Tidigare forskning har visat resultat på att det finns en problematik när teori och praktik skiljs åt under NO-undervisningen. Teoretiska arbetsmoment och undersökningar ska komplettera varandra och utgöra lika stor del av undervisningen. Teorin blir svår att förstå om lärarna inte planerar för praktiska moment, utan teorin förstår eleverna inte det praktiska. Genom undersökningar kan lärare göra det abstrakta i naturvetenskapen mer konkret för eleverna. I klassrumssituationer ska
33
lärarna vara lyhörda mot elevernas erfarenheter och tolkningar av begrepp och utgå från detta vid beskrivningar och redogörelser för de begrepp som undervisningen syftar till att eleverna ska få kunskaper om och skapa förståelse för. I undervisningen intar lärarna en roll för att främja elevernas kunskapsutveckling, vilken roll som ska intas när redogör inte forskningen för.
Denna studie har resulterat i att lärarna oftast introducerar nya arbetsområden med att eleverna ska lära sig begrepp i form av muntliga genomgångar, läsa texter och arbeta med teoretiskt material. Lärarna planerar för att eleverna ska ta vara på och fortsätta skapa förståelse för begreppen i undersökningar. Begreppen synliggörs både i teoretiska och praktiska moment. Lärarna intar olika riktningsgivare beroende på vilket arbetssätt de har planerat för i undervisningen. Lärarna kallar sin roll för att vara en handledare men detta kan genom Lidar (2010) beskrivas som olika riktningsgivare.
Studien som denna uppsats bygger på är en liten studie som berättar vad enbart tre lärare planerar för i NO-undervisningen och hur dessa tre lärare synliggör begrepp för att eleverna ska skapa förståelse för dem. Studien säger ingenting om hur lärare generellt planerar undervisningen eller synliggör begrepp. Studien har även visat hur tre lärare intar olika riktningsgivare under en observation av dem vardera, vilket inte heller kan säga något vilka riktningsgivare alla lärare rent generellt använder i undervisningen. De resultat som framkommit i studien ger flera möjligheter för fortsatt forskning om begrepp och riktningsgivare i naturvetenskaplig undervisning. Två stora aspekter jag finner är:
Fortsatt forskning av hur lärare generellt planerar undervisningen för att synliggöra naturvetenskapliga begrepp.
Tidigare forskning och denna studie redogör för enbart ett axplock av lärares planeringar för att begrepp ska synliggöras. Vidare forskning skulle kunna syfta till att studera hur verksamma NO-lärare kan planera undervisningen för att synliggöra och skapa förståelse för naturvetenskapliga begrepp.
Fortsatt forskning om lärarnas kännedom av epistemologiska riktningsgivare.
Då lärarna i denna studie benämner sig själva som handledare kan urskiljas att de inte har kännedom om och kunskaper om de riktningsgivare som Lidar (2010) representerar och talar om. Om NO-lärare skulle ha kunskaper och vara medvetna om att det finns olika riktningsgivare och att de använder flera riktningsgivare vid undervisningstillfällen, skulle de då kunna ta vara på dessa och använda dem som en del av undervisningen för att eleverna ska nå längre i sin kunskapsutveckling och se fenomen och begrepp utifrån olika aspekter?
34
Referenser
Ahlberg, A. Hartman, S. Hartman R S (2014) John Dewey – Individ, skola
och samhälle. Stockholm: Natur och kultur
Andrée, Maria (2007). Den levda läroplanen. En studie av
naturorienterande undervisningspraktiker i grundskolan. Stockholm: HLS
Förlag.
Brorsson Norberg, B. Enghag, M. och Engström S. (2014). Muntlig
kommunikation under en lektion om energikällor i årskurs 5. NorDiNa
10(1) 2014.
Dewey, John (1933). How we think: A restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. In Jo Ann Boydston (Ed.). The
later works (1925- 1953), Volume 8. Carbondale and Edwardsville:
Southern Illinois University Press.
Duit, R och Treagust, D. 2003. Conceptual Change: A Powerful
Framework for Improving Science Teaching and Learning. International
Journal of Science Education. 25 (6)
Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. (5., [omarb.] uppl.) Stockholm: Natur & kultur.
Gruvberg, C. (2008). Kemilaborationens bidrag till förståelse:
högskolestudentens perspektiv. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet,
2008. Göteborg.
Gunnarsson, G. (2008) Den laborativa klassrumsverksamhetens
interaktioner: en studie om vilket meningsskapande år 7-elever kan erbjudas i möten med den laborativa verksamhetens instruktioner, artefakter och språk inom elementär ellära, samt om lärares didaktiska handlingsmönster i dessa möten, Linköping University, Department of
Social and Welfare Studies.
Gustavsson, Bernt. (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk
och teoretisk kunskap. Stockholm: Fritzes.
Halvorsen, K. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur: Lund. Hult, H. (2000). Laborationen - Myt och verklighet (CUP rapport: Nr 6). Linköping: Linköpings universitet.
Hårdén, S (2012). Naturvetenskapliga begrepp i vardagliga samtal (Examensarbete). Falun: Högskolan Dalarna
Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år – lärares
mål och hur de implementeras (Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap). Umeå: Umeå Universitet
35
Johansson, A.-M. (2012). Undersökande arbetssätt i NO-undervisningen i
grundskolans tidigare årskurser (Doctoral Thesis from the Department of Mathematics and Science Education 7). Stockholm: Stockholms
universitet.
Kilbrink, Nina (2013). Lära för framtiden – Transfer i teknisk
yrkesutbildning. Karlstad: Universitetstryckeriet
Kvale, Steiner. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.
Studentlitteratur.
Lagerholm, K. (2009). Naturvetenskapliga experiment för yngre barn. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. (2009). Metod helt enkelt - En introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Lemke, J. (1990). Talking Science: Language, Learning, and Values. Norwood: Ablex.
Lidar, M. (2010). Erfarenhet och sociokulturella resurser. Analyser av
elevers lärande i naturorienterande undervisning. Acta Universitatis
Upsaliensis. Digital comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences. Uppsala.
Lindberg, Lisa. (2016) (Studentuppsats). Systematiska undersökningar i
grundskolan – en systematisk litteraturstudie om systematiska arbetssätt i grundskolan. Högskolan Dalarna: Falun.
Loxley, Peter Michael (2009). Evaluation of Three Primary Teachers’
Approaches 27 to Teaching Scientific Concepts in Persuasive Ways.
International Journal of Science Education 31:12, 1607-1629, DOI: 10.1080/09500690802150114. (Hämtad: 2016-11-04).
Lundin, M. och Gunnarsson, G (2010). Att dirigera undervisningen i
naturvetenskapliga klassrum. Stockholm: Liber AB.
Lundqvist, E. (2009) Undervisningssätt, lärande och socialisation.
Analyser av lärares riktningsgivare och elevers meningsskapande i NO- undervisning. Acta Universitatis Upsaliensis. Digital Comprehensive
Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Social Sciences. Uppsala.
Martins, I. P. och Veiga, L. (2001). Early Science Education: Exploring
familiar contexts to improve the understanding of some basic scientific concepts. European Early Childhood Education Research Journal, 9:2, 69-
82, DOI: 10.1080/13502930185208771. (Hämtad: 2016-11-04)
Nationalencyklopedin (2016), epistemologi. (Hämtad 2016-11-03)
36
Nationalencyklopedin (2016), naturvetenskap. (Hämtad 2016-10-15)
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/naturvetenskap
Nilsson, Pernilla. Barns kommunikation och lärande i fysik genom
praktiska experiment. (2005). NorDiNa 1 2005.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber AB
Schoultz, J., Säljö, R. & Wyndhamn, J. (2001). Heavenly talk: Discourse,
artefacts, and children’s understanding of elementary astronomy. Human
Development
Skolverket (2016) Läroplan för grundskola, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). Hur kan lärare hjälpa elever att ta till sig det
naturvetenskapliga språket? (Hämtad: 2016-10-15).
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnenomraden/no-
amnen/tema-naturvetenskap/larare-hjalpa-elever-1.168785
Skolverket (2011a) Ämnesplan i naturvetenskap
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.226974!/Menu/article/attachment/
Naturkunskap.pdf (Hämtad 2016-09-18)
Skolverket (2011b) Planering och genomförande av undervisningen - för
grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm:
Fritzes.
Stolpe, Karin och Stadig Degerman, Mari (2008) Assocationsverktyg som
ett sätt att studera studenters diskussion kring naturvetenskapliga begrepp.
NorDiNa 4 2008.
Svanelid, G. (2014). De fem förmågorna i teori och praktik – Boken om
The Big 5. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2010). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, P. U. Säljö, R. Liberg, C. (red). (2010). Lärande skola bildning
– grundbok för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Thulin, S. (2011). Avhandling. Lärares tal och barns nyfikenhet:
kommunikation om naturvetenskapliga innehåll i förskolan.
http://hdl.handle.net/2077/25276 . (Hämtad 2016-10-15)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
37
Webb, John R. (1992) Understanding & Designing Marketing Research. The Dryden Press: London.
Welzel, Manuela, Haller, Kerstin, Bandiera, Milena, Hammelev, Dorte, Koumaras, Panagiotis, Niedderer, Hans, Paulsen, Albert, Bécu-Robinault, Karine & von Aufschnaiter, Stephan (1998). Teachers' objectives for
labwork. Research tool and cross country results. [www 2002-04-29].
Labwork in Science Education. European Commission
Bilaga 1