• No results found

6.1

Behovet av bestämmelserna och syfte

Yrkeskvalifikationsdirektivets bestämmelser om dröjsmålstalan

ingick inte i de genomförandeåtgärder som vidtogs 2016.

Kommissionen har riktat ett överträdelseärende mot Sverige av

vilket det framgår att man anser att det nuvarande svenska

genomförandet av yrkeskvalifikationsdirektivet brister i förhållande

till bestämmelserna om dröjsmålstalan. Överträdelseärendet

redogörs för i avsnitt 3.3.

De föreslagna bestämmelserna om dröjsmålstalan i lagen om

erkännande av yrkeskvalifikationer och i rättegångsbalken syftar

därför till att, i enlighet med de skyldigheter som följer av EU-

medlemskapet,

genomföra

yrkeskvalifikationsdirektivets

bestämmelser om dröjsmålstalan i svensk rätt. Direktivet lämnar

utrymme att utforma bestämmelserna i enlighet med nationella

förfaranden och de föreslagna bestämmelserna följer i största

möjliga mån den befintliga förvaltnings- och processrättsliga

ordningen.

6.2

Konsekvenser för myndigheter

Om en sökande kan föra en dröjsmålstalan vid avsaknad av beslut

inom de gällande tidsgränserna kan det komma att leda till att

myndigheterna måste avsätta mer resurser till dessa ärenden för att

undvika ett domstolsförfarande.

Det saknas emellertid statistik över hur vanligt det är att

myndigheter överskrider den tillämpliga tidsgränsen vid erkännande

av yrkeskvalifikationer. Av de myndigheter som handlägger flest

ärenden; Socialstyrelsen, Skolverket, Jordbruksverket och

Elsäkerhetsverket, vilka står för närmare 95 % av samtliga beslut om

erkännande av yrkeskvalifikationer som fattas av svenska

myndigheter där den sökande vill etablera sig i Sverige, är det endast

Elsäkerhetsverket som har kunnat tillhandahålla ändamålsenlig

statistik. Socialstyrelsens, Skolverkets och Jordbruksverkets

statistik över handläggningstiden innehåller endast uppgift om tiden

från ansökan till det att ett slutligt beslut är fattat. Det framgår inte

hur vanligt det är att myndigheterna begärt in kompletteringar eller

när ansökan var komplett. Eftersom tidsgränsen börjar löpa först när

en komplett ansökan föreligger går det inte på basis av denna

statistik att dra några slutsatser om hur vanligt det är att

myndigheterna överskrider tillämpliga tidsgränser.

Under 2018 överskred Elsäkerhetsverket tidsgränsen i 13 av

totalt 213 ärenden. Enligt kommissionens databas över reglerade

yrken fattade svenska myndigheter närmare 2 900 beslut om

erkännande av yrkeskvalifikationer för etablering i Sverige 2018. Av

dessa ärenden rörde ca hälften automatiskt erkännande avseende

samordnade minimikrav på utbildning. Elsäkerhetsverket

handlägger således endast en liten del av det totala antalet ärenden

vid svenska myndigheter och det är därför inte möjligt att dra några

allmängiltiga slutsatser av deras statistik. Det är således inte möjligt

att bedöma hur stor påverkan införandet av dröjsmålstalan vid

erkännande av yrkeskvalifikationer får för myndigheternas

resursfördelning.

Rätten till dröjsmålstalan vid utfärdande eller överförande av

europeiskt yrkeskort är begränsad till vissa specifika yrken, nämligen

sjuksköterska, apotekare, fysioterapeut, fastighetsmäklare och

bergsguide.

Det

är

således

endast

Socialstyrelsen,

Fastighetsmäklarinspektionen och Universitets- och högskolerådet

som omfattas av regleringen. Handläggningen sker via IMI, varifrån

det går att utläsa att samtliga hittillsvarande beslut fattats inom

gällande tidsgränser.

Införandet av dröjsmålstalan medför inte några nya

arbetsuppgifter för berörda myndigheter. Antalet ärenden påverkas

inte heller och tidsgränserna förblir desamma. Om det förhåller sig

så att någon av de berörda myndigheterna saknar de resurser som

krävs för att fatta beslut inom gällande tidsgränser är detta sålunda

inte ett resultat av införandet av en dröjsmålstalan. Det saknas därför

skäl att med anledning av nu aktuellt förslag vidta några förändringar

av tilldelningen av medel för erkännande av yrkeskvalifikationer.

Enligt förslaget ska Tillväxtverket se till att information om

dröjsmålstalan finns tillgänglig i den gemensamma kontaktpunkten.

Tillväxtverket har redan i uppdrag att se till att information om hur

överklaganden går till ska finnas i kontaktpunkten. Den nya

uppgiftens marginella karaktär innebär således att Tillväxtverket kan

genomföra uppgiften inom befintliga anslagsramar.

6.3

Konsekvenser för förvaltningsdomstolar

Den dröjsmålstalan som förslås i lagen om erkännande av

yrkeskvalifikationer kommer endast att innebära ärendehantering

hos förvaltningsdomstolarna i den mån myndigheter är sena i sin

handläggning.

Som framgår ovan är det inte möjligt att dra några slutsatser om

hur många försenade ärenden som skulle kunna aktualisera

dröjsmålstalan.

Oberoende av det konstaterandet kan det dock antas att redan

möjligheten till dröjsmålstalan kan ha påverkan på antalet försenade

ärenden. Som anförs ovan (avsnitt 5.2) får rätten till en

dröjsmålstalan antas vara ett tillräckligt incitament för myndigheter

att endast överskrida tidsgränserna som gäller för handläggningen i

undantagsfall. Vid införandet av en dröjsmålstalan i regleringen av

revisorer fördes ett liknande resonemang och det konstaterades att

dröjsmålstalan endast skulle behöva tillgripas i sällsynta fall (se

prop. 1994/95:152 s. 67). Som anförs ovan (avsnitt 4.2.2) har

dröjsmålsbestämmelsen för revisorer, såvitt känt, inte tillämpats vid

något tillfälle.

Även i de fall när en myndighet överskrider tidsgränsen är det

svårt att förutsäga i hur stor utsträckning den enskilde väljer att

använda förfarandet. Det kan exempelvis tänkas att den sökande

väljer att avvakta ett beslut i stället för att gå till domstol, om

bedömningen i det enskilda fallet är att den totala

handläggningstiden på så sätt blir kortare. Det kan också tänkas att

en sökande, redan genom att påtala förekomsten av rätt till

dröjsmålstalan, kan frambringa ett avgörande från myndighetens

sida utan att behöva gå till domstol.

Sammanfattningsvis är det svårt att uppskatta i hur stor

utsträckning handläggning av dröjsmålstalan kommer att bli aktuell

för landets förvaltningsdomstolar. Sannolikt kommer sådan

handläggning dock att förekomma i mycket liten omfattning.

Det ska i det sammanhanget erinras om att den dröjsmålstalan

som här föreslås har stora likheter med den generella dröjsmålstalan

som gäller enligt förvaltningslagen. I brist på genomförandeåtgärder

för den dröjsmålstalan som följer av yrkeskvalifikationsdirektivet

har förvaltningslagens dröjsmålstalan varit tillämplig på de

ärendetyper som omfattas av den dröjsmålstalan som föreslås. Det

är således inte så att en rätt till dröjsmålstalan införs för nya

ärendetyper. Dröjsmålstalan enligt yrkeskvalifikationsdirektivet kan

på många sätt också vara enklare att tillämpa än förvaltningslagens

dito; det rör sig i princip endast om en bedömning av huruvida den

tillämpliga tidsfristen har börjat löpa, och i så fall om den löpt ut eller

inte. Domstolen behöver t.ex. inte göra någon bedömning av om

beslutsmyndighetens redovisade skäl för att inte avgöra ärendet är

hållbara eller inte.

Förfarandets likheter med de befintliga varianterna av

dröjsmålstalan som förekommer i svensk rätt borde innebära att

domstolarna har en befintlig ordning på plats för att kunna hantera

denna ärendetyp. I samband med införandet av dröjsmålstalan i

förvaltningslagen anfördes att det rör sig om en enkel uppgift som

lämpligen kan hanteras av ensamdomare (prop. 2016/17:180 s. 283).

Detsamma gäller för den dröjsmålstalan som här föreslås.

I samband med den nya förvaltningslagens konsekvensanalys

anförde regeringen att det framstår som rimligt att anta att ett

förfarande i domstol gällande handläggningsfrågan kommer att

aktualiseras endast undantagsvis. Regeringen anförde vidare att

reformen sammantaget inte kommer att medföra annat än en

marginellt

ökad

arbetsbelastning

för

domstolarna

(prop. 2016/17:180 s. 283). De förslag som lämnas här är, som

nämnt ovan, avsevärt avgränsade och omfattar endast tre

ärendetyper, vilket kan jämföras med att förvaltningslagen är

tillämplig på alla myndighetsärenden.

Det saknas därför skäl att göra någon annan bedömning än att

landets förvaltningsdomstolar kommer att kunna hantera de

uppgifter som de föreslås tilldelas inom befintliga anslagsramar.

6.4

Konsekvenser för Stockholms tingsrätt

För Stockholms tingsrätts del innebär förslaget till ny bestämmelse

i rättegångsbalken att en ny ärendetyp tillförs domstolens

verksamhet. Enligt kommissionens databas över reglerade yrken

fattade under 2018 advokatsamfundet 13 beslut om erkännande av

yrkeskvalifikationer för etablering i Sverige.

Advokatsamfundet handlägger med andra ord endast ett fåtal

ärenden per år av den typ som kan aktualisera dröjsmålstalan och

samfundets egen bedömning är att alla avgörs inom den tillämpliga

tidsgränsen. Det framstår således som att det aldrig hittills har

uppstått en sådan situation som skulle ha aktualiserat den rätt till

dröjsmålstalan som nu föreslås. Det finns inget som talar för att

samfundets handläggningstider skulle förändras framöver.

Det mest sannolika bedöms därför vara att det endast i

undantagsfall kommer att bli aktuellt för Stockholms tingsrätt att

hantera ärenden om dröjsmålstalan enligt den föreslagna

bestämmelsen i rättegångsbalken. Vidare gäller det som anförs ovan

om ärendenas enkla natur och att de lämpligen kan avgöras av en

ensamdomare även för förslaget om dröjsmålstalan i

rättegångsbalken.

Förslaget förväntas därmed inte medföra några ökade kostnader

för Stockholms tingsrätt.

6.5

Konsekvenser för enskilda och företag

För enskilda och företag innebär förslagen inga ökade kostnader.

Direktivets bestämmelser om dröjsmålstalan syftar till att ge

enskilda i egenskap av sökande, i de fall som omfattas, ett rättsmedel

mot dröjsmål eller passivitet hos myndigheten. Denna möjlighet

skapar ökade förutsättningar för enskilda att kunna utnyttja rätten

till fri rörlighet i de fall som kräver ansökan om erkännande av

yrkeskvalifikationer eller europeiskt yrkeskort. I förlängningen bör

detta även medföra positiva effekter för företag i egenskap av

arbetsgivare.

Related documents