• No results found

Förslaget om att underrättelseskyldigheten ska gälla fler uppgifter och omfatta fler aktörer innebär att myndigheter kan komma att skicka fler underrättelser än tidigare. Det antas emellertid medföra begränsade administrativa kostnader för statliga myndigheter, regioner och kommuner och det finns därmed inget behov av ytterligare resurser för denna hantering. Utgångspunkten är att eventuella ökade kostnader för de statliga myndigheterna kan rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Eventuella merkostnader kan också förväntas kompenseras av att fler underrättelser i sin tur kan leda till rättelser i folkbokföringen så att den håller en högre kvalitet vilket innebär lättnader och besparingar för alla som använder sig av folkbokföringsuppgifter i den egna verksamheten. För Skatteverket kommer ett ökat uppgiftslämnande innebära en viss ökad arbetsbörda. Inströmningen av underrättelser kommer sannolikt att öka liksom antalet ärenden att utreda med anledning av de uppgifter som inkommer. Utgångspunkten är att de eventuella ökade kostnader som förslaget innebär kan hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

83 De åtgärder som föreslås för att förbättra samordningsnumren innebär

att Skatteverket kommer att tilldela samordningsnummer till enskilda efter egen ansökan vilket innebär att det kommer vara en annan form av prövning. Det kommer att vara Skatteverket som ska bedöma om förutsättningarna för att tilldela ett samordningsnummer är uppfyllda och bedöma om den enskildes identitet kan anses fastställd. Det är svårt att uppskatta hur många enskilda som kommer att vilja ansöka om samordningsnummer. Förslagen kommer troligtvis innebära en ökning av antalet tilldelade samordningsnummer. En konsekvens av förslagen kan samtidigt bli att antalet myndigheter som begär tilldelning av samordningsnummer för enskilda minskar till följd av att den enskilde själv har kunnat ansöka om ett samordningsnummer. De nya ansökningarna kommer dock innebära mer arbete för Skatteverket, bl.a. på grund av de skärpta krav som ställs på identitetskontrollen. Identitetsbedömningar förekommer redan både inom Skatteverkets folkbokföringsverksamhet och id-kortsverksamhet. Därigenom har Skatteverket en hög kompetens när det gäller att avgöra om en person styrkt sin identitet och att den därmed kan anses fastställd. Skatteverket har rutiner för att kontrollera identiteten hos personer som ska folkbokföras eller få ett id-kort utfärdat. Den erfarenhet och kunskap som redan finns hos Skatteverket om dessa frågor ger goda förutsättningar för att begränsa eventuella kostnadsmässiga effekter som kan följa av krav om personlig inställelse. Den nya arbetsuppgiften kommer dock att medföra behov av informations- och utbildningsinsatser. Utgångspunkten är att Skatteverkets kostnad för att handlägga den ökade mängden ansökningar kan hanteras inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar. Identitetskontrollen av en person som ansöker om att tilldelas ett samordningsnummer kan antas bli mer enhetlig om den endast sköts av Skatteverket och förtroendet för systemet med samordningsnummer kan lättare upprätthållas. När det gäller personlig inställelse vid folkbokföring och ansökan om identitetskort tar Skatteverket emot besök från allmänhet på servicekontoren som Statens servicecenter ansvarar för. Om även enskilda som ansöker om tilldelning av samordningsnummer hänvisas till servicekontoren kan antalet besökare vid kontoren antas öka. Fler statliga servicekontor ska öppnas och utgångspunkten är att eventuella tillkommande kostnader för Statens servicecenter som förslagen kan föranleda kan rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

Genom förslaget om att en kopia av den identitetshandling som legat till grund för identifieringen alltid ska bifogas en begäran om tilldelning av samordningsnummer begränsas möjligheterna till missbruk av samordningsnummer och risken för att Skatteverket tilldelar en person flera samordningsnummer minskar. Förslaget innebär även ökade förutsättningar för att rätt uppgifter blir registrerade om personen och en effektivitet i handläggningen eftersom Skatteverket inte behöver vända sig till den rekvirerande aktören för att begära in handlingarna. Det merarbete som förslaget innebär för de rekvirerande aktörerna bedöms vara marginellt eftersom dessa i princip redan ska ha en kopia av identitetshandlingarna tillgänglig.

Förslaget om att den som har tilldelats ett samordningsnummer ska kunna avregistreras ökar tilltron till samordningsnumren och minskar risken för att någon obehörig kan missbruka ett nummer. Åtgärden innebär

84

även att Skatteverket får bättre förutsättningar för en ökad registervård vilket också får en positiv verkan på de register som förs av mottagare av folkbokföringsuppgifter. Att Skatteverket ska avregistrera personer som har tilldelats samordningsnummer blir en ny uppgift för myndigheten, vilket kan innebära vissa tillkommande kostnader för att utveckla it-stöd, säkerställa kompetens och handlägga ärenden om avregistrering. Skatteverket har påbörjat ett utvecklingsarbete för att förbättra folkbok- föringen som bl.a. innefattar utvecklade it-stöd. Inom ramen för detta arbete bör även de nu aktuella förslagen beaktas. Utgångspunkten är därför att eventuella ökade kostnader kan rymmas inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget om att en presumtion för avregistrering inträder efter en bestämd tid innebär även att den som kan begära tilldelning av samordningsnummer regelbundet behöver anmäla hos Skatteverket om det finns ett fortsatt behov av numret.

Sammanfattningsvis är alltså utgångspunkten att de eventuella merkostnaderna för Skatteverket gällande förslagen i denna promemoria kan rymmas inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Även om det också kan antas att det kommer att krävas utvecklingsinsatser när det gäller it-system för vissa myndigheter som tar emot uppgifter från folkbokföringen måste kostnaderna för detta ändå vara av relativt begränsad omfattning.

Förslaget om en anmälningsskyldighet för vissa personer med samordningsnummer bedöms kunna leda till förbättrade adressuppgifter för personer med samordningsnummer vilket kan bidra till att öka tilltron till uppgifterna och förbättra numrens användbarhet i samhället.

Förslagen om ändringar i SPAR syftar i huvudsak till att kunna ge en bättre service till användarna av registret. Kvaliteten i SPAR kommer att öka och fler folkbokföringsuppgifter kommer att kunna spridas även till andra aktörer än de offentliga som är anslutna till Skatteverkets centrala aviseringssystem. Genom att SPAR ska få innehålla uppgift om avregistrering från folkbokföringen på grund av falsk identitet kommer uppgiften även att nå flera aktörer som kan vara i behov av den i syfte att motverka bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet. Förslagen om att SPAR ska få innehålla uppgift om vilket år ett samordningsnummer har tilldelats någon och uppgift om att personen har avregistrerats innebär att de aktörer som kommer i kontakt med personer som tilldelats samordningsnummer har bättre förutsättningar för att bedöma vilka extra kontroller av personen som behövs. Risken för att samordningsnumret missbrukas bedöms minska. Förslagen kommer att innebära viss systemutveckling för SPAR vilket föranleder kostnader som kommer att få hanteras inom denna avgiftsfinansierade verksamhet.

Förslaget att en enskild ska kunna överklaga vissa beslut om samordningsnummer till Förvaltningsrätten i Stockholm kan medföra en viss ökad måltillströmning till domstolen och Kammarrätten i Stockholm. Ökningen väntas vara marginell och eventuella ökade kostnader kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

85

12.3

Konsekvenser för den kommunala