Resultaten av tvärfunktionell produktutveckling inom svenska industriföretag påverkas negativt av en hög andel teknikkonsulter. Enligt studiens resultat presterar teknikkonsulter på samma nivå som fastanställda när det gäller det tekniska arbetet eftersom kompetensen inte skiljer sig nämnvärt åt mellan teknikkonsulter och
S i d a| 76
fastanställda. Däremot presterar inte teknikkonsulter resultat i paritet med fastanställda i de fall då resultatet är beroende av samarbete och kommunikation över gränserna för den aktuella avdelningen eller sektionen. Detta beror på att teknikkonsulter inte i samma utsträckning som fastanställda innehar en helhetsförståelse för företaget, vilket är en följd av att de inte ges samma möjlighet som de fastanställda att bygga denna helhetsförståelse eftersom de förväntas börja prestera så fort som möjligt. Teknikkonsulter är inte heller lika benägna som fastanställda att utveckla gruppen, ta tag i alla processer eller delta fullt ut i produktutvecklingen. Hur mycket teknikkonsulterna bidrar med regleras av företags absorptionsförmåga, vilken i sin tur i hög utsträckning beror på företags vilja att integrera teknikkonsulterna i verksamheten.
6.3 Slutdiskussion
De tydliga skillnader som studien har identifierat mellan olika typer av verksamheters motiv och behov bakom användningen av teknikkonsulter visar att anställningsformen teknikkonsult har ett brett användningsområde. Studien indikerar att två behov, numerisk flexibilitet och behov av snabb förstärkning, är gemensamma grunder för svenska industriföretags användning av teknikkonsulter. De övriga identifierade motiven och behoven är avhängiga av verksamhetens art och arbetsmarknadssituationen. Vidare visar studien att anledningarna kan skilja sig åt inom företag, det vill säga olika avdelningar kan ha olika skäl till varför teknikkonsulter används. Därför behöver framtida forskning identifiera vilka motiv och behov som gäller för vissa typer av avdelningar men inte för andra och varför det ser ut på det sättet.
Studiens resultat indikerar att teknikkonsulter med tiden utvecklas till något mer än enbart resursförstärkningar då teknikkonsulterna under uppdragets gång lyckas bygga upp en kompetens som är viktig för företaget. Följaktligen ökar företags beroende av teknikkonsulter med tiden, ett beroende som dessutom kan antas öka i takt med att ingenjörsbristen ökar. Detta indikerar att företag blir tvungna att försöka behålla teknikkonsulterna, vilket kan bli allt svårare eftersom konkurrensen om ingenjörer kommer att intensifieras ytterligare. Vidare skulle detta kunna resultera i en allt större rörlighet hos teknikkonsulterna, vilket i kombination med att teknikkonsulterna innehar
S i d a| 77
företagsspecifik kompetens skulle kunna innebära en dränering av företags konkurrenskraft i de fall andelen teknikkonsulter är hög.
Resultaten i studien visar tydligt att teknikkonsulter inte presterar lika bra som fastanställda i det tvärfunktionella arbetet som en följd av att de inte integreras till fullo i organisationen. Lösningen på det problemet är dock inte att öka integrationen av teknikkonsulterna till samma nivåer som fastanställdas integration. Ju mer teknikkonsulter integreras och erbjuds möjligheter att skapa en helhetsförståelse för företaget, desto mindre blir skillnaden mellan att vara teknikkonsult och fastanställd. Enligt studiens resultat kan följderna av att företag till fullo försöker att integrera teknikkonsulter, exempelvis genom att erbjuda samma introduktionsprogram och förmåner som för fastanställda, bli att den numeriska flexibiliteten minskar, att fastanställda säger upp sig samt att kostnaderna och tiden det krävs för att få nya medarbetare att prestera ökar. Om fastanställda säger upp sig i hög utsträckning kan det leda till att arbetskraftens utformning successivt omvandlas till att teknikkonsulter utgör majoriteten av medarbetarna. Företaget skulle i detta fall vara helt beroende av teknikkonsulter som när som helst kan lämna för att arbeta för ett annat företag. Konsekvenserna av att en majoritet av ingenjörerna i produktutvecklingen lämnar företaget är givetvis digra, vilket innebär att det inte ett reellt alternativ att till fullo integrera teknikkonsulter i verksamheten.
Mer studier krävs för att validera och förstärka nämnda konsekvenser, men om resultaten i denna studie visar sig vara gällande även i en större omfattning indikerar det att grupper och sektioner som arbetar på ett tvärfunktionellt sätt bör vara försiktiga när det gäller andelen teknikkonsulter eftersom de inte producerar samma resultat som fastanställda. Den ökade bristen på ingenjörer i Sverige i kombination med tillväxten i teknikkonsultbranschen medför att svenska industriföretag med stor sannolikhet kommer att öka användningen av teknikkonsulter, även om det inte är önskvärt från företagens sida. En sådan utveckling skulle kunna medföra negativa följder för svenska industriföretags tvärfunktionella arbete eftersom studien visar att teknikkonsulter inte presterar i samma utsträckning som fastanställda. Dessutom finns risken, precis som ovan diskuterat, att företag där teknikkonsulter utgör en majoritet av medarbetarna inom
S i d a| 78
forskning och utveckling kan sargas rejält om dessa av någon anledning försvinner. Dessa konsekvenser i kombination med de följder som kan komma av att teknikkonsulter blir för stora kompetensbärare visar att det är nödvändigt att vidare undersöka och diskutera vilka långsiktiga effekter som användningen av teknikkonsulter skulle kunna innebära för svenska industriföretag och i förlängningen för svensk industris konkurrenskraft.
6.4 Förslag till vidare studier
Då motiven och behoven skiljer sig åt mellan de i studien undersökta sektionerna vore det intressant med studier som kategoriserar vilka motiv och behov som finns i olika typer av avdelningar och företag samt varför det förhåller sig på det viset. Det bör också studeras, exempelvis genom en longitudinell studie, vilka långsiktiga effekter som det skulle kunna innebära för svenska industriföretag om företagen hamnar i beroendeställning till den kompetens som teknikkonsulterna bygger upp. Eftersom teknikkonsulterna arbetar inom svenska industriföretags kärnverksamhet är det av yttersta vikt att klargöra hur de påverkar företagens konkurrenskraft och framtid. Vidare har denna studie inte tagit hänsyn till transaktionskostnadsteorin, vilket är en intressant synvinkel som, om den används i framtida forskning, skulle kunna bidra till att förstå företags val att hyra in teknikkonsulter.
Framtida studier bör undersöka i vilken utsträckning som tvärfunktionellt organiserade företags produktutveckling påverkas av användningen av teknikkonsulter. Denna studies resultat har baserats på subjektiva källor i form av intervjuer. Vidare studier bör undersöka om resultaten står sig vid undersökningar baserade på andra typer av källor, exempelvis mötesprotokoll, rapporter eller andra typer av hårda mått. Vidare har denna studie utgått från företagets perspektiv. Det skulle vara intressant med en studie som utgår från teknikkonsulternas uppfattning av den prestation som de bidrar med för att få reda på hur de själva anser att de presterar och vad som ligger bakom en eventuell oförmåga eller ovilja att prestera fullt ut.
S i d a| 80
Axelsson, C. (2010). Kompetensbrist hotar Volvo. Svenska Dagbladet 8 juli 2010. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/kompetensbrist-hotar-volvo_4966859.svd. [2011-05-04].
Bessant, J. & Rush, H. (1995). Building bridges for innovation: the role of consultants in technology transfer. Research Policy 24, ss. 97-114.
Bidwell, M. (2009). Do peripheral workers do peripheral work? comparing the use of highly skilled contractors and regular employees. Industrial and Labor Relations Review vol. 62, no. 2, ss. 200-225.
Bredin, K. & J. Söderlund. (2011). Participants in the process of knowledge integration. I Berggren, C., Bengtsson, L., Bergek, A., Hobday, M. & Söderlund, J. (red.) Knowledge integration and innovation: critical challenges facing technology-based firms. Oxford: Oxford University Press.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Cohen, W. & Levinthal, D. A. (1990). Absorptive Capacity: A New Perspective on Learning and Innovation. Administrative Science Quarterly 25, ss. 128-152.
Cooper, R. G. & Kleinschmidt, E. J. (1995). Benchmarking the Firm´s Critical Success Factors in New Product Development. The Journal of Product Innovation Management vol. 12, no. 5, ss. 374-391.
David, J. (2005). The Unexpected Employee and Organizational Costs of Skilled Contingent Workers. Human Resource Planning vol. 28, no. 2, ss. 32-40.
S i d a| 81
Ekot (2010). Teknikkonsulter allt mer eftertraktade. Sveriges Radio 23 september 2010. Tillgänglig: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4040193. [2011-05-11].
Escribano, A., Fosfuri, A. & Tribó, J. (2009). Managing external knowledge flows: The moderating role of absorptive capacity. Research Policy 38, ss. 96-105.
Eisenhardt, K.M. (1989). Building Theories from Case Study Research. Academy of Management Review vol. 14, no. 4, ss. 532-550.
Grant, R. (1996). Toward a Knowledge-Based Theory of the Firm. Strategic Management Journal vol. 17 (Winter Special Issue), ss. 109-122.
Griffin, A. & Hauser, J. R. (1996). Integrating R&D and Marketing: A Review and Analysis of the Literature. Journal of Product Innovation Management vol. 13, no. 3, ss. 191-215.
Gustavsson, B. red. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
Holme I. M. & Solvang B. K. (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Houseman, S. (2001). Why Employers use Flexible Staffing Arrangements: Evidence From an Establishment Survey. Industrial and Labor Relations Review vol. 55, no. 1, ss. 149-170.
Jacobsen, D-I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Uppl. 1:8. Lund: Studentlitteratur.
S i d a| 82
Jantunen, A. (2005). Knowledge-processing capabilities and innovative performance: an empirical study. European Journal of Innovation Management vol. 8, no. 3, ss. 336- 349.
Kalleberg, A. L. & Marsden, P. V. (2005). Externalizing organizational activities: where and how US establishments use employment intermediaries. Socio-Economic Review vol. 3, no. 3, ss. 389-416.
Kalleberg, A. L., Reynolds, J. & Marsden, P. V. (2003). Externalizing employment: flexible staffing arrangements in US organizations. Social Science Research vol. 32, no. 4, ss. 525-552.
Keller, R. T. (2001). Cross-Functional Project Groups in Research and New Product Development: Diversity, Communications, Job Stress, and Outcomes. Academy of Management Journal vol. 44, no. 3, ss. 547-555.
Kogut, B. & Zander, U. (1992). Knowledge of the Firm, Combinative Capabilities, and the Replication of Technology. Organization Science vol. 3, no. 3, ss. 383-397.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Landguiden (2011). Industrins andel av BNP (procent). Stockholm. Utrikespolitiska Institutet. Tillgänglig:
http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi.aspx?id=385#countries=SWE. [2011-05- 04].
LeCompte, M. D. & Goetz, J.P. (1982). Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research. I Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber Ekonomi.
Lee, D. M. S. & Allen, T. J. (1982). Integrating New Technical Staff: Implications for Acquiring New Technology. Management Science vol. 28, no. 12, ss. 1405-1420.
S i d a| 83
López-Sáez, P., Navas-López, J., Martín-de-Castro, G. & Cruz-Gonzáles, J. (2010). External knowledge acquisition processes in knowledge-intensive clusters. Journal of Knowledge Management vol. 14, no. 5, ss. 690-707.
Lundahl, U. & Skärvad, P-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer. Uppl. 3:12. Lund: Studentlitteratur.
MacDougall, S. L. & Hurst, D. (2005). Identifying tangible costs, benefits and risks of an investment in intellectual capital – Contracting contingent knowledge workers. Journal of Intellectual Capital vol. 6, no. 1, ss. 53-71.
Mallon, M. & Duberley, J. (2000). Managers and professionals in the contingent workforce vol. 10, no. 1, ss. 33-47.
Masters, J. K. & Miles, G. (2002). Predicting the Use of External Labor Arrangements: A Test of the Transaction Costs Perspective. Academy of Management Journal vol. 45, no. 2, ss. 431-442.
Matusik, S. F. & Hill, C. W. (1998). The utilization of contingent work, knowledge creation, and competitive advantage. Academy of Management Review vol. 23, no. 4, ss. 680-697.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Nesheim, T., Olsen, K. M. & Kalleberg, A. L. (2007). Externalizing the core: Firms use of employment intermediaries in the information and communication technology industries. Human Resource Management vol. 46, no. 2, ss. 247-264.
Ollevik, N-O. (2009). Lika men ändå så olika. Svenska Dagbladet 9 februari 2009. Tillgänglig: http://www.svd.se/naringsliv/lika-men-anda-sa-olika_2442613.svd. [2011- 03-22].
S i d a| 84
Redpath, L., Hurst, D. & Devine, K. (2009) Knowledge workers, managers, and contingent employment relationships. Personnel Review vol. 38, no. 1, ss. 74-89.
Rienecker, L. & Jørgensen, P. S. (2008). Att skriva en bra uppsats. 2. uppl. Malmö: Liber.
Scania CV AB (2011). Annual Report 2010. Tillgänglig:
http://www.e-magin.se/v5/viewer/files/viewer_s.aspx?gKey=nfqm917c&gInitPage=1. [2011-03-30].
Sethi, R., Smith, D. C. & Park, C. W. (2001). Cross-Functional Product Development Teams, Creativity, and the Innovativeness of New Consumer Products. Journal of Marketing Research vol. 38, no. 1, ss. 73-85.
Svenska Teknik & Designföretagen (2009). Branschöversikten December 2009. Tillgänglig:
http://www.std.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=efffc7bb-14b7-4119- b8bb-3fd79fbc0b9b&MediaArchive_ForceDownload=true. [2011-03-04].
Svenska Teknik & Designföretagen (2010). Yrken för tekniska konsulter. Tillgänglig: http://www.std.se/web/Yrken_for_tekniska_konsulter.aspx. [2011-03-04].
Svenska Teknik & Designföretagen (2011). Investeringssignalen mars 2011. Tillgänglig:
http://193.14.167.179/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchive_FileID=ee1f6514-84c2- 4ce3-a274-a37265e67a85&MediaArchive_ForceDownload=true. [2011-04-13].
Thomsson, H. (2010). Reflexiva intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Yin, R. K. (2003). Case study research: design and methods. 3. uppl. Thousand Oaks: Sage Publications inc.
S i d a| 85
Zahra, S. A. & George, G. (2002). Absorptive Capacity: A Review,
Reconceptualization, and Extension. Academy of Management Review vol. 27, no. 2, ss. 185-203.
Ödman, P-J. Hermeneutik och forskningspraktik. I Gustavsson, B. red. (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.
S i d a| 87
Bilaga 1
IntervjumallAllmänna frågor
- Berätta kortfattat om din bakgrund.
- Berätta kortfattat om ditt ansvarsområde/arbetsuppgifter. - Berätta kortfattat om gruppen.
Gruppen
- Hur är gruppen organiserad?
- Hur ser verksamheten ut för tillfället? - Vilken position har gruppen på marknaden? - Hur ser marknaden ut för gruppen?
- Hur ser framtiden ut för gruppen?
- Hur påverkades gruppen av finanskrisen?
Teknikkonsulter
- Hur definierar du begreppet teknikkonsult? - Finns det olika typer av teknikkonsulter? - Vilka typer av teknikkonsulter hyr gruppen in?
- Hur skulle du jämföra teknikkonsulterna med de vanliga anställda med avseende på arbetslivserfarenhet?
- Finns det någon speciell profil bland teknikkonsulterna som gruppen letar efter? - Flyttas teknikkonsulterna inom gruppen eller inom Scania?
- Kommunicerar teknikkonsulterna med anställda inom gruppen och andra grupper inom Scania?
-
Användningen av teknikkonsulter
- Hur många teknikkonsulter respektive anställda har ni på gruppen? - För hur lång tidsperiod hyrs teknikkonsulterna in?
S i d a| 88
- Skiljer sig teknikkonsulternas arbetsuppgifter och ansvarsområden åt från de vanliga anställda?
-
Motiv, behov och konsekvenser
- Varför hyr ni in teknikkonsulter? - När hyrs teknikkonsulterna in?
o Början/mitten/slutet av projekt/arbetsprocesser? - Vad vill ni få ut av teknikkonsulter?
- Vad tror ni att ni får ut av teknikkonsulter?
- Om teknikkonsulterna presterar bättre, hur påverkar det gruppen? o Är det något som diskuteras inom Scania?
- Om teknikkonsulterna presterar sämre, hur påverkar det gruppen? o Är det något som diskuteras inom Scania?
- Tycker du att gruppen arbetar för att integrera teknikkonsulterna i verksamheten?
- Hur lång tid tar det att få in teknikkonsulterna i företaget?
- Tror du att teknikkonsulter bidrar på annat sätt än de anställda till teknikutvecklingen inom gruppen?
- Tror du att inhyrningen av teknikkonsulter påverkar gruppen på lång sikt? - Tror du att konsulterna påverkar skapandet av långsiktiga konkurrensfördelar? - Är det någon skillnad mellan teknikkonsulter och de anställda?
o Lojalitet
o Arbetsprestation o Motivation
- Tror du att teknikkonsulterna påverkar de anställda?
- Är det någon skillnad på inhyrningen av teknikkonsulter de senaste 10 åren och hur den ser ut idag?
- Avslutningsvis, tror du att nyttjandet av teknikkonsulter kommer att öka, minska eller vara oförändrat?