Konsekvenser för övriga företag

7.4.1 BYGGFÖRETAGEN

I den utsträckning ett företag i byggbranschen köper, utvecklar och säljer fastigheter är konsekvenserna av förslagen desamma som för ett fastighets-företag. Skatteuttaget till följd av förslagen kommer att träffa byggbran-schens fastighetsförsäljningar på samma sätt som fastighetsbranbyggbran-schens. Ut-redningen om vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet kom fram till att byggbranschen stod för ungefär 16 procent av stämpelskatte-kostnaderna under 2013 och 2014.²⁰⁰

199 SOU 2017:27 s. 101

200 Ibid.

Utifrån analysen av förrättningarna i de sex referenskommunerna bedömer Lantmäteriet att de förvärv som framförallt kommer att beskattas är förvärv av exploateringsmark genom fastighetsreglering. De vanligaste objekten, som också representerar de största värdena, är objekt belägna i storstads-kommuner och i expansiva storstads-kommuner. Enligt en försiktig uppskattning kommer förslaget att leda till att ca 10 procent av skatteintäkterna kommer från sådana förvärv. De ökade skatteintäkterna skulle då motsvara en kost-nadsökning på 30 miljoner–100 miljoner kronor per år för byggföretagen.

Förutom de rena skattekonsekvenserna påverkas byggbranschen av den terfrågan de möter. Om skatteuttaget från fastighetsbranschen ökar kan ef-terfrågan på fastigheter minska, något som skulle kunna påverka byggbran-schen negativt. En utvidgad stämpelskatt kan också påverka lönsamheten för byggföretag att uppföra och sälja nya byggnader.

När en bransch får ökade kostnader är det naturligt att sysselsättningen i branschen går ner. Ett ökat uttag av skatt kan också påverka lönsamheten av att uppföra och sälja nya byggnader, med ett minskat utbud av fastigheter av den typen som resultat. Detta kan i sin tur medföra att sysselsättningsgraden i branschen blir lägre.

För närvarande synes dock bygg- och anläggningsbranschen ha ett starkt konjunkturläge med stabil eller något ökande sysselsättningsgrad.²⁰¹ Även om det finns ett antal omvärldsrelaterade osäkerhetsfaktorer på både kort och lång sikt bedömer Lantmäteriet sysselsättningseffekterna av de förelig-gande förslagen för byggbranschen som helhet därmed som små.

Marköverföringar och överlåtelser som tidigare har kunnat genomföras med åtgärden fastighetsreglering kan komma att påverkas eftersom de nu blir skattepliktiga om rapportens förslag genomförs.

Fastighetsregleringsförvärv är inte det normala tillvägagångssättet vid över-låtelse av exploateringsmark eller tomtmark för nyproduktion av bostäder, lokaler eller andra anläggningar.

Det går att beräkna hur stora fördyringar som kan förväntas för nybyggnads-projekt i vilka det ha varit möjligt att använda fastighetsreglering för att undgå stämpelskatt. Kostnadsökningen påverkar exploateringskalkylerna, vilket i sin tur kan bidra till att projekt som ligger på gränsen till att bli lön-samma riskerar att senareläggas eller inte bli av.

Det är svårt att bedöma hur stor betydelse förslaget kan få på all nyprodukt-ion. En utvidgning av skatteplikten måste sannolikt samverka med ett antal andra faktorer för att det ska få en påtagligt negativ och mätbar effekt.

Storleken på kostnadsökningen för ett projekt som förslaget innebär är bero-ende av värdet på förvärvad mark. Ett exempel med exploatering av flerbo-stadshus får belysa hur stora fördyringarna kan bli. Beroende på värdet av marken (2 000–12 000 kronor per kvadratmeter av lägenhetsarean) och överlåtelsepriserna, kan skatten påverka produktionskostnaden med normalt

201 Se Byggföretagens konjunkturrapport, oktober 2021, s. 5: BK2_2021_10_18-1.pdf (byggforetagen.se)

85–510 kronor per kvadratmeter av lägenhetsarean, vilket motsvarar en för-dyring med 6 000–36 000 kronor för att producera en lägenhet på 70 kvm.

Det ska jämföras med den totala produktionskostnaden för lägenheten som kan beräknas till 2,27–2,52 miljoner kronor. Stämpelskatten motsvarar 0,3 – 1,4 procent av den totala produktionskostnaden. I det här sammanhanget bör naturligtvis poängteras att alla fördyringar är till nackdel för både producen-ter och konsumenproducen-ter.

Mot bakgrund av att kostnadsökningen är relativt låg och att producenterna förmodligen kan vältra över en stor del av den på konsumenterna, bedömer Lantmäteriet att införande av stämpelskatt på fastighetsregleringar inte kom-mer att få någon påtagligt negativ effekt för nyproduktionen av bostäder.

När det gäller lokaler för handel eller kontor kan stämpelskatten för överfö-ring av mark utgöra en både högre och lägre andel av de totala produktions-kostnaderna än det intervall som angavs för bostäder. Det är vanligen en nå-got större spännvidd på markvärdena och produktionskostnaderna varierar mer; De är lägst för vissa lager- och handelsbyggnader och högst för mer exklusiva kontorsbyggnader. Trots att stämpelskatten kan motsvara 0,2 – 2,0 procent av den totala produktionskostnaden för fastigheter bebyggda med lokaler, anser Lantmäteriet att det endast kommer att få marginell ef-fekt på nyproduktionen av lokaler.

Inlåsningseffekter påverkar rörligheten på bostadsmarknaden negativt. Om det är dyrt att flytta till eller från en viss typ av bostad väljer hushåll nämli-gen i större utsträckning att bo kvar, med inlåsningseffekter som följd. Ett dåligt utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet och ett för lågt nybyg-gande förstärker inlåsningseffekterna. Boenderelaterade skatter – såsom stämpelskatt – kan påverka rörligheten.²⁰²

Eftersom en skatt på förvärv genom fastighetsbildning har bedömts få be-gränsade effekter på nyproduktionen, torde det inte heller uppstå några ökade inlåsningseffekter på bostadsmarknaden.

7.4.2 JORD- OCH SKOGSBRUK

Förslaget om utvidgning av stämpelskatteplikten respektive -skyldigheten avseende tre förvärvsformer kommer att beröra även jord- och skogsbruket.

1. förvärv genom köp eller byte som inte leder till ansökan om lagfart utan i stället följs av fastighetsbildning,

2. fastighetsregleringsförvärv, och 3. klyvningsförvärv

Lantmäteriet konstaterar att behovet av strukturrationaliseringar genom fas-tighetsbildningsåtgärder är särskilt framträdande inom jord- och skogsbru-ket. I 6 § 2 SL finns också ett särskilt undantag avseende jord- och skogs-brukets yttre rationalisering.

202 SOU 2015:48, bilaga 3, s. 33

Föreliggande förslag innehåller inte något motsvarande undantag avseende fastighetsbildningsförvärven (fastighetsreglering och klyvning). Frånvaron av nämnda undantag i de fallen bedöms få små effekter på jord- och skogs-bruket eftersom undantaget redan idag sällan tillämpas och har en begränsad effekt på den rationalisering som sker genom att hela eller större delar av jord- eller skogsbruksfastigheter förvärvas genom fastighetsreglering. Det-samma gäller om byte sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsin-delning. Annorlunda hade det förhållit sig om satsen ”byte i den mån ersätt-ningen utgörs av annan fast egendom” togs bort, se vidare avsnitt 6.2.4.

Lantmäteriets förslag kommer sannolikt att medföra en betydande föränd-ring av benägenheten att ansöka om förrättning. Antalet förrättningar som sker för att förvärva hela eller större delar av jord- eller skogsbruksfastig-heter genom fastighetsreglering och som syftar till rationalisering kommer sannolikt att minska betydligt. Det gäller i synnerhet överföring av hela fas-tigheter. Dessa förvärv bedöms i fortsättningen i stor utsträckning ske ge-nom köp som lagfars. En viss minskning i omsättningen av fastigheter kan också tänkas ske genom att sådana förvärv inte längre blir av.

Mindre rationaliseringar bedöms dock fortgå i oförändrad omfattning på grund av den föreslagna skattereduktionen.

Konsekvenserna torde bli att brukningsenheterna i större utsträckning än idag delas upp i flera fastigheter trots att de har samma ägare, vilket kan ge viss ökad administration för den enskilde och för myndigheterna samt kom-plicera framtida arvskiften, överlåtelser, rättighetsupplåtelser och inteck-ningsförhållanden. Det kan dock finnas medel för att motverka detta an-tingen genom riktade undantag från beskattning eller andra medel, se vidare avsnitt 5.2.6.

Slutligen bör konsekvenserna för möjligheten att genomföra generations-skiften på ett ändamålsenligt sätt beröras. Betydelsen för jord- och skogs-bruket av ändamålsenliga generationsskiften är stor eftersom en väsentlig del av tillgångarna i branschen utgörs av fast egendom. En generell skatt på förvärv genom fastighetsbildning, så som den är utformad i denna rapport, kan förväntas medföra ökade skatte- och administrativa kostnader när de be-rörda förvärvsformerna används för genomförandet. Kostnaderna bedöms totalt för branschen bli små eftersom antalet förvärv för generationsskifte-sändamål torde vara litet i förhållande till det totala antalet förvärv av aktu-ellt slag inom jord- och skogsbruket. Härtill kommer att den skattereduktion som föreslås kan förväntas dämpa skattebördan väsentligt och i många fall reducera uttaget till noll.

7.4.3 ÖVRIGA FÖRETAG

Bland övriga branscher som berörs kan nämnas energisektorn och då fram-för allt vattenkraftsbolagen. Ägarfram-förhållandena kan där vara sådana att de behöver förenklas, något som skulle kunna innebära en rationalisering. Det kan exempelvis handla om att samtliga vattenkraftsstationer i samma vatten-område bör innehas av samma ägare, vilket kan ske genom bytesaffärer. Att införa stämpelskatt på förvärv genom fastighetsbildning enligt förslagen i

denna rapport kan medföra att viljan att renodla och effektivisera ägandet minskar eftersom skattekostnaden kan befaras äta upp den förväntade vins-ten av åtgärden. Bedömningen är dock att förslagen inte medför allvarliga konsekvenser på energiföretagens möjlighet att uppnå rationella ägarförhål-landen.

Försäkringsbranschen är en annan bransch som i större utsträckning än andra handlar med fastigheter och därmed kan komma att påverkas av för-slagen i något större omfattning.

Generellt kan alla företag som äger fastigheter komma att påverkas av de förändrade reglerna. Dock är det troligt att de allra flesta företag utanför de ovan beskrivna branscherna inte kommer att påverkas i någon betydande ut-sträckning. Fastighetsförsäljningar är bland dessa företag sällsynta och inte en del av den löpande verksamheten. Konsekvenser kan således uppstå för ett fåtal företag, men generellt bedöms effekterna på företag i andra

branscher vara små.