Konkurrenskraft

Ett sätt för ett land att kunna upprätthålla en hög konkurrenskraft är genom en kombination av de tre ovanstående komponenterna inkubatorn, resurser och samverkan. Som tidigare nämnt bidrar inkubatorn med stöd och hjälp genom resurser som finansiering och nätverk. Denna hjälp är nödvändig för att entreprenörer överhuvudtaget ska kunna satsa på sina idéer. Utan denna hjälp skulle få nya teknikbaserade företag kunna etableras vilket skulle påverka konkurrenskraften negativt på sikt. Staten, näringslivet och akademien måste vara starka var för sig men det är minst lika viktigt att samverkan mellan dem är effektiv. Denna samverkan mellan stat, näringsliv och akademi bidrar till bredare och starkare nätverk vilket har en positiv effekt på både innovationsklimatet och konkurrenskraften i landet.

Sverige är ett land som är beroende av att nya innovationer tas fram, dels eftersom

hemmamarknaden är begränsad och dels för att det inte finns så mycket annat att konkurrera med än skog, järnmalm och arbetskraft. Vår arbetskraft kan vi osannolikt konkurrera med, med tanke på att lönenivåerna i Sverige skiljer sig stort i jämförelse med arbetskraften i exempelvis en del Asiatiska länder. Eftersom vi inte har några andra tillräckligt bra alternativ blir det därför svårt för Sverige att upprätthålla en hög konkurrenskraft om nya innovationer

76

minskar. På lång sikt måste Sverige ha innovationer annars kommer landet att stagnera vilket gör att det blir svårt att upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft gentemot

omvärlden (se rubrik 4.4 Statistik). Innovationer driver produktivitetsutveckling, vilket är ett sätt att öka Sveriges konkurrenskraft gentemot andra länder menar ”staten”. Om Sverige slutar utveckla nya innovationer kommer det leda till att vi inte får fram tillräckligt många konkurrenskraftiga företag. På lång sikt kan detta påverka Sveriges export eftersom det krävs etablering av nya framgångsrika företag om vi ska stanna kvar i toppen. Misslyckas vi med detta kan det få negativa effekter för hela Sveriges välfärd.

Konkurrenskraft är något som hela tiden förändras. I ett kortsiktigt perspektiv märks sällan de förändringar som har direkt eller indirekt påverkan på ett lands konkurrenskraft, men i ett långsiktigt perspektiv kan effekterna bli katastrofala. ”Näringslivet” menar att det måste finnas stöd för att utveckla idéer och det måste finnas stöd som ökar chanserna att kommersialisera dessa idéer. Det är först i ett långsiktigt perspektiv som de verkliga

konsekvenserna visar sig eftersom företag successivt försvinner från marknaden vilket gör att det blir svårt att upptäcka konsekvenserna i ett tidigt skede.

Ett minskat statligt innovationsstöd skulle påverka Sveriges konkurrenskraft negativt, framför allt i ett långsiktigt perspektiv. Med mindre innovationer blir förutsättningarna lägre för att göra affärer menar ”näringslivet”. Om Sverige skulle minska eller sluta utveckla nya

innovationer blir risken stor att andra länder blir mer framväxande än Sverige och går därmed om oss i utvecklingen. Det är därför viktigt att produkter tas fram som går att sälja i

konkurrens med resten av världen. Dessa produkter måste också göras attraktiva för

omvärlden så att de svenska entreprenörernas och/eller företagens innovationer efterfrågas. I och med att det händer mycket på de globala marknaderna runt om i världen går det därför inte att leva på ”gamla” innovationer utan nya innovationer blir därför nödvändigt för att hitta nya sätt att konkurrera på. Detta är framför allt viktigt då många framväxande ekonomier i exempelvis Asien gör ambitiösa satsningar för att stärka deras konkurrenskraft, och i kombination med att den globala konkurrensen till stor del påverkas av dagens kunskapsbaserade ekonomi.

Ett minskat statligt innovationsstöd till teknikbaserade företag är inte helt avgörande för Sveriges genomsnittliga konkurrenskraft enligt ”akademin”. Det som däremot kan hända är att man går miste om idéer och innovationer som verkligen kan bli framgångsrika för Sverige

77

internationellt. Innovativa småföretag är ofta mycket duktiga på att introducera banbrytande idéer vilket påverkar konkurrenskraften positivt. De stora företagen däremot är duktiga på att göra det som de alltid har gjort och göra det bättre och effektivare vilket bidrar till att hålla uppe sysselsättningen. Detta betyder att både små och stora företag fyller en betydelsefull funktion på både marknaden och för landets konkurrenskraft. De små nyetablerade företagen behövs för att Sverige ska kunna vara i topp gällande innovationskraft även i framtiden (se rubrik 4.4. Statistik).

5.4.1 Avslutande diskussion

Är Sverige innovativt? Det beror på hur man mäter det hela, Sverige har många styrkor som är attraktiva för omvärlden. Bland annat har landet en ekonomisk och politisk stabilitet, hög utbildningsnivå och teknisk kompetens för att bara nämna några fördelar. Dock har Sverige även en hel del svagheter som bland annat svagt entreprenörskap och lågt nyföretagande (European – American Business Council, 2009 samt rubrik 4.4 Statistik). Vilka effekter kan detta få? En negativ effekt av att Sverige är dåliga på entreprenörskap kan bli att entreprenörer väljer att etablera sig i andra länder istället. Om det sker förlorar Sverige arbetstillfällen och eventuella exportinkomster som vi inte har råd att missa om vi vill fortsätta att vara i topp.

Det är dock inte säkert att vi märker de negativa effekterna på kort sikt då våra stora företag fortsätter att vara framgångsrika. Men på lång sikt behöver vi få fram nya konkurrenskraftiga företag som kan ta över när de andra försvinner. Precis som ”näringslivet” beskrev så anser vi att det är konstigt att Sverige inte är bättre på att starta nya företag eftersom vi har en social trygghet som inte finns i andra länder. Detta tyder på att det behövs mer åtgärder för att säkerställa att vi kan få fram nya konkurrenskraftiga företag. Dessa åtgärder inkluderar åtgärder som gör riskkapitalister mer villiga att investera i entreprenörers nya idéer samt större hjälp till närande nätverk för entreprenören. Utan nätverkande ser vi att många

entreprenörer som egentligen har en bra idé inte ens ser det som lönsamt att försöka utveckla idéerna.

78