arbetslivet samt fortsatt forskning
En person med kontaktallergi mot nickel eller kobolt, som via en dator exponeras för dessa metaller kan få en försämring av sitt handeksem. En person som får ett kraftigt handeksem, kan ibland behöva sjukskrivas, dock är det inte vanligt förekommande. Om källan för handeksemet inte är känd, krävs utredningar och besök på en yrkesdermatologisk klinik för att avgöra grundorsaken till problemet. Personen kan i slutändan tvingas byta arbetsuppgifter. En negativ spiral skulle kunna startas, som med tiden även kan leda till negativa konsekvenser på den drabbade individens psykiska hälsa.
Ett lätt sätt för arbetsgivaren eller företagshälsovården, att utreda om en bärbar dator frisätter nickel är att köpa ett DMG-test på apoteket och testa olika ytor på datorn. Om den bärbara datorn visar sig frisätta nickel, är det en möjlig källa för
44
handeksem orsakad av nickelexponering. För kobolt finns inte samma möjlighet, då koboltspot-testet inte är tillgängligt för allmänheten på samma sätt. I vår studie har vi dock inte kunnat styrka att kobolt frisätts i större mängder, vilket innebär att, utifrån de datormärken och modeller som vi testat, är sannolikheten inte särskilt stor för att den bärbara datorn är en källa för koboltexponering. Om handeksem orsakade av nickelexponering konstateras bero på arbete med en bärbar dator, skulle åtgärder vara möjliga för att minska exponeringen. En tänkbar åtgärd skulle vara att placera den bärbara datorn i en så kallad docka, det vill säga en enhet att fästa datorn i för att sedan använda sig av ett externt tangentbord av plast. En annan möjlig åtgärd är att byta till en annan bärbar dator, som testats negativ för nickel i ett spot-test. Dessa åtgärder innebär att exponeringen för nickel minskas och eventuellt upphör, även om hanteringen av datorn, när den fästs i dockan, fortfarande finns kvar.
Fortsatt forskning när det gäller nickel- och koboltexponering från bärbara datorer skulle kunna vara att spot-testa och utföra frisättningsförsök på fler datormärken och modeller. För att utreda hur mycket huden exponeras av en bärbar dator, som frisätter nickel, skulle ”acid wipe sampling”- metoden kunna användas i vidare studier (Lidén et al, 2006). Med den metoden erhålls ett kvantitativt mått på nickelhalten på huden efter datorarbete.
7 Slutsats
Samtliga nickelhalter som uppmättes i detta frisättningsförsök kan inte direkt jämföras med den halt som nickelbegränsningen anger på 0,5 µg/cm2/vecka (REACH, Annex XVII), då direktivet endast innefattar föremål med långvarig kontakt med hud. Endast det högra handlovsstödet kan jämföras mot begränsningen av nickel i REACH, då försöket pågick under en veckas tid. Frisättningshalten av nickel på 0,076 µg/cm2/vecka på högra handlovsstödet, är lägre än gränsen i direktivet. I studien har det dock konstaterats att den största mängden nickel frisätts i början av frisättningsförsöket, efter 2 minuter. Detta innebär att vid datorarbete frisätts den största mängden nickel redan efter en kort tids användning och att frisättningshastigheten inte avtar helt under de 168 timmar som försöket pågått. Detta skulle innebära att även föremål i kortvarig kontakt med hud, kan frisätta nickel. Detta är intressant att notera, då begränsningen av nickelfrisättning hos föremål inom REACH endast gäller för föremål i långvarig kontakt med hud, och därför inte med datorer.
45
Frisättningen av kobolt återfanns endast på handlovsstödet på den bärbara datorn och i halter nära detektionsgränsen. I denna studie finns därför inga belägg för att bärbara datorer frisätter kobolt, som kan ge upphov till koboltsensibilisering eller koboltelicitering (det vill säga hudproblem orsakade av kobolt). Fler studier på andra datormärken och modeller behövs för att utesluta att bärbara datorer skulle kunna vara en källa för koboltexponering. Även vid mer omfattande studier är det svårt att försäkra sig om att kobolt inte frisätts från bärbara datorers ytor, då nya datormodeller ständigt kommer ut på marknaden.
I denna studie har det inte framkommit belägg för att endast bärbara datorer som enskild källa skulle kunna ge upphov till nickelallergi hos en person som inte tidigare varit drabbad. Däremot kan det inte uteslutas att användningen av bärbara datorer, som består av ett material som frisätter nickel, skulle kunna vara en utlösande orsak till handeksem. Det är troligt att, i de fall då sensibilisering redan inträffat, problem kan uppstå som följd av nickelfrisättning i låga halter från bärbara datorer, vilket har visats i en vetenskaplig studie av Jensen et al 2012.
Slutsatsen av vår studie är att bärbara datorer är en möjlig källa till nickelexponering av hud, dock i lägre halter än gränsvärdet i EU:s kemikalielagstiftning. Det kan dock inte uteslutas att bärbara datorer av andra modeller frisätter högre nickelhalter än vad som framkommit i denna studie. Det är mindre troligt är att bärbara datorer är en källa för koboltexponering i en större utsträckning, men för att fastställa detta krävs mer forskning på fler datormärken och datormodeller.
46
8 Referenser
Litteratur:
Arbetsmiljöverket AFS 2011:18, ”Hygieniska gränsvärden”, Hämtat från Arbetsmiljöverkets hemsida 2012-08-19, http://www.av.se/lagochratt/
afs/afs2011_18.aspx
Arbetsmiljöverkets rapport 2012:8, ”Handeksem– förekomst, risker och förebyggande åtgärder med fokus på våtarbete och vissa allergiframkallande ämnen”, Hämtat från arbetsmiljöverkets hemsida: 2012-08-19 http://www.av.se/dokument/aktuellt/kunskapsoversikt/RAP2012_08.pdf.
Fregert S., Björkner B., Bruze M., Gruvberger B., Isaksson M., Zimerson E. (2011) ”Yrkes- och miljödermatologi”, ISBN 978-91-44-04251-0, Upplaga 2:1, Studentlitteratur AB, Lund.
Hedman Å., Ängquist E. (2011) ”Miljömärkning av bärbara datorer- drivkraft för miljöanpassad produktutveckling?”, Examensarbete Lund, hämtat från internet 2012-08-19: www.miljo.lth.se/svenska/.../Hedman.Ängquist
%20imes%20exjobb.pdf
Lidén C. (2000) ”Nickel” i ”Handbook of Occupational Dermatology”, Kanerva L., Elsner P., Wahlberg J.E., Maibach H.I. (red), s. 524-533 (kap 66), Berlin, Heidelberg, New York, Springer-Verlag.
Lidén C., Julander A. (2012, under tryckning) ”Cobalt”, In: Kanerva’s
“Occupational Skin Diseases” (2nd ed). Rustemeyer TH, Maibach HI, Elsner P, John SM (eds). Springer (Berlin Heidelberg).
Sandkull B., Abrahamsson L., Andersson E., Jansson A., Odenrick P., Sörgärde N. (2008) ”Illusion eller verklighet? Planerade förändringar i företag”, Författarna och Studentlitteratur ISBN 978-91-44-02959-7.
Skoog D.A., Holler J., Neiman T.A. (1998) ”Principles of Instrumental Analysis Fifth edition” Harcourt Brace & Company ISBN 0-03-002078-6.
Skoog D.A., West D.W., Holler J. (1996) “Fundamentals of Analytical Chemistry 7th Edition”, Saunders Collage Publishing ISBN 0-03-005938-0.
47
Artiklar:
Barceloux D.G. (1999) ”Cobalt” , Clinical Toxicology vol 37(2):201-216 Flint G.N. (1998) “A metallurgical approach to metal contact dermatitis”. Contact Dermatitis, 39(5):213-21.
Fors R., Persson M., Bergström E., Stenlund H., Stymne B., Stenberg B. (2008)”Nickel allergy- prevalence in a population of Swedish youths from patch test and questionnaire data”, Contact Dermatitis 58: 80-87.
Gawkrodger D.J., McLeod C.W., Dobson K. (2012) “Nickel skin levels in different occupations and an estimate of the threshold for reacting to a single open application of nickel in nickel-allergic subjects.”, Br J Dermatol 166(1):82-87.
Haudrechy P., Foussereau J., Mantout B., Baroux B. (1994) “Nickel release from nickel-plated metals and stainless steels”, Contact Dermatitis 31:249-255. Haudrechy P., Mantout B., Frappaz A., Rousseau D., Chabeau G., Faure M., Claudy A. (1997) “Nickel release from stainless steels”, Contact Dermatitis 37:113-117.
Hedberg Y., Midander K., Odnevall Wallinder I. (2010) “Particles, sweat and tears. A comparative study on bioaccessibility of ferrochromium alloy and stainless steel particles, the pure metals and their metal oxides in simulated skin and eye contact. “, IEAM 6(3):456-468 .
Jensen P., Morten S., Jellesen M.S., Møller P., Frankild S., Johansen J.D., Menn T., Thyssen J.P. (2012) ”Nickel allergy and dermatitis following use of a laptop computer”, J AM ACAD DERMATOL 67(4):e170-1.
Julander A., Hindsén H., Skare L., Lidén C. (2009) ”Cobalt-containing alloys and their ability to release cobalt and cause dermatitis”, Contact Dermatitis 60:165-170.
Julander A., Skare L., Mulder M., Grander M., Vahter M., Lidén C. (2010A) “Skin Deposition of Nickel, Cobalt, and Chromium in Production of Gas Turbines and Space Propulsion Components”, Ann. Occup. Hyg., Vol. 54, No. 3, pp. 340–350.
48
Julander A., Skare L., Vahter M., Lidén C. (2010 B) “Nickel deposited on the skin – visualization by DMG test”, Contact Dermatitis 64, 151–157.
Lidén C., Carter S. (2001) “Nickel release from coins”, Contact Dermatitis 44, 160-165.
Lidén C., Skare L., Lind B., Nise G., Vahter M. (2006) “Assessment of skin exposure to nickel, chromium and cobalt by acid wipe sampling and ICP-MS.” , Contact Dermatitis 54(5):233-8.
Lidén C, Skare L., Nise, G., Vahter M. (2008) “Deposition of nickel, chromium, and cobalt on the skin in some occupations – assessment by acid wipe
sampling”, Contact Dermatitis 58:347-354.
Meding B., Lidén C., Bergling N. (2001) ”Self-diagnosed dermatitis in adults. Results from a population survey in Stockholm”, Contact Dermatitis 45(6):341-5.
Midander K., Pan J., Wallinder I.O., Heim K., Leygraf C. (2007) “Nickel release from nickel particles in artificial sweat”, Contact Dermatitis 56:325-330
Pönkö, A., Ekman A. (1998)”Insensitivity of the routine dimethylglyoxime test for detecting release of nickel from earrings”, Sci total Enviro, 224 (1-3): 161-5 Staton I., Ma, R., Evens, N., Hutchinson R.W., McLeod C.W., Gawkrodger D.J. (2005) “Dermal nickel exposure associated with coin handling and in various occupational settings: assessment using a newly developed finger immersion method”, British Journal of Dermatology, 154, 658-664.
Thyssen J.P., Linneberg A., Menné T., Johansen J.D. (2007)”The epidemiology of contact allergy in the general population- prevalence and main findings”, Contact Dermatitis, 57, 287-299.
Thyssen J.P., Linneberg A., Menné T., Nielsen N.H., Johansen J.D. (2009) “The association between hand eczema and nickel allergy has weakened among young women in the general population following the Danish nickel regulation: results from two cross-sectional studies.”, Contact Dermatitis 61:342-348.
49
Thyssen J.P., Menné T., Johansen J.D., Lidén, C., Julander A., Møller, P., Jellesen M.S. (2010 A) “A spot test for detection of cobalt release – early experience and findings”, Contact Dermatitis 63: 63-69.
Thyssen J.P., Skare L., Lundgren L., Menné T., Johansen J.D., Maibach H.I., Lidén C. (2010 B) ”Sensitivity and specificity of the nickel spot (dimethylglyoxime) test”, Contact Dermatitis 62(5):279-88.
Thyssen, J., Jellesen, M., Menné, T., Lidén, C., Julander, A., Møller, P., Duus Johansen, J. (2010 C) ”Cobolt release from inexpensive jewellery: has the use of cobalt replaced nickel following regultatory intervention”, Contact Dermatitis 63: 70-76.
Thyssen J., Menné T., Lidén C., Julander A., Jensen P., Jakobsen S.S., Søballe K., Gotfredsen K., Jellesen M.S., Johansen J.D. (2011) ”Cobolt release from implants and consumer items and characteristics of cobalt sensitizied patients with dermatitis”, Contact Dermatitis, 66, 113-122.
Uter W., Ramsch C., Aberer W., Ayala F., Balato A., Beliauskiene A., Fortina A.B., Bircher A., Brasch J., Chowdhury M.M., Coenraads P.J., Schuttelaar M.L., Cooper S., Corradin M.T., Elsner P., English J.S., Fartasch M., Mahler V., Frosch P.J., Fuchs T., Gawkrodger D.J., Gimènez-Arnau A.M., Green C.M., Horne H.L., Jolanki R., King C.M., Krêcisz B., Kiec-Swierczynska M., Ormerod A.D., Orton D.I., Peserico A., Rantanen T., Rustemeyer T., Sansom J.E., Simon D., Statham B.N., Wilkinson M., Schnuch A. (2009) ”The European baseline series in 10 European countries, 2005/2006-results of the European Surveillance System of Contact Allergies (ESSCA)”, Contact Dermatitis, 61, 31-38.
Wahlberg J.E., Lidén, C. (2000) “Cross-reactivity patterns of cobolt and nickel studied with repeated open applications (ROATS) to the skin of guinea pigs”, AM J Contact Deramtitis 11:42-48.
Internet och lagstiftning:
Cobalt Facts (2011) Cobalt Development Institute, http://www.thecdi.com/cobaltfacts.php, 2012-05-25
”Europaparlamentets och rådets direktiv 94/27/EG av den 30 juni 1994 om ändring för tolfte gången av direktiv 76/769/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning
50
och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar)” Svensk specialutgåva: Område 13 Volym 26 s.128, dokumentets datum: 30/06/1994; dag för ikraftträdande: 11/08/1994; ikraftträdande off.gör.dag + 20 se 192E191-P 1
IARC, internet: http://monographs.iarc.fr/ENG/Monographs/vol86/mono86.pdf REACH EC No 1907/2006, Annex XVII –REACH Restriction List, Nickel Release (Tidigare EU direktiv 2004/96/EC.
Svensk Standard SS-EN 1811:2011 ”Referensprovtagningsmetod för kontroll av frisättning av nickel från inlägg som efter håltagning placeras i delar av människokroppen och i artiklar avsedda att komma i direkt och långvarig kontakt med huden”.
51