collins, N. j., Misra, D., Felson, D. T., Crossley, K. M. & Roos, E. M. (2011). Measures of knee function: International Knee Documentation Committee (IKDC) Subjective Knee Evaluation Form, Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS), Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score Physical Function Short Form (KOOS-PS), Knee Outcome Survey Activities of Daily Living Scale (KOS-ADL), Lysholm Knee Scoring Scale, Oxford Knee Score (OKS), Western Ontarion and McMaster Universities Osteoarthritis
Index(WOMAC), Activity Rating Scale (ARS) and Tegner Activity Score (TAS). Arthritis
Care Res, 63(11), ss. 208-228. doi: 10.1002lacr.20632.
Engelen-van Melick, N., van Cingel, R. E., Tijssen, M. P. & Nijhuis-van der Sanden, M. W. (2013). Assessment of functional performance after anterior cruciate ligament reconstruction: a systematic review of measurement procedures. Knee Surgical sports Traumatology
Arthroscopy, 21(4), ss. 869-879. doi: 10.1007/s00167-012-2030-6.
Frobell, R. B., Lohmander, L. S. & Roos H. P. (2007). Acute rotational trauma to the knee: poor agreement between clinical assessment and magnetic resonance imaging findings.
Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports, 17(2), ss. 109-114.
Fältström, A., Hägglund, M. & Kvist, J. (2013). Patient-reported knee function, quality of life, and activity level after bilateral anterior cruciate ligament injuries. The American Journal of
Sports Medicine, 41(12), ss. 2805-2813. doi: 10.1177/0363546513502309.
Griffin, L.Y., Agel, J., Albohm, M. J., Arendt, E. A., Dick, R.W., Garett, W. E., Garrick, J. G.,Hewett, T. E., Huston, L., Ireland, M. L., Johnson, R. J., Kibler, W. B., Lephart, S., Lewia, J. L., Lindenfeldt, T. N., Mandelbaum, B. R., Marchak, P., Teitz C. C. & Wojtys, E. M. (2000). Noncontact anterior cruciate ligament injuries: risk factors and prevention strategies.
American Academy of Orthopaedic Surgeons, 8(3), ss. 141-150.
Hefti, F., Muller, W., Jakob, R. P. & Staubli, H. U. (1993). Evaluation of knee ligament injuries with the IKDC form. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 1(3-4), ss. 226-234.
29
Hewett, T. E., Myer, G. D. & Ford, K. R. (2006). Anterior cruciate ligament injuries in female athletes: Par 1, mechanisms and riskfactors. The American Jouarnal of Sports Medicine, 34(2), ss. 299-311.
Hägglund, M., Waldén, M. & Atroshi. (2009). Preventing knee injuries in adoloscent female football players – design of a cluster randomised contolled trial. BMC Musculoskeletal
Disorders, 23(10:75). doi: 10.1186/1471-2474-10-75.
Lambson, R. B., Barnhill, B. S. & Higgins, R. W. (1996). Football cleat design and its effect on anterior cruciate ligament injuries. A three-year prospective study. The American Journal
of Sports Medicine, 24(2), ss. 155-159.
Lee, D. Y., Karim, S. A. & Chang H. C. (2008). Return to sports after anterior cruciate ligament reconstruction - a review of patients with minimum 5 years follow up. Annals of the
Academy of Medicine, Singapore, 37(4), ss. 273-278.
Lee, I. M., Shiroma, e. J., Lobelo, F., Puska, P., Blair, S. N. & Katzmarzyk, P. T. (2012). Effect of physical inactivity on major non-communicable diseases worldwide: an analysis of diseases and life expectancy. Lancet, 21, 380(9838), ss. 219-229. doi: 10.1016/s0140-
6736(12)61031-9.
Lysholm, J. & Gillquist, J. (1982). Evaluation of knee ligament surgery results with special emphasis on use of a scoring scale. The American Journal of Sports Medicine, 10(3), ss. 150- 154.
Meniguchia, J., Ford, K. R., Ouatman, C. E., Alentorn-Geli, E. & Hewett, T. E. (2011). Sex differences in proximal control of the knee joint. Sports Medicine, 1;41(7), ss. 541-557. doi:10.2165/11589140-000000000-00000.
30
Mohtadi, N. (1998). Development and validation of the quality of life outcome measure (questionnaire) for chronic anterior cruciate ligament deficiency. The American Journal of
Sports Medicine, 26(3), ss. 350-359.
Myklebust, G., Engebretsen, L., Braekken, I. H., Skjolberg, A., Olsen, O.E. & Bahr, R. (2003). Prevention of anterior cruciate ligament injuries in female team handball players: a prospective intervention study over three seasons. Clinical Journal of Sports Medicine, 13(2), ss. 71-78.
Neeb, T. B., Aufdemkampe, G., Wagener, J. H. & Mastenbroek, L. (1997). Assessing anterior cruciate ligament injuries: the association and differential value of questionnaires, clinical tests and functional tests. Journal of Orthopaedic and Sports Physical Therapy, 26(6), ss. 324-331.
Noyes, F. R., Mooar, P. A., Matthews, D. S. & Butler, D. L. (1983a). The symptomatic
anterior cruciate-deficient knee. Part I: the long-term functional disability in athletically active individuals. Journal of Bone and Joint Surgery America, 65(2), ss. 154-162.
Noyes, F. R., Matthews, D. S., Mooar, P. A. & Grood, E. S. (1983b). The symptomatic anterior cruciate-deficient knee. Part II: the results of rehabilitation, activity modification, and counseling on functional disability. Journal of Bone and Joint Surgery America, 65(2), ss. 163-174.
Noyes, F. R., Barber, S. D. & Mooar, P. A. (1989). A rationale for assessing sports activity levels and limitations in knee disorders. Clinical Orthopaedics and Related Research, sep(246), ss. 238-249.
Olsen, O. E., Myklebust, G., Engebretsen, L., Holme, I. & Bahr, R. ( 2003). Relationship between floor type and risk of ACL injury in team handball. Scandinavian Journal of
31
Risberg, M. A., Holm, I., Steen, H. & Beynnon, B. D. (1999). Sensitivity to time for the IKDC form, the Lysholm score and the Cincinnati knee score. A prospective study of 120 ACL reconstructed patients with a 2-year follow-up. Knee Surgery, Sports Traumatology,
Arthroscopy, 7(3), ss. 152-159.
Prodroms, C. C., Han, Y., Rogowsik, J., Joyce, B. & Shi, K. (2007). A meta-analysis of the incidens of anterior cruciate ligament tears as a function of gender, sport and knee injury- reduction regimen. Arthroscopy, 23(12), ss. 1320-1325.
Renström, P., Ljungqvist, A., Arendt, E., Beynnon, B., Fukubayashi, T., Garett, W., Gergoulis, T., Hewett, T. E., Johnson, R., Krosshaug, T., Mandelbaum, B., Micheli, L., Myklebust, G., Roos, H., Schamasch, P., Shultz, S., Werner, S., Wojtys, E. & Engebretsen, L. (2008). Non-contact ACL injuries in female athletes: an International Olympic Committee current concepts statement. British Journal of Sports Medicine, 42(6), ss. 394-412.
doi:10.1136/bjsm.2008.048934.
Riksidrottsförbunder, RF, Statistik, 2012. http://www.rf.se [2014-12-27].
Roos, E. M., Roos, H. P., Lohmander, L. S., Ekdahl, C. & Beynnon, B. D. (1998). Knee Injury and Osteoarthritis Outcome Score (KOOS)--development of a self-administered outcome measure. Journal of Orthopeadic and Sports Physical Theraphy. 28(2), ss. 88-96.
Roos, H., Forssblad, M. & Karlsson, J. (2007). Menisk- och korsbandsskador.
Läkartidningen, nr 19, ss. 1509-1519
Sgaglione, N. A., Del Pizzo, W., Fox, J. M. & Friedman, M. J. (1995). Critical analysis of knee ligament rating systems. The American Journal of Sports Medicine, 23(6), ss. 660-667.
Svenska korsbandsregistret, Årsrapport 2013: The National Knee Ligament Register.
32
Tegner, Y. & Lysholm, J. (1985). Rating systems in the evaluation of knee ligament injuries.
Clinical Orthopaedics and Related Research, sep(198), ss. 43-49.
Tegner, Y., Lysholm, J., Odensten, M. & Gillquist, J. (1988). Evaluation of cruciate ligament injuries. A review. Acta Orthopaedica Scandinavica, 59(3), ss. 336-341.
Waldén, M., Hägglund, M., Werner, J. & Ekstrand, J. (2011). The epidemiology of anterior cruciate ligament injury in football (soccer): a review of the literature from a gender-related perspective. Knee Surgery, Sports Traumatology, Arthroscopy, 19(1), ss. 3-10.
doi:10.1007/s00167-010-1172-7.
Wang, D., Jones, M. H., Khair, M. M. & Miniaci, A. (2010). Patient-reported outcome measures for the knee. The Journal of Knee Surgery, 23(3), ss. 137-151.
Wera, J. C., Nyland, J., Ghazi, C., Mac Kinlay, K. G., Henzman, R. C., Givens, J. & Brand, S. C. (2014). International knee documentation committee knee survey use after anterior cruciate ligament reconstruction: A2005-2012 systematic review and world region comparison.
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien var att utveckla och validera en ny knärelaterad funktionell aktivitetsskala för användning i det dagliga kliniska arbetet men även för användning vid framtida forskning. Aktivitetsskalan skulle vara i ett PRO format, vara användarvänlig samt lätt att administrera. Frågeställningar:
1. Vilka aktiviteter/idrotter är i dag i Sverige allmänt förekommande, enligt statistik från Riksidrottsförbundet, och bör därför finnas med i en ny knärelaterad aktivitetsskala?
2. Finns det aktiviteter/idrotter som är mindre allmänt förekommande men med hög incidens för knäskada enligt Svenska korsbandsregistret så att de därför bör finnas med i en ny knärelaterad aktivitetsskala?
3. På vilken nivå i en ny knärelaterad aktivitetsskala ska dessa aktiviteter/idrotter i så fall placeras?
4. Finns det aktiviteter/idrotter i Tegner Activity Scale, TAS, som bör placeras på en annan nivå än den nuvarande i en ny aktivitetsskala?
Vilka sökord har du använt?
Anterior cruciate ligament injuryAnterior cruciate ligament reconstruction Activity Activity scale Assessments Content validity Function Function outcome
Function outcome measurment Knee function
Knee function measurment Measurments Outcome Outcome measurment Patient-reported outcome PRO outcome Rating Responsivness
Tegner Activity Scale
Lysholm Knee Scoring Scale
IKDC International Knee Documentation Committe Cincinnati Knee Rating System
Activity Rating Scale
Knee Injury Osteoarthritis Outcome Score, KOOS ACL-Quality of Life, ACL-QOL
Western Ontario and Mc Master University Arthritis Index, WOMAC knee SF-36
Var har du sökt?
KI:s bibliotekskatalog. Artikeldatabas PubMed. Google Scholar. GoogleSökningar som gav relevant resultat
PubMed:Anterior cruciate ligament injury
Anterior cruciate ligament reconstruction
Anterior cruciate ligament reconstruction outcome
Anterior cruciate ligament reconstruction outcome measurments Anterior cruciate ligament injury and activity scale
Anterior cruciate ligament injury and knee function Patent reported outcome and knee function
Assessment of knee function Tegner Activty Scale
Tegner Activity Scale outcome Lysholm Knee Scoring Scale
IKDC International Knee Documentation Committe Cincinnati Knee Rating System
Activity Rating Scale
Knee Injury Osteoarthritis Outcome Score, KOOS ACL-Quality of Life, ACL-QOL
Western Ontario and Mc Master University Arthritis Index, WOMAC knee SF-36
Google Scholar: Tegner Activity Scale
Lysholm Knee Scoring Scale
IKDC International Knee Documentation Committe Cincinnati Knee Rating System
Activity Rating Scale
Knee Injury Osteoarthritis Outcome Score, KOOS ACL-Quality of Life, ACL-QOL
Western Ontario and Mc Master University Arthritis Index, WOMAC knee SF-36
Google:
Tegner Activity Scale
Lysholm Knee Scoring Scale
IKDC International Knee Documentation Committe Cincinnati Knee Rating System
Activity Rating Scale
Knee Injury Osteoarthritis Outcome Score, KOOS ACL-Quality of Life, ACL-QOL
SF-36
Kommentarer
Jag fann en hel del material även via related articles i PubMed, litteraturlistor och via min handledare.
Bilaga 2
Aktivitetsnivå enligt Tegner
10 Tävlingsidrott:
Fotboll på nationell eller internationell nivå el divII
9 Tävlingsidrott:
Fotboll på lägre nivå, div III och nedåt, Ishockey,Brottning, Gymnastik
8 Tävlingsidrott:
Bandy, Squash, Badminton, Utförsåkning,Friidrott (hopp eller dylikt)
7 Tävlingsidrott:
Motionsidrott:
Tennis, Friidrott (löp) Fotboll, Squash, Orientering (motion el tävling) Motorcross, speedway Bandy eller Ishockey, Friidrott (hopp)
Handboll, Basket
6. Motionsidrott:
Tennis eller Badminton, Handboll eller BasketUtförsåkning, Jogging minst 5 ggr/v
5. Arbete:
Tävlingsidrott:
Motionsidrott:
Tungt arbete Cykel, Längdskidor Jogging på ojämn mark
Tex byggnads-skogs minst 2 ggr/v
4. Arbete:
Motionsidrott:
Måttligt tungt arbete Cykel, Längdskidåkning, Jogging på jämn mark Tex. Städning, lastbilskörn minst 2 ggr/v
3. Arbete
Idrott:
Övrigt:
Rörligt arbete, ej tungt Simning Gång i skogsterräng
(motion el tävling)
2. Arbete:
Utomhusaktivitet:
Lätt arbete Gång på ojämn mark
1. Arbete
Utomhusaktivitet:
Stillasittande Obegränsad gångsträcka på plan mark
0 Sjukskriven eller pensionär pga knät
Bilaga 3
Funktionellt knäformulär
10.
Fotboll, Amerikans Fotboll, Rugby9.
Alpint/Freestyle/Skicross, Handboll, Innebandy, Basket, Brottning, Judo8.
Ishockey, Konståkning, Gymnastik, Karate, Taekwondo7.
Motorcross, Badminton/Squash, Vollyboll6.
Tennis, Friidrott (hopp+kast), Orientering, Dans, Vattenskidor/Wakeboard5.
Studsmatta, Boxning, Aerobic/Cross-fit, Bordtennis, Skateboard/Kickbike, Snowboard4.
Längdskidåkning, Jogging på ojämnt underlag, Friidrott (löp), Tyngdlyftning3.
Golf, Bowling, Curling, Jogging på jämnt underlag, Ridning2.
Simning, Skridsko, MTB, ”Friskis gympa”1.
Gång i skogen, Cykel, Stavgång/Powerwalk, Styrketräning, Yoga/Pilates0.
Gång på plan mark. TrädgårdsarbeteTränare
Aktiv
Fysioterapeut/Naprapat
Bilaga 4
Hej
Jag heter Åsa och kontaktar dig som är tränare, aktiv eller fysioterapeut/naprapat med många års erfarenhet av och engagemang inom ”din” idrott/aktivitet XXXX. Jag ska, i samband med mitt magisterarbete vid Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH), utveckla ett nytt formulär för att mäta självskattad knäfunktion utifrån vilken aktivitet/idrott man klarar av att utföra. Att använda självskattningsformulär är i dag ett vedertaget sätt att utvärdera behandlingsresultat i samband med och efter en knäskada.
Jag behöver nu din hjälp att utveckla detta nya formulär för självskattad knäfunktion. I formuläret, i bifogad bilaga, är olika idrotter/aktiviteter rangordnade på en skala 0-10 efter hur belastande för knäna de anses vara. 10 står för mest knäkrävande/belastande aktivitet och därefter i fallande skala ner till 0 som står för minst knäkrävande/belastande.
Tidigare forskningen har visat att idrotter/ aktiviteter som innehåller moment med start, stopp, riktningsändringar och vändningar i hög fart är mer belastande för knäna. Även stötbelastande moment anses vara mer ansträngande för knäleden än icke
stötbelastande aktiviteter.
Vänligen placera in din idrott/aktivitet på den nivå där du anser den vara utifrån dess belastning på knäleden. Markera nivån genom att ringa in siffran.
Ringa även in om du besvarar formuläret som Tränare, Aktiv eller Fysioterapeut samt skriv ”din” idrott/aktivitet på den tomma raden.
Deltagande är frivilligt och ditt svar kommer att behandlas konfidentiellt. Svaren kommer att bearbetas statistiskt och sammanställas till ett nytt formulär.
Förhoppningen är att detta nya formulär ska vara enkelt att fylla i och kunna användas i utvärdering av behandling i samband med knäskada.
Har du frågor får du gärna maila mig. Tack för din medverkan!
Med vänlig hälsning
Handledare
Åsa Lönnqvist Christina Mikkelsen
Leg. Fysioterapeut, Capio Artro Clinic Med Dr.
Magisterstudent Gymnastik och Idrottshögskolan GIH Leg. Fysioterapeut
Bilaga 5