Konsekvenser av en konkurs

Om ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller bostadsrättsförening försätts i konkurs kan det få betydande konsekvenser för samtliga involverade, dvs. bolagsorganen, aktieägare, föreningsmedlemmar eller de medlemmar som äger lägenhet med bostadsrätt. Om en förenings konkurs avslutas utan överskott upplöses föreningen enligt 11 kap. 29 § FL. Är det en bostadsrättsförening som försätts i konkurs innebär det att den person som äger en bostadsrätt kommer förlora den. Denna person blir då förmodligen hyresgäst och får bo kvar i lägenheten men den kommer inte kunna generera pengar på något vis. Vederbörande kan förlora hela sin insats som den fått i form av ett privat lån för att ha råd att finansiera lägenhetsköpet. Det kan bli väldigt problematiskt då långivaren fortfarande vill återfå lånet

95 Se avsnitt 2.2.

med räntor och amorteringar. I och med att bostadsrätten blir avyttrad under en konkurs kan den som äger lägenheten få skatterättsliga konsekvenser. Bostadsrättsfastigheten kan dock få en ny köpare och det är konkursförvaltaren som bestämmer om den ska avyttras. Om det finns någon som vill förvärva fastigheten kan en ny bostadsrättsförening bildas.⁹⁶

En konkurs kan bringa både långvariga och kortvariga konsekvenser. Försätts ett bolag i konkurs kan det påverka ägaren både ekonomisk och mentalt. Många investerar enorma pengar och en stor del av sitt liv i sin verksamhet. Den som har en enskild firma kan riskera att försättas i personlig konkurs eftersom denne har ett personligt betalningsansvar. Försätts firman i konkurs betalas skulderna av genom att använda vederbörandes personliga tillgångar.

Är skulderna då större än de personliga tillgångarna riskerar vederbörande således att försättas i personlig konkurs. Den som däremot har ett aktiebolag som försätts i konkurs kan slippa personligt betalningsansvar pga. att bolaget är en juridisk person. Har dock styrelsen agerat oaktsamt under konkursförfarandet kan personligt betalningsansvar bli aktuellt. Oavsett vilken bolagsform kommer vederbörande inte ha någon inkomst vilket kan leda till stora personliga ekonomiska svårigheter. Inte nog med att vederbörande förlorar sitt bolag och sin inkomst, personen i fråga kan även dömas till näringsförbud.⁹⁷ Näringsförbud innebär enligt 1

§ lag (2014:836) om näringsförbud (LNF) att en näringsidkare genom beslut inte får bedriva eller ta del i näringsverksamhet under viss tid. Näringsförbud kan tillämpas på de personer som enligt 2-3 §§ LNF bedriver enskild näringsverksamhet och haft en framträdande roll samt varit ansvarig för verksamheten eller personer med anknytning till juridiska personer som varit i verksamhetens ledning. Det stadgas i 2 kap. 2 § ABL att den som har näringsförbud inte får vara stiftare vid bildande av ett nytt aktiebolag. Efter en konkurs kan en person därmed ha svårt att starta ett nytt bolag. För att kunna starta ett nytt bolag krävs att de gamla skulderna är betalda samt att den nya verksamheten kommer vara lönsam.⁹⁸

Oavsett vilken bolagsform en person bedriver och som försätts i konkurs är det trots allt inte alltid bara den personen som blir påverkad. Försätts en bostadsrättsförening i konkurs blir de personer som äger lägenheter i fastigheten ekonomiskt påverkade. Deras privata lån de har hos sin långivare måste betalas tillbaka. Vid en konkurs försvinner tillgången som personen i fråga trott var en investering och som den förväntat sig få tillbaka vid en eventuell lägenhetsförsäljning. Försätts en enskild firma i konkurs kommer all tid och pengar som lagts ned i firman rasera och skulderna kan påverka den privata ekonomin. De nämnda alternativen kan således påverka en person på ett personligt plan vilket kan vara förödande för vissa. För den som bedrivit ett aktiebolag vilket har försatts i konkurs kan rätten besluta om näringsförbud och vederbörande kan därmed inte bilda ett nytt aktiebolag inom viss tid.

Med grund i ovan nämnda finns ytterligare bevis på att det är aktuellt att handläggningen av ett konkursärende går korrekt till och att konkursansökan beviljas på rätt grunder.

96 Karlsson Tuula, M., Persson, A.H., Vem är behörig att ansöka om att försätta en bostadsrättsförening i konkurs?, InraTi 2017, s. 19.

97 Företagstidningen, Vad blir konsekvenserna om mitt företag går i konkurs, 2015-05-22.

98 Företagstidningen, Vad blir konsekvenserna om mitt företag går i konkurs, 2015-05-22.

4.3 Vem får företräda bolaget?

Det anges varken i lag om ekonomiska föreningar och bostadsrättslagen vem som rent faktiskt är behörig att ansöka om konkurs. Det finns inte heller något krav på att ett beslutsunderlag ska finnas från styrelsesammanträde eller stämman om att bolaget är eniga om att ansöka om konkurs. Behörighetskravet att ansöka om konkurs för en ekonomisk förening eller en bostadsrättsförening finns således inte och därmed är det de aktiebolagsrättsliga bestämmelserna som gäller.⁹⁹ I ett aktiebolag, och med ovan anförda även ekonomiska föreningar inklusive bostadsrättsföreningar, är det de beslutande bolagsorganen som har behörighet att ansöka om konkurs. De beslutande bolagsorganen är som redogjorts för tidigare bolagsstämman, styrelsen, den verkställande direktören och särskild firmatecknare.¹⁰⁰ Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och ska teckna dess firma. Det är även styrelsen som kontrollerar att bolagets ekonomi sköts på ett tillförlitligt sätt.¹⁰¹ För att styrelsen ska ha en sådan insyn i bolagets ekonomiska ställning måste de ha en löpande kontakt med revisorn som sköter deras bokföring etc. Det är enligt min mening och med grund i ovan nämnda styrelsen som har den största inblicken i bolagets ekonomiska ställning.

Vidare har det konstaterats att den verkställande direktören i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening ansvarar för den löpande förvaltningen enligt 8 kap. 29 § ABL. I vissa fall har den verkställande direktören även rätt att vidta särskilda åtgärder som är av ovanligt slag eller betydande. Den verkställande direktören har rätt att företräda bolaget förutsatt att vederbörande åtar sig sådana rättshandlingar som anses ligga inom ramen för de arbetsuppgifter den har. Trots att den verkställande direktören får vidta särskilda åtgärder torde det enligt min mening inte innefatta att beslut om att ansöka om konkurs ingå i detta. Att besluta om att ansöka om konkurs torde inte falla inom ramen för en sådan särskild åtgärd då det inte kan anses ingå i den verkställande direktörens arbetsuppgifter. Med grund i detta kan därför en verkställande direktör ha behörigheten att ansöka om konkurs men med detta följer inte att vederbörande har befogenheten att ansöka om konkurs utan bemyndigande från styrelsen. Detsamma borde även gälla för särskild firmatecknare. En särskild firmatecknare har, som redogjorts för, i stort samma behörighet som styrelsen men det medföljer ingen motsvarande befogenhet.Det har konstaterats att en särskild firmatecknare haft behörigheten att ansöka om konkurs men inte befogenheten då det inte var styrkt att ansökan grundats på beslut av varken styrelsen eller bolagsstämman.¹⁰²

Med grund i det ovan nämnda finns en bred behörighet för samtliga bolagsorgan i ett aktiebolag eller ekonomisk förening. Problemet är att det föreligger en relativt snäv befogenhet, dvs. trots att vederbörande är behörig innebär det inte att den har befogenhet att ansöka om konkurs. Detta leder då till frågan vad som anses vara befogenhet. Enligt min mening är befogenhet i detta fall ett beslut från styrelsen eller bolagsstämman att det är aktuellt att ansöka om konkurs, dvs. som ett bemyndigande. Utan ett sådant bemyndigande borde en ansökan om konkurs vara ogiltig. Att enbart en eller flera styrelseledamöter, den

99 Karlsson Tuula, M., Persson, A.H., Vem är behörig att ansöka om att försätta en bostadsrättsförening i konkurs?, InraTi 2017, s. 14.

100 Se avsnitt 3.1.1.

101 Prop. 1997/98:99 s. 205.

102 NJA 1995 s. 437, på s. 445.

verkställande direktören eller särskild firmatecknare ansöker om konkurs blir därmed inte tillräckligt utan det borde finnas ett krav på att ett beslutsunderlag från styrelsen eller bolagsstämman ska bifogas med ansökan.

Med grund i ovan anförda blir frågan då hur detta beslut från styrelsen eller bolagsstämman ska komma till stånd. Med styrelsens inblick i bolagets eller föreningens ekonomi borde det komma till deras kännedom tämligen omgående om det föreligger risk för att hamna på obestånd eller om bolaget eller föreningen redan är på obestånd. Styrelsen borde då hålla ett styrelsesammanträde snarast möjligt för att diskutera den ekonomiska situationen och undersöka huruvida bolaget är på obestånd eller inte. Under styrelsesammanträdet bör de då komma fram till om bolaget bör ansöka om konkurs eller om det finns andra alternativ.

Beslutar styrelsen att en konkurs är aktuell för bolaget borde det krävas att mer än hälften av samtliga styrelseledamöter godkänner förslaget om ansökan om konkurs. Viktigt härtill är att det under styrelsesammanträdet förs ett styrelseprotokoll där de beslut som fattas ska antecknas. I likhet med Lindskog kan det enligt min mening inte vara betungande för styrelsen att föra ett protokoll under styrelsesammanträdet, oavsett om sammanträdet är vid ett fysiskt möte eller per telefon.¹⁰³ Ett styrelseprotokoll ger tingsrätten vid prövningen av konkursansökan den rätta kännedomen i bolagets inställning till obeståndsfrågan.¹⁰⁴ Ett styrelsebeslut borde därmed vara ett giltigt beslutsunderlag i samband med att konkursansökan görs. Det borde dock kanske inte enbart räcka med styrelsens mening i denna fråga och deras beslut borde istället läggas fram som ett förslag vid en stämma.

Då bolags- eller föreningsstämman är det högst beslutande organet borde även frågan om konkurs tas upp på en stämma som styrelsen enligt lag kallat till.¹⁰⁵ Styrelsens förslag, som grundats på beslut från tidigare styrelsesammanträde, borde tas upp på stämman så att samtliga aktieägare eller medlemmar blir informerade om hur den ekonomiska situationen ligger till. Frågan är då om stämman ska ha någon beslutanderätt i detta. En föreningsstämma får vara med och fatta det stora besluten som exempelvis om huruvida upplösning av föreningen ska ske.¹⁰⁶ Detsamma gäller för en bolagsstämma som, trots styrelsens yttersta ansvar, har rätt att besluta i vissa frågor.¹⁰⁷ En sådan torde vara om bolaget ska försättas i konkurs eller inte. Enligt min mening är det så pass många fler i ett bolag, än bara styrelsen och den verkställande direktören, som har rätt att rösta och besluta om konkurs. Är bolaget eller föreningen på obestånd finns möjligtvis inte någon annan väg ut än att ansöka om konkurs men det borde trots detta vara ett beslut som fattas av bolags- eller föreningsstämman. Med grund i att stämman är det högst beslutande organet i både ett aktiebolag och en ekonomisk förening måste ett beslut från stämman ligga till grund för en giltig konkursansökan, trots styrelsens insyn i den ekonomiska situationen och breda behörighet.

103 Styrelsesammanträde får hållas per telefon eller annat sätt om styrelseledamöterna är ense om det.

Sammanträden hålls ofta per capsulam vilket innebär att ett protokoll cirkulerar bland styrelseledamöterna för godkännande, se prop. 2004/05:85 s. 309.

104 NJA 2012 s. 97.

105 Se 7 kap. 13 § ABL.

106 Lundén, B., Ekonomiska föreningar: Skatt, deklaration, ekonomi och juridik, s. 75.

107 Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551), kommentaren till 8 kap. 4 §, Karnov.

Av det som nämnts ovan kan det enligt min mening konstateras att utan rätt befogenhet, vilket då är förslag från styrelsesammanträde och beslut från stämma om konkurs, finns ingen som har rätt behörighet att ansöka om konkurs. För att ha behörighet att ansöka om konkurs måste vederbörande dock vara styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare. För att få inge en konkursansökan måste denna har beslutsunderlag från stämman om att stämman är överens om att bolaget eller föreningen är på obestånd och att en konkursansökan är aktuell. Vid ansökan hos tingsrätten ska därmed beslutsunderlag från stämman bifogas för att ansökan ska bli giltig. Med grund i detta blir därför innebörden av

”särskilda skäl” i presumtionsregeln 2 kap. 7 § KL tämligen lättare att pröva. Tingsrätten behöver då inte ha i beaktande att bolaget eller föreningen är mot förslaget om konkurs och att konkursansökan inte är sakligt motiverad. Rätten kan därmed underlätta och effektivisera handläggningen av konkursärenden.

För att anses vara behörig att ansöka om konkurs måste det således först krävas att ett beslutsunderlag bifogas med konkursansökan. Det måste även krävas att vederbörande styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare har sitt namn registrerat och kungjort för att bolaget ska skyddas mot att obehörig person utger sig vara behörig att företa rättshandlingar för bolagets räkning.¹⁰⁸ Rätten att gäldenären ska få återkalla ett konkursbeslut ska dels grundas på att det kan bevisa sin solvens men dels att en viss person, genom bemyndigade från stämman, får föra talan vid överklagandet. Den person som för talan i domstol måste dock vara behörig styrelseledamot, verkställande direktör eller särskild firmatecknare som har blivit bemyndigad av styrelsen vilket har grundats på ett stämmobeslut.