I vår nuvarande läroplan skriver Skolverket (2011) att: ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper” (s. 9). De styrdokument vi i Sverige jobbar utifrån bygger på ett sociokulturellt perspektiv och med det en elevcentrerad undervisning. Vi skall sätta eleven och dess utveckling i centrum inom all undervisning. Resultatet av denna undersökning är inte banbrytande i Sverige utan snarare en förstärkning av något vi redan vet fungerar och jobbar med. Om denna studie hade gjorts i ett land som
inte har samma enhetliga styrdokument utifrån ett sociokulturellt perspektiv, som Sverige har, hade resultatet troligen inte varit lika självklart. Även om undersökningens resultat kan ses som självklart för oss finns det för den enskilda läraren en vinning i att ta del av innehållet. Denna undersökning kan ge flera insikter utifrån skillnader i kommunikationen under matematikundervisningar världen över. Dessa skillnader kan därmed ge olika perspektiv på den egna undervisningen och generera ytterligare förbättring av hur vi i Sverige jobbar med kommunikationen under matematiklektionerna. Undervisningen i skolan kommer alltid att vara beroende av forskningen. Utan den kommer utvecklingen att avstanna. Alla lärare och lärarstudenter har en skyldighet att uppdatera sig på vad forskningen kommit fram till. Hur läraren sedan väljer att använda resultatet kommer att variera, men grunden måste alltid vara att ta del av den.
5.5 Fortsatta studier
I flera artiklar från mitt forskningsfält hänvisas det till andra forskare som tittat på förekomsten av olika slags kommunikationer i klassrummen. Howe (2013) har gjort en systematisk genomgång av 40 års studier enbart kring vilka sorters kommunikationer som finns i klassrummen och hur de är organiserade. Howe har i sin studie inte framställt vilken eller vilka sorters kommunikationer som är mest framgångsrika. Det skulle därför vara intressant att ta del av en undersökning om vilken eller vilka sorters kommunikationer som är den mest gynnsamma, oavsett ålder, kön och kulturell bakgrund. Svårigheten med en sådan komplex uppgift är att olika kulturer värderar egenskaper olika. Finns verkligen den ultimata kommunikationen, som är framgångsrik i alla länder?
REFERENSER
Andersen, F.O. (2010). Danish and Finnish PISA results in a comparative, qualitative perspective: How can the stable and distinct differences between the Danish and Finnish PISA results be explained?. Education Assessment Evaluation and Accountability, 22(2) 159‐175. Doi: 10.1007/s11092‐010‐9095‐x
Akkus, R., Hand, B. (2011). Examining teachers´ struggles as they attempt to implement dialogical interaction as part of promoting mathematical reasoning within their classrooms. International Journal of Science and Mathematics Education, 9(4) 975‐998. Doi: 10.1007/s10763‐010‐9266‐8
Akkus, R. (2013). Following studens´ ideas: How much to let go?. Egitim ve bilim‐education
and science, 38(169), 96‐108.
Belsky, J., Booth‐LaForce, C.L., Bradley, R., Brownell, C.A., Burchinal, M., Campbell, S.B., …Wienraub, M. (2005). A day in third grade: A large‐scale study of classroom quality and teacher and student behavior. Elementary School Journal, 105(3) 305‐323.
Boaler, J., Staples, M. (2008). Creating mathematical futures through an equitable teaching approach: The case of railside school. Teachers College Record, 110(3), 608‐645.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet. Stockholm: Liber
Bozack, A.R., Vega, R., McCaslin, M., Good, T.L. (2008). Teacher support of student autonomy in comprehensive school reform classroom. Teacher College Record, 110(11) 2389‐2407.
Brodie, K. (2010). Pressing dilemmas: meaning‐making and justification in mathematics teaching. Journal of Curriculum Studies, 42(1) 27‐50. Doi: 10.1080/00220270903149873 Brown, S.A., Pitvorec, K., Ditto, C., Kelso, C.R. (2009).Reconceiving fidelity of implementation
of elementary whole‐number lessons. Journal for Research in Mathematics Education, 40(4), 363‐395.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber
Cabell, S.Q., DeCoster, J., LoCasale‐Crouch, J. Hamre, B.K., Pianta, R.C. (2013). Variation in the effectiveness of instructional interactions across preschool classroom settings and learning activities. Early Childhood Research Quarterly, 28(4), 820‐830. Doi: 10.1016/j.ecresq.2013.07.007
Cameron, C.E, Morrison, F.J. (2011). Teacheractivity orienting Predicts preschoolers´ academic and self‐regulatory skills. Early Education and Development, 22(4) 620‐648. Doi: 10.1080/10409280903544405
Cooper, B. (2010). In search of profound empathy in learning relationships: understanding the mathematics of moral learning environments. Journal of Moral Education, 39(1), 79‐ 99. Doi: 10.1080/03057240903528717
Curby, T.W., Stuhlman, M., Grimm, K., Masburn, A., Chomat‐Mooney, L., Downer, J., … Pianta, R.C. (2011). Within‐day variability in the quality of classroom interactions during third and fifth grade. Implications for children´s experiences and conducting classroom observations. Elementary school Journal, 112(1) 16‐37
DeFreitas, E. (2013). What were you thinking? A Deleuzian/Guattarian analysis of communication in the mathematics classroom. Educational Philosophy and Theory, 9(1) 56‐68. Doi: 10.1016/j.tate.2013.02.003
Depaepe, F., De Corte, E., Verschaffel, L. (2012). Who is granted authority in the mathematics classroom? An analysis of the observed and perceived distribution of authority. Educational Studies, 38(2), 223‐234. Doi: 10.1080/03055698.2011.598676 Dewey, J. (1916/1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos
Doabler, C.T., Baker, S.K., Kosty, D., Smolkowski, K., Clarke, B., Miller, S.J., Fien, H. (2015). Mathematical thinking of kindergarden boys and girls: similar achievement, different contributing processes. Elementary School Journal, 115(3), 303‐333.
Emanuelsson, J., Sahlström, F. (2008). The price of participation: Teachers control versus student participation in classroom interaction. Scandinavian Journal of Education
Research, 52(2) 205‐223. Doi: 10.1080/00313830801915853
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Forsberg, E. (2012) Kunskapssyn i omvandling? I D. Sundberg (Red.), Vad Räknas som
kunskap? Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 225‐
241). Stockholm: Liber
Gherasim, L.R., Butnaru, S., Mairean, C. (2013). Classroom environment, achievement goals and maths performance: Gender differences. Educational Studies, 39(1), 1‐12. Doi:10.1080/03055698.2012.663480
Grevholm, B. (Red.). (2012). Lära och undervisa matematik: Från förskoleklass till åk 6. Stockholm: Norstedts
Halai, A., Karuku, S. (2013). Implementing language‐in‐education policy in multilingual mathematics classrooms: Pedagogical implications. Eurasia journal of Mathematics
Science and technology Education, 9(1), 23‐32.
Hand, V.M. (2010). The co‐construction of opposition in a low‐track mathematics classroom.
American Educational Research Journal, 47(1), 97‐132. Doi: 10.3102/0002831209344216
Hansèn, S.‐E. & Forsman, L. (Red.)(2010). Allmändidaktik – vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur
Hansson, A. (2010). Instructional responsibility in mathematics education: modelling classroom teaching using Swedish data. Educational Studies in Mathematics, 75(2), 171‐ 189. Doi: 10.1007/s10649‐010‐9249‐2
Hopkins, M., Spillane, J.P., Jakopovic, P., Heaton, R.M. (2013). Infrastructure redesigne and instructional reform in mathematics. Elementary School Journal, 114(2), 200‐224. Doi: 10.1086/671935
Howe, C., Abedin, M. (2013). Classroom dialogue: A systematic review across four decades of research. Camebridge Journal of Education, 43(3), 325‐356. Doi: 10.1080/0305764X.2013.786024
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & kultur
Izsak, A., Tillema, E., Tunc‐Pekkan, Z. (2008).Teaching and learning fraction addition on number lines. Journal for Research in Mathematics Education, 39(1), 33‐62.
Klein, P.S., Adi‐Japha, E., Hakak‐Benizri, S. (2010). Mathematical thinking of kindergarden boys and girls: similar achievement, different contributing processes. Educational Studies
in Mathematics, 73(3), 233‐246. Doi: 10.1007/s10649‐009‐9216‐y
Kotsopoulus, D. (2010). An analysis of talking aloud during peer collaborations in mathematics. International Journal of Science and Mathematics Education, 8(6), 1049‐ 1070. Doi: 10.1007/s10763‐010‐9221‐8
Kovalainen, M., Kumpulainen, K. (2005). The discursive practice of participation in an elementary classroom community. Instructional Science, 33(3) 213‐250. Doi: 10.1007/s11251‐005‐2810‐1
Lack, B., Swars, S.L., Meyers, B. (2014). Low‐ and high‐achieving sixth‐grade students´ access to participation during mathematics discourse. Elementary School Journal, 115(1), 97‐123. Lau, P.N.K., Singh, P., Hwa, T.Y. (2009). Constructing mathematics in an interactive classroom
context. Educational Studies in Mathematics, 72(3), 307‐324. Doi: 10.1007/s10649‐009‐ 9196‐y
Lindblad, S., Sahlstöm, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser. Pedagogisk Forskning I
Sverige, 4(1), 73‐92.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag
Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk
Forskning I Sverige, 4(1), 31‐41.
Lundgren, U. P., Säljö, R., Liberg, C. (Red.) (2014). Lärande skola bildning. Grundbok för
lärare. Stockholm: Natur & Kultur
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning – en studie av
kommunikationen lärare – elev och matematiklektionens didaktiska ramar (Göteborg
Studie in Educational Sciences, 208). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburguensis. Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman. Lund: Studentlitteratur
Martin, S.N., Millne, C., Scantlebury, K (2006). Eye‐rollers, risk‐takers, and turn sharks: Target students in a professional science education program. Journal of Research in Science
Teaching, 43(8) 819‐851. Doi: 10.1002/tea.20154
Matsumura, L.C., Slater, S.C., Crosson, A. (2008). Classroom climate, rigorous instruction and curriculum, and students´ interactions in urban middle school. Elementary School Journal, 108(4) 293‐312. Doi: 10.1086/528973 http://www.jstor.org/stable/10.1086/528973
McCaslin, M., Good, T.L., Nichols, S., Zhang, J.Z., Wiley, C.R.H., Bozack, A.R, … Cuizon‐Garcia, R. (2006). Comprehensive school reforms: An observational study of teaching in grade 3 through 5. Elementary School Journal, 106(4), 313‐331. Doi: 10.1086/503634
Mesa, V., Celis, S., Lande, E. (2014). Teaching approaches of community college mathematics faculty do they relate to classroom practices?. American Educational Research Journal, 51(1), 117‐151. Doi: 10.3102/002831213505759
Morgan, C., Alashwaikh, J. (2012). Communicating experience of 3d space: Mathematical and everyday discourse. Mathematical Thinking and Learning, 14(3) 199‐225. Doi: 10.1080/10986065.2012.682960
Nathan, M.J., Eilam, B., Kim, S. (2007). To disagree, we must also agree: How intersubjectivity structures and perpetuates discourse in a mathematics classroom.
Journal of the Learning sciences, 16(4), 523‐563.
Ngware, M.W., Oketch, M., Mutisya, M. (2014). Does teaching style explain differences in learning achievement in low and high performing school in kenya?. International Journal
of Educational Development, 36, 3‐12. Doi:10.1016/j.ijedudev.2014.01.004
Oortwijn, M., Boekaerts, M., Vedder, P. (2008). The impact of the teacher´s role and pupils´ ethnicity and prior knowledge on pupils´ performance and motivation to cooperate.
Instructional Science, 36(3), 251‐268. Doi: 10.1007/s11251‐007‐9032‐7
Pontefract, C., Hardman, F. (2005). The discourse of classroom interaction in Kenyan primary schools. Comparative Education, 41(1), 87‐106. Doi: 10.1080/03050060500073264
Rasmussen, C., Marrongelle, K. (2006). Pedagogical content tools: Integrating student reasoning and mathematics in instruction. Journal for Research in Mathematics
Education, 37(5), 388‐420.
Robinson, K., Mueller, A.S. (2014). Behavioral engagement in learning and math achievement over kindergarten: A contextual analysis. American Journal of Education, 120(3), 325‐349. Doi: 10.1086/675530
Rosales, J., Vicente, S., Chamoso, J.M., Munez, D., Orrantia, J. (2012). Teacher‐student interaction in joint word problem solving. The role of situational and mathematical knowledge in mainstream classroom. Teaching And Teacher Education, 28(8), 1185‐1195. Doi: 10.1016/j.tate.2013.07.007
Sahlström, F. (2010). Vad händer i klassrummet? I Forsman, L. (Red.), Allmändidaktik –
vetenskap för lärare (s. 225‐241). Lund: Studentlitteratur
Shein, P.P. (2012). Seeing with two eyes: A teacher´s use of gestures in questioning and revoicing to engage English language learners in the repair of mathematical errors.
Journal for Research in Mathematics Education, 43(2), 182‐222.
Sheyar, S., Zolkower, B., Perez, S. (2010). Thinking aloud together: A teacher´s semiotic mediation of a whole‐class conversation about percents. Educational Studies in
Skolverket (2006): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo94. Hämtad från http://www.skolverket.se/om‐
skolverket/publikationer
Skolverket (2011): Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
Svenska Akademiens ordlista [SAOL]. (2012). Kommuni. Tillgänglig: http://www.svenskaakademien.se/svenska_språket/svenska_akademiens_ordlista/saol_1 3_pa_natet/ordlista
Tulis, M. (2013). Error management behavior in classroom: Teachers´ responses to student mistakes. Teaching And Teacher Education, 33, 56‐68. Doi: 10.1016/j.tate.2013.02.003 Wallace, T.L., Sung, H.C., Williams, J.D. (2014). The defining features of teacher talk within
autonomy‐supportive classroom management. Teaching and Teacher Education, 42, 34‐ 46. Doi: 10.1016/j.tate.2014.04.005
Webb, N.M., Nemer, K.M., Ing, M. (2006). Small‐group reflections: Parallels between teacher discourse and student behavior in peer‐directed groups. Journal of the Learning Sciences, 15(1), 63‐119. Doi: 10.1207/s15327809jls1501_8
Wilson, L., Andrew, C., Below, J. (2006). A comparison of teacher/pupil interaction within mathematics lessons in St Petersburg, Russia and the north‐east of England. British
Educational Research Journal, 32(3) 411‐441. Doi: 10.1080/01411920600635429
Wood, T., Williams, G., McNeal, B. (2006). Children´s mathematical thinking in different classroom cultures. Journal for Research in Mathematics Education, 37(3) 222‐255. Zijlstra, H., Wubbels, T. Brekelmans, M., Koomen, H.M.Y. (2013). Child perceptions of
teacher interpersonal behavior and associations with mathematica achievement in dutch early grade classroom. Elementary school Journal, 113(4), 517‐540. Doi: 10.1086/669618
BILAGA 1
Tabell 4. Sammanställning av litteraturstudiens artiklar Artkelförfattare Kategori Lärarens kommunikation i artiklarna sker till eleverna eller med eleverna Styrdokument/ Lärandeteori Metodval Land Andersen, F.O. (2010)Jämförande till eleverna ”reflekterande” observation + intervjuer
Danmark Akkus, R. et al.
(2011)
Jämförande med eleverna traditionell/ ”reflekterande”
observation Turkiet Akkus, R. (2013) Helklass med eleverna observation Turkiet Belsky, J. et al.
(2005)
Jämförande till eleverna observation USA
Boaler, J. et al. (2008)
Helklass med eleverna ”reflekterande” observation USA Bozack, A.R. et
al. (2008)
Jämförande till eleverna traditionell observation
Brodie, K. (2010) Helklass med eleverna ”reflekterande” observation Sydafrika Brown, S.A. et al.
(2009)
Helklass till eleverna traditionell observation USA Cabell, S.Q. et al.
(2013)
Jämförande till eleverna observation
Cameron, C.E. et al. (2011)
Jämförande med eleverna observation
Cooper, B. (2010)
Övriga till eleverna intervjuer
Curby, T.W. et al. (2011)
Jämförande till eleverna observation
DeFreitas, E. (2013)
Jämförande med eleverna observation
Depaepe, F. et al. (2012).
Helklass till eleverna observation +
intervjuer
Holland Doabler, et al.
(2015)
Jämförande med eleverna observation Tyskland
Emauelsson, J. et al. (2008)
Helklass med eleverna ”reflekterande” observation Sverige Gherasim, L.R.
(2013)
Jämförande med eleverna tester
Halai, A. et al. (2013)
Jämförande med eleverna observation
Hand, V.M. (2010)
Övriga med eleverna ”reflekterande” observation USA Hansson, A.
(2010).
al. (2013)
Howe, C. et al. (2013)
Jämförande med eleverna litteratur England
Izsak, A. et al. (2008)
Jämförande med eleverna ”reflekterande” observation USA Klein, P.S. et al.
(2010)
Övriga med eleverna observation +
test
Israel Kotsopoulus, D.
(2010)
Jämförande med eleverna ”reflekterande” observation Canada Kovalainen, M.
et al. (2005)
Jämförande med eleverna ”reflekterande” observation Finland Lack, B (2014) Jämförande till eleverna observation +
intervjuer Lau, P.N.K. et al.
(2009)
Helklass med eleverna ”reflekterande” observation Martin, S.N. et
al. (2006)
Jämförande till eleverna observation Tyskland Matsumura, L.C.
et al. (2008)
Helklass till eleverna traditionell observation USA McCaslin, M. et
al. (2006)
Jämförande med eleverna observation
Mesa, V. (2014) Övriga med eleverna ”reflekterande” intervjuer Morgan, C. et al.
(2012)
Jämförande med eleverna observation +
intervjuer Nathan, M.J. et
al. (2007)
Helklass med eleverna ”reflekterande” observation Ngware, M.W.
(2014)
Helklass till eleverna traditionell observation + test
Kenya Oortwijn, M. et
al. (2008)
Jämförande med eleverna observation
Pontefract, C. et al. (2005)
Jämförande till eleverna traditionell intervjuer Kenya Rasmussen, C. et
al. (2006)
Övriga med eleverna ”reflekterande” reinvention Robinson, K. et
al. (2014)
Jämförande med eleverna observation +
test
USA Rosales, J. et al.
(2012)
Jämförande till eleverna observation
Sheyar, S. et al. (2010)
Helklass med eleverna ”reflekterande” observation Argentina Shein, P.P.
(2012)
Helklass till eleverna observation
Tulis, M. (2013) Jämförande till eleverna traditionell/ ”reflekterande” observation + intervjuer Tyskland Wallace, T.L. et al. (2014)
Jämförande till eleverna observation
Webb, N.M. et al. (2006)
Jämförande till eleverna traditionell observation USA Wilson, L. et al.
(2006)
Jämförande med eleverna traditionell/ ”reflekterande”
observation Ryssland/ England
(2006). ”reflekterande” Zijlstra, H. et al.
(2013)
Jämförande till eleverna intervjuer Neder‐
länderna