För att utveckla elever till goda skribenter krävs mer förståelse än att eleven ska kunna uttala rätt vokabulär – vi måste även se över vilken mening eleverna lägger i de begrepp de uttrycker. I praktiken kan pedagoger således översätta detta förhållningssätt av metaspråk till deras egna klassrum och upptäcka små men fundamentala detaljer. Detta kan exempelvis vara hur eleverna ser på underrubriker och hur dessa uppfattningar kan ge en inblick i hur elever ser på hela fenomenet genre. Genom att genrebegreppen ställdes mot varandra – där det ena synsättet har urskiljts som producenter av mer utvecklade berättande texter – bör även pedagogen se vilken uppfattning som måste förändras i eleven för att en eftersträvansvärda inlärning ska ske. I detta fall hur elever med ett statiskt genrebegrepp ska förstå fenomenet underrubriker på samma vis som elever med ett dynamiskt genrebegrepp. Att få elever att överta ett mer dynamiskt synsätt på text kan således möjligen hjälpa dem att producera mer utvecklade texter. En annan risk ifall elever med ett statiskt genrebegrepp aldrig uppfattar kopplingen mellan genrers struktur och målsättning – att textens organisation är en produkt av textens målsättning – är att de kan stanna vid att endast återge de genreorganisationer som de mött i sin skolgång. Elever med ett statiskt synsätt riskerar således att inte kunna möta den uppsjö av nya skriftliga utmaningar som väntar i utbildning, jobb och samhället i stort. Eleverna får därmed inte med sig den form av förberedelse som krävs för att verka i vårt land, dvs. skolan
misslyckas att nå upp till ett av kraven som stiftats av högre instanser (bl.a.
Utbildningsdepartementet 2011).
Studien lämnar dock oss med en öppen fråga: Hur ska vi få elever att ändra genrebegrepp eller uppfattningar generellt? Detta är för var pedagog att översätta i sin egen klasskontext, utifrån den specifika elevgruppens förkunskaper och erfarenheter. Vad studien däremot föreslår är en modell för att ta reda på elevers uppfattningar utifrån fenomenografisk metodteori (bl.a Larsson 1983; Marton & Booth 1997). Läraren kan genom samtal med en elever undersöka deras uppfattningar av ett begrepp. Elevens uppfattning kan sedan ställs mot andra uppfattningar i klassrummet och vi kan där ta reda på i vilken mån eleverna faktiskt förstår begreppet, samt på vilket sätt de använder begreppen – t.ex. i deras skrivande. Studiens jämförelse av föreställning och skrivprestation indikerar på att elevens uppfattning dessutom skulle kunna förtälja hur väl någon omsätter begreppet i skriftliga produktioner. Det blir slutligen upp till den enskilda pedagogen att avgöra vilken uppfattning hen tycker är eftersträvansvärd.
Litteraturförteckning
Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. Diss. Göteborg : Univ.
Baggetun, R. & Wasson, B. (2006). Self-regulated learning and open writing. European Journal of Education, vol. 41, ss 453–472.
Barbeiro, L. F. (2011) What happens when I write? Pupils’ writing about writing. Reading and Writing, vol. 24, ss 813-834.
Beers, S. F. & Nagy W. E. (2010) Writing development in four genres from grades three to seven: syntactic complexity and genre differentiation. Reading and Writing, vol.
24, ss 183-202.
Benson, M. S. (1993). 4- and 5-year olds’ narratives in pretend play and storytelling. First Language, vol. 13, ss 203–224.
Beard, R. & Burrell, A. (2010) Investigating narrative writing by 9-11-year-olds. Journal of Research in Reading, vol. 33, ss 77–93.
Bereiter, C. & Scardamalia, M. (1987). The psychology of written composition. Hillsdale, N.J.: Lawrence Erlbaum Associates.
Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen?: elevtexter och undervisningspraktiker.
Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2012.
Berman, R. A. & Katzenberger, I. (2004). Form and function in introducing narative and expository texts: A developmental perspective. Discourse Processes, vol. 38, ss 57–
94.
Berman, R. A. & Nir-Sagiv, B. (2007). Comparing narrative and expository text construction across adolescence: A developmental paradox. Discourse Processes, vol. 43, ss 79–120.
Codex, (2010). Regler och riktlinjer för forskning. Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning . Uppsala: Centrum för forsknings- och bioetik, Uppsala universitet.
Crowhurst, M. & Piche, G. L. (1979). Audience and mode of discourse effects on syntactic complexity inwriting at two grade levels. Research in the Teaching of English, vol.
13, ss 101–109.
Dahlgren, G. & Olsson, L-E. (1985). Läsning i barnperspektiv: [The child's conception of reading]. Diss. av båda förf. Göteborg : Univ. 1985.
Derewianka, Beverly (1991). Exploring how texts work. Rev. impr. Rozelle, NSW: Primary English Teaching Association
Dinsmore, D., Alexander, P. A. & Loughlin, S. M. (2008). Focusing the conceptual lens on metacognition, self-regulation, and self-regulated learning. Educational
Psychology Review, vol. 20, ss 477–484.
Duke, N. K. (2000). 3.6 Minutes per day: The scarcity of informational texts in first grade.
Reading Research Quarterly, vol. 35, ss 202–224.
Duke, N. K. & Kays, J. (1998). Can I say ‘Once upon a time?’: Kindergarten children’s developing knowledge of information book language. Early Childhood Research Quarterly, vol. 13, ss 295–318.
Dyson, A. H. (1989). Drawing, talking and writing: Rethinking writing development.
Berkeley: CA.
Eggins, S. (1994). An introduction to systemic functional linguitics. London: Continuum.
Flavell, J. H. (1976). Metacognitive aspects of problem solving. I L. B. Resnick (Red.) The nature of intelligence. Hillsdale, NJ: Erlbaum, ss 231-235.
Flower, L. & Hayes, J. R. (1981). A cognitive process theory of writing. College Composition and Communication, vol. 32, ss 365-387.
Fitzgerald, J. & Shanahan, T. (2000). Reading and writing relations and their development.
Educational Psychologist, vol. 35, ss 39-50.
Folkeryd, J. W. (2006). Writing with an attitude: appraisal and student texts in the school subject of Swedish. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2007.
Garpelin, Anders (1997). Lektionen och livet (Uppsala Studies in Education 70). Uppsala:
Acta Universitatit Upsaliensis.
Geijerstam, Å. af (2006). Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan. Diss. Uppsala:
Uppsala universitet, 2006.
Gibbons, Pauline (2002). Scaffolding language, scaffolding learning: teaching second language learners in the mainstream classroom. Portsmouth, NH: Heinemann.
Graham, S., Berninger, V. & Fan, W. (2007). The structural relationship between writing attitude and writing achievement in first and third grade students. Contemporary Educational Psychology, vol. 32, ss 516–536.
Halliday, M.A.K. & Hasan, Ruqaya (1985). Language, context and text: a social semiotic perspective. Deakin University Press.
Hudson, J. A. & Shapiro, L. R. (1991). From knowing to telling: The development of children’s scripts, stories, and personal narratives. I A. McCabe & C. Peterson (Red.), Developing narrative structure. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates, Inc, ss 89–135.
Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning .
Humanistisksamhällsvetenskapliga forskningsrådet.
Johns, J.L. (1974). Concepts of reading among good and poor readers. Education, vol. 95, ss 58-60.
Kamberelis, G. (1999). Genre Development and Learning, Children Writing Stories, Science reports, and Poems. Research in the teaching of English, vol. 33, s 444.
Kaplan, A. (2008). Clarifying metacognition, self-regulation, and self-regulated learning:
What’s the purpose? Educational Psychology Review, vol. 20, ss 477–484.
Knapp, P. & Watkins, M. (1994) Context – Text – Grammar: Teaching the genres and grammar of school writing in infants and primary classrooms. Broadway:
Lionheart Printing.
Kulikowich, J. M., Mason, L. & Brown, S. W. (2008). Evaluating fifth- and sixth-grade students’ expository writing: Task development, scoring, and psychometric issues.
Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, vol. 21, ss 153–175.
Kvale, S. (1996). Interviews: an introduction to qualitative research interviewing.
Thousand Oaks: SAGE
Larsson, N. (2012). Ett möte mellan två skrivkulturer: några högstadieungdomars syn på och bruk av skrift vid skol- respektive privatskrivande. Licentiatavhandling Stockholm: Stockholms universitet, 2011.
Larsson, S. (1983). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Göteborg: Göteborgs universitet.
Madigan, T. P. (2007). Thinking, writing, talking: A discourse analysis of writing instruction for boys with dyslexia. Reading and Writing Quarterly, vol. 23, ss 359–
416.
Martin, J.R. (1992). English Text: System and Structure. Philadelphia: John Benjamins Publishing Company.
Martin, J.R. (1997). ‘Analysing genre: functional parametres’. I F. Christie och J.R. Martin (Red.), Genre and institutions: social processes in the workplace and school.
London: Cassell: 3-39.
Martin, J.R. & Rose, D. (2003). Working with Discourse: Meaning beyond the clause.
London & New York: Continuum.
Martí, E. (1999). ‘‘Esto no es un dibujo’’. Las primeras distinciones sobre sistemas notacionales. I J. I. Pozo & C. Monereo (Red.), El aprendizaje estrate´gico.
Madrid: Santillana, ss 239-250.
Marton, F. (1981). Phenomenography: describing conceptions of the world around us.
Instructional Science, vol. 10, ss 177-200.
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and awareness. Mahwah, N.J.: Erlbaum Marton, F & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F. & Svensson, L. (1978). Att studera omvärldsuppfattning: Två bidrag till metodologin. Göteborg: Göteborgs Universitet (Rapport Pedagogiska institutionen 1978:158).
Mason, L. & Schriner, J. (2008). Self-regulated strategy development instruction for writing an opinion essay: Effects for six students with emotional/behavior disorders. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, vol. 21, ss 71–93.
McCarthey, S. & García, G. E. (2005). English language learners’ writing practices and attitudes. Written Communication, vol. 22, ss 36–75.
Nystrand, M. (1997). Opening dialogue: Understanding the dynamics of language and learning in the English classroom. New York: Teachers College Press.
Olson, D. R. (1994). The world on paper: The conceptual and cognitive implications of writing and reading. Cambridge, England: Cambridge University Press.
Pappas, C. C. (1993). Is narrative ‘‘primary’’? Some insights from kindergarteners’ pretend readings of stories and information books. Journal of Reading Behavior, vol. 25, ss 97–129.
Pontecorvo, C. & Orsolini, M. (1996). Writing and written language in children’s development. In C. Pontecorvo, M. Orsolini, B. Burge & L. B. Resnick (Red.) Children’s early text construction. New Jersey: Lawrence Erlbaum, ss 3-23.
Pope, M. (2005). Metalanguage in L1 English-speaking 12-year-olds: which aspects of writing do they talk about? Language Awareness, vol 14, ss 39-55.
Rasinski, T. V. & DeFord D. E. (1988). First Graders' Conceptions of Literacy: A Matter of Schooling. Theory into Practice, vol. 27, ss 53-61.
Romeo, L. (2008). Informal writing assessment linked to instruction: A continuous process for teachers, students, and parents. Reading and Writing Quarterly, vol. 24, ss 25–
51.
Ruttle, K. (2004). What goes on inside my head when I’m writing? A case study of 8–9-year-old boys. Literacy, vol. 38, ss 71–77.
Scardamalia, M. & Bereiter, C. (1991). Literate expertise. I K. A. Ericsson & J. Smith (Red.), Toward a theory of expertise. Cambridge, MA: Cambridge University Press.
Scheuer, N., de la Cruz, M., Pozo, J. I., Huarte, M. F. & Sola, G. (2006). The mind is not a black box: Children’s ideas about the writing process. Learning and Instruction, vol. 16, ss 72–85.
Schleppegrell, Mary J. (2004). The Language of Schooling: A Functional Linguistic Perspective. Mahwah: Lawrence Erlbaum Associates.
Scott, C. M. (2004). Syntactic contributions to literacy learning. I C. A. Stone, E. R.
Silliman, B. J. Ehren & K. Apel (Red.) Handbook of language and literacy:
Development and disorders. New York: The Guilford Press, ss 340-362.
Schunk, D. H. & Zimmerman, B. (2007). Influencing children’s efficacy and self-regulation of reading and writing through modeling. Reading and Writing Quarterly, vol. 23, ss 7–25.
Snow, C. E. & Uccelli, P. (2009). The challenge of academic language. I D. R. Olson & N.
Torrance (Red.) The Cambridge handbook of literacy. Cambridge: Cambridge University Press, ss 112–133.
Svensson, L. (1984). Människobilden i Inom-gruppens forskning: Den lärande människan.
Göteborg: Göteborgs universitet (Rapport från Pedagogiska institutionen 1984:03).
Svensson, L. & Theman, J. (1983). The relation between categories of description and an interview protocol in a case of phenomenographic research: paper presented at the Second annual human science research conference, Duquesne university, Pittsburgh, P.A. USA, May 18-20, 1983. Göteborg: Göteborgs universitet.
Tolchinsky, L. & Sandbank, A. (1994). Text production and text differentiation:
Developmental changes and educational influences. I S. Strauss (Red.) Learning environments and psychological development. Norwood, NJ: Ablex.
Uljens, M. (1989). Fenomenografi – forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur Utbildningsdepartementet. (2011). Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Weintraub, S. & Denny, T. P. (1965). What do beginning first-graders say about reading?
Childhood Education, vol. 41, ss 326-327.
Øgreid, A. K. & Hertzberg, F. (2009). Argumentation in and Across Disciplines: Two Norwegian Cases. Argumentation, vol. 23, ss 451–468.
Appendix
Elev I: Exempel beskrivande texttyp.
Elev C: Exempel lågutvecklad berättande texttyp.
Elev V: Exempel medelutvecklad berättande texttyp.
Elev G: Exempel högutvecklad berättande texttyp.
Samtalsmall.
Skrivande som fenomen Varför ska man kunna skriva?
Varför är det viktigt att skriva texter?
Skiljer sig att kunna skriva från att inte kunna skriva?
Varför ska vi uppmana yngre att lära sig skriva?
Hur skulle det vara ifall du var ensam i hela världen om att kunna skriva?
Hur skulle det vara ifall ingen kunde skriva?
Hur skulle du lära någon som inte kan skriva att skriva?
Hur lärde du dig att skriva?
Hur gör du när du skriver?
Brukar du ändra idén, eller köra på första tanken rakt igenom?
Planerar du ditt skrivande?
Hur skulle du kunna förbättra ditt skrivande?
Känner du någon som är bra på att skriva? Hur gör hen?
Tycker du att du är bra på att skriva?
Hur skriver du nu jämfört med förr?
Skrivande i skolämnena SO och svenska Varför skriver vi i olika ämnen?
Skriver vi i alla ämnen?
Varför inte bara skriva i svenska?
Finns det skillnader mellan att skriva i svenska och SO?
Finns det skillnader i vad som anses vara bra/dåligt skrivet i svenska och SO?
Finns det likheter i vad som anses vara bra/dåligt skrivet i svenska och SO?
Varför värderas olika saker i de olika ämnena?
Vad är typiskt för att skriva i Svenska?
Vad är typiskt för att skriva i SO?
Skrivning i narrativ och beskrivande text.
Varför skriver ni olika texter?
Varför skriver ni berättande text?
Varför skriver ni beskrivande text?
Finns skillnader i vad som anses vara bra/dåligt skrivet i berättande och beskrivande text?
Varför värderas olika saker i de olika texterna?
Finns skillnader i hur en berättande och en beskrivande text ser ut?
Varför ser de olika ut?
Finns skillnader i hur det är att skriva en berättande och en beskrivande text?
Varför gör man olika när man skriver berättande och beskrivande text?
Finns skillnader i innehållet i en berättande och en beskrivande text?
Vilken av texterna är roligare att skriva? Varför?
Vilken av texterna är viktigare att kunna skriva? Varför?
Hur skulle du kunna bli bättre på att skriva berättande text?
Hur skulle du kunna bli bättre på att skriva beskrivande text?
Samtyckesbrev.
Hej,
Jag heter Josef Dahlberg och är en student som läser lärarprogrammet vid Uppsala universitet. Nu i vår har jag fått förmånen att skriva mitt examensarbete i ert barns klass på xxx. Uppsatsen är inriktat mot att undersöka elevers skrivande i årskurs fem.
Jag har talat med xxx och hon har godkänt att jag samlar in texter från klassen. Min fråga till Dig/Er är dels ifall jag får utföra en kortare intervju med Ert barn och dels ifall jag får kopiera två av hans/hennes skrivna texter. Ljudupptagningen från intervju och de kopierade elevtexterna kommer endast användas i forskningssyfte.
I mitt arbete kommer varken barnets namn, klass eller skola finnas utskrivna, men både citat från elevtexterna och elevintervjun kan förekomma i skriven form. Samtliga medverkande har rätt att dra sig ur studien när som helst och behöver då inte ange varför.
Om Ni har några frågor kan ni kontakta mig eller min handledare Niklas Norén.
Vänligen, Josef Dahlberg 073-xxxxxxx
j osef.dahlberg.4253@student.uu.se Handledare
Niklas Norén
niklas.noren@edu.uu.se
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Fyll i och lämna till xxx före den 23:e april.
______ JA, jag/vi godkänner att mitt barn deltar och att hans/hennes texter kan kopieras.
______ NEJ, jag/vi godkänner varken att mitt barn deltar eller att hans/hennes texter kopieras.
Barnets namn: ___________________________________________________________
Vårdnadshavarens underskrift: ______________________________________________
och (om två vårdnadshavare):________________________________________________
Datum:__________________________________________________________________