Konsekvenser för yrkesrollen och ytterligare frågeställningar

Under arbetets gång har tankar och frågeställningar väckts som utvecklat vår pedagogiska grundsyn och inneburit konsekvenser för synen på vår framtida lärarroll. Vi vill även förmedla några av våra tankar kring undervisning i ett mångkulturellt samhälle som inte rymts inom arbetes omfattning, och som kan betraktas som förslag till vidare forskning.

En socialkonstruktivistisk inlärningssyn innebär att lärande till stor del sker genom utbyte av erfarenheter. Våra resultat visar att lärare i större utsträckning kan behöva uppmuntra eleverna att ta del av varandras kunskaper i klassrummet. För att främja lärande möten är det vår uppgift som lärare att skapa en tillåtande miljö där olika förmågor och synsätt respekteras och där både elever och lärare tvingas reflektera över hur erfarenheter formas av värderingar och olika sätt att se på världen. Vi funderar på hur lärare i olika skolor förhåller sig till elevernas erfarenheter och bakgrunder samt hur undervisningens utformning och innehåll påverkas därefter. Hur tänker lärare kring frågor relaterade till en interkulturell pedagogik?

En ytterligare undran som framkommit under arbetets gång är hur invandrarelevers situation i mångkulturella skolor skiljer sig från situationen för elever med utländsk bakgrund i skolor med hög andel elever med svensk kulturbakgrund. Det vore även intressant att ta del av upplevelser kring

skolsituationen hos elever med svensk kulturbakgrund som går i mångkulturella skolor. Som vi tidigare påpekat är skolan en del av det mångkulturella samhället, vilket innebär att belysning av de värden som en kulturell mångfald innefattar ska genomsyra samtliga skolors arbete. Vi ser det som lärares uppgift att öka elevernas och sin egen kännedom om hur olika kulturella och etniska bakgrunder kan påverka värderingar och synsätt, men att kultur samtidigt inte ska ses som statiskt och att en kategorisering av människor kan innebära brist på helhetsperspektiv. För att motverka segregering med avseende på kulturell bakgrund vill vi i vår lärarroll eftersträva möten mellan elever med olika bakgrund och i olika skolor. Vår undersökning visar även att språket är av stor betydelse för elevers lärande och utveckling. Lärare bör därför erbjuda situationer där eleverna får möjlighet att utveckla sina språkkunskaper i mötet med andra och även poängtera betydelsen av modersmålsundervisning. Bristande språkförmåga hos elever kan också innebära särskild beaktning vid vilka signaler vi lärare sänder ut i kommunikationen med eleverna.

Utifrån samtalen med eleverna har vi lärt oss det är av stor betydelse att vi som lärare eftersträvar att skapa goda relationer till eleverna, som bildar trygghet och förtroende. Utifrån vår studie menar vi att det är värdefullt att ta del av elevers perspektiv kring olika aspekter av frågor relaterade till skola och undervisning. Liksom studien visat kan elevernas berättelser skilja sig åt från lärares och forskares uppfattningar. Det skulle därför vara intressant att utföra ingående fallstudier av undervisning i mångkulturella skolor, där intervjuer både mellan invandrarelever och undervisande lärare skulle kunna jämföras med varandra samt med observationer av undervisningssituationer.

7 SAMMANFATTNING

Arbetet belyser invandrarelevers upplevelser av möjligheter och svårigheter i mångkulturella skolor, samt elevers beskrivningar av hur deras olika erfarenheter relaterade till kulturell bakgrund påverkar undervisning och lärande. Kategorisering utifrån kulturell bakgrund är problematisk då risken är att det inte tas hänsyn till andra aspekter av elevers identitet och livssituation. Vikten av att involvera elevernas olika erfarenheter i undervisningen får stöd i socialkonstruktivistiska lärandeteorier, som innebär att lärande sker genom att relatera kunskaper till tidigare erfarenheter i samspel med andra. Sociala samspel har till följd att språket får en stor betydelse vid inlärning, och att svårigheter i samband med tvåspråkighet därmed kan betraktas som hinder i undervisningen. I skolans riktlinjer fastställs att utbildningen ska vara likvärdig för alla elever samt främja lärande genom att utgå från barnens erfarenheter och förmågor (Skolverket 2006). Krav ställs således på läraren att ha insikt i elevernas olika kulturella bakgrunder och vad de innebär för lärande och undervisning. Interkulturell pedagogik utgör ett möjligt förhållningssätt i mångkulturella skolor, med en strävan att skapa ett öppet klimat där lärare och elever lär av varandras erfarenheter. Därmed möjliggörs en ökad medvetenhet om den kulturella mångfalden i skolan och de skillnader som kan finnas i olika sätt att se på världen.

Olika aspekter bör tydliggöras i resonemang kring invandrarelevers situation i mångkulturella skolor. Den språkliga aspekten inbegriper betydelsen av förtrogenhet med modersmålet för inlärning och möjligheten att utveckla ett andraspråk med hjälp av personer i omgivningen. En annan aspekt är en dubbel kulturbakgrund som gör att elever inte kan identifiera sig med en enda nationalitet. Massmedias stigmatisering av invandrartäta områden kan påverka självkänslan hos områdets invånare negativt. Utifrån kvalitativa intervjuer med invandrarelever i grundskolans senare del framkom möjligheter och svårigheter relaterade till en mångkulturell elevsammansättning. Utmärkande för informanterna är beskrivningen av en öppen och tillåtande skolmiljö, där eleverna inte lägger någon vikt vid kulturell bakgrund varken i vänskapsrelationer eller i relationer till lärare. Lärares förmåga att skapa goda relationer till eleverna och en undervisning anpassad till elevgruppen ses som avgörande för lärandet. Flerspråkigheten och den mångkulturella elevsammansättningen beskrivs som positiv, men elevernas kulturella bakgrunder skildras inte som något som behöver tas tillvara i undervisningen. Eleverna ser språkutveckling i svenska som avgörande för den egna kunskapsutvecklingen och integrering i samhället. Modersmålsundervisning, läromedel på modersmålet och möjligheten att använda varandras språkliga erfarenheter i undervisningen ses däremot inte som resurser i elevernas lärande. Eleverna inser inte modersmålets betydelse för inlärning även i andra ämnen och saknar klasskamrater med svenska som modersmål som kunnat möjliggöra utveckling i andraspråket. Fler möten mellan elever med utländsk bakgrund och elever med svensk bakgrund skulle också kunna överbrygga känslan av utanförskap och skapa en trygg identitet som delaktig i vårt mångkulturella samhälle.

LITTERATURLISTA

Brantefors, Lotta. (2001). Mångkulturalismer – om förutsättningar för ”just” interkulturell socialisation. I: Gunlög Bredänge m.fl. (red). Utbildning i det mångkulturella samhället. Vol. 2 : Vetenskap i en

mångkulturell och postkolonial värld: frågor och utmaningar (s. 49–64). Göteborg : Institutionen för

pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet. ISSN 1404-062X

Bråten, Ivar. (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I: Bråten, Ivar (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.ISBN 91-44-00502-4

von Brömssen, Kerstin. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader: Elevers tal om religion i det

mångkulturella och postkoloniala rummet. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis. ISSN 0436-1121

Bunar, Nihad & Kallstenius, Jenny. (Tryckår 2006). Rapport integration 2005. Bilaga: ”I min gamla

skola lärde jag mig fel svenska”: en studie om skolvalfriheten i det polariserade urbana rummet.

Norrköping: Integrationsverket. ISSN 1651- 1662

Bunar, Nihad. (2001). Skolan mitt i förorten - fyra studier om skola, segregation, integration och

multikulturalism. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. ISBN 91-7139-533-4

Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Upplaga 2:1. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-05004-1

Dewey, John. (2004). Individ, skola och samhälle. Upplaga 4. Originaltexter: Southern Illinois University press. Översättning: Hartman, Ros Mari och Hartman, Sven. Stockholm: Natur och Kultur. ISBN 978-91-27–09799-5

Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-61631-7 Ejvegård, Rolf. (2003). Vetenskaplig metod. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02763-X Holm, Kerstin. (2001). Är naturvetenskapen mångkulturell? Eller vad handlar ”vetenskapskriget” om?. I: Gunlög Bredänge m.fl. (red). Utbildning i det mångkulturella samhället. Vol. 2 : Vetenskap i en

mångkulturell och postkolonial värld: frågor och utmaningar (s. 13-47). Göteborg : Institutionen för

pedagogik och didaktik, Göteborgs Universitet. ISSN 1404-062X

Hällgren, Camilla, Granstedt, Lena, Weiner, Gaby. (2006). Överallt och ingenstans – mångkulturella och

antirasistiska frågor i svensk skola. Myndigheten för skolutveckling. ISSN 1651-3460. Hämtad från

Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1845 Tillgänglig 2009-12-19

Lahdenperä, Pirjo. (2001). Interkulturell pedagogik och lärarutbildning. I: Gunlög Bredänge m.fl. (red).

Utbildning i det mångkulturella samhället. Vol. 2 : Vetenskap i en mångkulturell och postkolonial värld: frågor och utmaningar (s 73–91). Göteborg : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs

Universitet. 1404-062X

Lahdenperä, Pirjo. (2004). Interkulturell pedagogik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03669-8

Lahdenperä, Pirjo. (2008). Interkulturellt ledarskap : förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-44-00787-8

Lorentz, Hans. (2001). Forskning om mångkulturalism i Sverige utifrån ett pedagogiskt perspektiv – en

överblick och historisk tillbakablick 1950-2000, ett litteratururval 1980-2000. Lund: Pedagogiska

institutionen, Lunds universitet. ISSN 0348-369X

Migrationsverket. (2009). Ordförklaringar. Publicerad på Internet: http://www.migrationsverket.se/info/60.html#i Tillänglig 2009-12-19

Patel, Runa & Davidson Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Upplaga 3. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02288-3

Parszyk, Ing-Marie. (1999). En skola för andra - minoritetselevers upplevelser av arbets- och livsvillkor i

grundskolan. Stockholm: HLS. ISBN 91-7656-446-0

Parszyk, Ing-Marie. (2002). Yalla – det är bråttom: assyriska/syrianska elevers skolliv följs från

förskolan till nian. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-04173-X

Rubinstein Reich, Lena & Tallberg Broman, Ingegerd. (2000). Den svenska skolan i det mångkulturella

samhället: Konsekvenser för lärarutbildningen. Malmö: Malmö Lärarhögskola. ISSN 1101-7643

Runfors, Ann. (1993). För barnens bästa - lärarperspektiv på andraspråksinlärning. Tumba : Sveriges invandrarinstitut och museum. ISBN 91-971907-3-X

Sjöberg, Svein. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. Upplaga 2. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-03808-9

Sjögren, Annick. (2001). Skola och utbildning ur ett etnologiskt perspektiv. I: Gunlög Bredänge m.fl. (red). Utbildning i det mångkulturella samhället. Vol. 2 : Vetenskap i en mångkulturell och postkolonial

värld: frågor och utmaningar (s. 65-71). Göteborg : Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs

Universitet. ISSN 1404-062X

Skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo

94. Stockholm: Fritzes förlag. ISBN 91-85545-13-9

Skolverket. (2008a). Skolverkets lägesbedömning 2008. Stockholm: Fritzes förlag. ISSN 1103-2421. Hämtad från Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2133 Tillgänglig 2009-12-19

Skolverket. (2008b). Med annat modersmål – elever i grundskolans och skolans verksamhet. Stockholm: Fritzes förlag. ISSN 1103-2421. Hämtad från Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2116 Tillgänglig 2009-12-19

Statistiska centralbyrån. (2007a). Statistisk årsbok för Sverige 2007, s. 74, ISSN 0081-5381. Hämtad från Internet: http://www.scb.se/Pages/PublishingCalendarViewInfo____259923.aspx?PublObjId=5254 Tillgänlig 2009-12-19

Statistiska centralbyrån. (2007b). Demografiska rapporter 2007:2. Barn, boendesegregation och

skolresultat. ISSN 1654-1510. Hämtad från Internet:

http://www.scb.se/statisktik/_.../LE0102_2006A01_BR_BE51ST0702.pdf Tillgänglig 2009-12-19 Torstenson- Ed Tullie. (2003). Barns livsvärld - genus, etnicitet, generation särskilt stöd och värderingar

Vetenskapsrådet 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. ISBN 91-7307-008-4. Hämtad från Internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Tillgänglig 2009-12-19

Övrigt:

Kinesiskt ordspråk. Hämtat från Internet: http://www.livet.se/ord/kategori/L%C3%A4rare Tillgänglig 2009-12-19