Konsekvenser
Åtgärdsprogrammets effekter på andra hotade arter
Strimsporig hjorttryffel finns i områden med lång kontinuitet av hassel. Skydd av svampens miljöer ger samtidigt god bevarandestatus åt arter som på samma sätt kan ses som relikter från varmare tidsperioder. I marken är det många organismgrupper som kräver skugga, jämn fuktighet och ständig till- gång på neutralt – basiskt nedbrytbart löv- och vedmaterial. En sådan orga- nismgrupp är landmolluskerna, vilka har mycket svårt att sprida sig över längre distanser och som i den skuggiga miljön under lövträd och hassel fin- ner skydd mot sol och uttorkande vindar. Skogar med hassel erbjuder också bra övervintringsmiljöer för värmekrävande och frostkänsliga arter. Den snötäckta förnan isolerar underliggande marklager mycket effektivt mot luf- tens kyla och i det subnivala rummet och strax under ligger temperaturen i regel kring 0º även under kalla vinterdagar.
I de marksubstrat som är lämpliga för strimsporig hjorttryffel kan man hitta andra arter hypogeiska svampar mer eller mindre knutna till hassel. På Järfälla-lokalen påträffas exempelvis svart hjorttryffel, Elaphomyces anthra- cinus och på Siljeberget finns landets enda lokal för hjärntryffel, Hydnoboli- tes cerebriformis Tul. (Kers 1981b). Andra hypogeiska tryfflar under hassel som kan eller skulle kunna uppträda på lokaler med strimsporig hjorttryffel och som gynnas av åtgärder i åtgärdsprogrammet är
Elaphomyces aculeatus – taggig hjorttryffel (EN) Elaphomyces maculatus – slät hjorttryffel (VU)
Elaphomyces virgatosporus – ungersk hjorttryffel (EN) Elasmomyces krjukowensis – naveltryffel (EN)
Fischerula macrospora – mästerbytryffel, hasseltryffel (EN) Genea hispidula – hårig knottertryffel (ej rödlistad)
Genea sphaerica – rund knottertryffel (DD) Genea verrucosa – knottertryffel (NT) Hymenogaster-arter – buktryfflar Hysterangium clathroides
Hysterangium coriaceum – nötbrosktryffel Hysterangium stoloniferum – barkbrosktryffel Melanogaster-arter – slemtryfflar (NT-VU) Octavianina asterosperma – lövtryffel VU) Pachyphloeus-arter – kratertryfflar (DD) Stephensia bombycina – portryffel (EN) Tuber-arter – äkta tryfflar (VU)
Även andra arter knutna till hassel kan gynnas av åtgärdsprogrammet. Såda- na är
Amanita phalloides – lömsk flugsvamp -Signalart Cantharellus cinereus – grå kantarell -Signalart Collybia verna – hasselnagelskivling -Signalart Cortinarius olivaceofuscus – hasselspindling
Cortinarius subg. Phlegmacium – lökspindlingar -Signalarter Hygrophorus lindtneri – hasselvaxskivling
Leccinum pseudoscabrum – hasselsopp -Signalart Lepiota spp, Cystolepiota spp, Melanophyllum spp. –
små fjällskivlingar -Signalarter
Lycoperdon echinatum – igelkottsröksvamp (NT) Lycoperdon mammiforme – slöjröksvamp (VU) Micromphale foetidum – stinkbrosking (NT) Peziza succosa – gulmjölig storskål -Signalart Plicatura crispa – kantarellmussling -Signalart
Pseudocraterellus undulatus – kruskantarell -Signalart Urnula craterium – rökpipsvamp (EN)
Flertalet av arterna är kalkgynnade och växer i regel på botaniskt mer exklu- siva lokaler än strimsporig hjorttryffel. Det är dock tänkbart att den senare arten kan finnas i samma områden som många av de övriga om än i mer oli- gotrofa lägen.
Inga hotade arter missgynnas direkt av åtgärder i programmet. Vissa träd kan dock få ökad beskuggning för att lundkaraktären inom ett lövskogseko- system med tryfflar skall bestå. Detta kan innebära en försämrad livsmiljö för vissa ljusberoende, barklevande arter av lavar och/eller insekter.
Åtgärdsprogrammets effekter på olika naturtyper
Åtgärdsprogrammet gynnar ek- och lövblandskogar med underväxt av has- sel, hassellundar samt i några fall örtrika granskogar med ett buskskikt av hassel. Programmet gynnar skogar och extensivt betade hagar med lång kon- tinuitet av hassel.
På objektsnivå kan programmet missgynna naturtyper som kan återbildas genom restaurering, t.ex. trädklädda betesmarker och naturbetesmarker.
Intressekonflikter
Samordning
Samordning med åtgärder i andra åtgärdsprogram
Inventeringar av hypogeiska svampar bör utföras av mykologiskt kunniga personer som utbildas i ekologisk sökteknik. Dessa bör även tillfrågas för inventeringar som föreslås i andra åtgärdsprogram som rör exempelvis jord- stjärntryffel, Radiigera atrogleba , taggig hjorttryffel, Elaphomyces aculeatus och möjligen blåtryffel, Chamonixia caespitosa, vilka dock lever i andra mil- jöer.
Referenser
Andersson, L. & Löfgren, R. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbä- rande marker. Naturvårdsverket. Rapport 5081. Trelleborg.
Arnolds, E. (red.) 1985: Veranderungen in de paddestoelenflora (mycoflora). Wetensch. Meded. Konin. Neder. Natuurhist. Ver. 167:1 – 101.
Arnolds, E. 1991: Decline of ectomycorrhizal fungi in Europe. – Agriculture, Ecosystems and Environment 35: 209-244.
Bernes, C. (red.) 1994: Biologisk mångfald i Sverige. En landstudie. Monitor 14. Naturvårdsverket. Stockholm.
Björse, G. & Bradshaw, R. & Michelson, D.B. 1996: Calibration of regional pollen data to construct maps of former forest types. Journal of Paleolim- nology 16: 67-78.
Björse, G. & Bradshaw, R. 1997: 2000 years of forest dynamics in southern Sweden: suggestions for forest management. Forest Ecology 104 (1998): 15-26.
Du Rietz, G. E. 1935: Klimat och jordmån. I Hantverkets bok III:1, Träd- gårdskonst I:1. Stockholm.
Eckblad, F.-E. 1962: Studies in the hypogean fungi of Norway. II. Revision of the genus Elaphomyces. Nytt Mag. Bot. 9: 199-210.
Eckblad, F.-E. 1971: Tillegg til Norges Elaphomyces-flora. Blyttia 29: 13-17. Eriksson, E., Karltun, E. & Lundmark, J-E. 1992: Acidification of forest soils
in Sweden. Ambio 21: 150-154.
Falkengren-Grerup, U. 1986: Soil acidification and vegetation changes in deciduous forest in southern Sweden. Oecologica 70: 339-347.
Fries, E. 1909: Skandinaviens tryfflar och tryffelliknande svampar. Svensk Bot. Tidskr. 3: 223-300.
svampar och myxomyceter. ArtDatabanken, SLU, Uppsala, 2nd revised and extended printing.
Hannah, L., Carr, J. L.,& Lankerani, A. 1995: Human disturbance and natu- ral habitat: a biome level analysis of a global data set. Biodiversity and Conservation 4: 128-155.
Hansen, L. & Knudsen, H. 2000: Nordic Macromycetes, vol. 1. Ascomyctes. Nordsvamp. Copenhagen.
Hesselman, H. 1926: Studier över barrskogens humustäcke, dess egenskaper och beroende av skogsvården. Medd. Stat. skogsförs. anst. 1926: 169. Kers, L.E. 1980: A new species of Elaphomyces Nees ex Fr. Subgen. Malaco-
derma Vitt. Bot. Notiser 133: 149-153. Stockholm.
Kers, L.E. 1981a: On the identity of Elaphomyces uliginosus Hesse (Ascomy- cetes). Nordic J. Bot. 1:795-800.
Kers, L.E. 1981b: Några anmärkningsvärda fynd av hypogeiska svampar i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 75: 129-140.
Kers, L. E. 1984: Elaphomyces striatosporus found in Sweden. Nord. J. Bot. 4: 71-73.
Kers, L. E. 1997: Elaphomyces virgatosporus funnen i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 91: 25-36.
Kullman, L. 2003: Förändringar i fjällens växtvärld – effekter av ett varmare- klimat. Svensk Bot. Tidskr. 97: 210-221.
Larsson, K.-H. 1977: Rödlistade svampar i Sverige. Artfakta. ArtDataban- ken. Uppsala.
Länsstyrelsen i Jönköpings län 2005: Bildande av naturreservatet Nyckelås i Mullsjö och Jönköpings kommuner, bilaga 3: Skötselplan. Länsstyrelsen, dnr 511-17060-01.
Naturhistoriska riksmuseet 2003: Hjorttryfflar, Elaphomyces. Månadens kryptogam, mars 2003. adr: http//www2.nrm.se/kbo/krypt/.
Nitare, J. 2000: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Skogsstyrelsen. Rydberg, H. 2006: Inventering av strimsporig hjorttryffel i Sverige. Medde-
Åtgärd Ansvarig Berörda län Kostnad Genomfört Prio
(SEK) senast
Faktablad – tryfflar kring ArtDatabanken/ Samtl.län, 25 000 nov 2007 2 hassel – tas fram Naturvårdsverket upp till Y
Distribution av faktablad Berörda länsstyrelser/ AB, D, F, Y 3 000 jan 2008 2 Skogsstyrelsen
Fortsatt inventering av Länsstyrelsen, AB, D, E, 130 000 nov 2009 1 potentiella lokaler Jönköping F, H, T, O
Inventering av känd Länsstyrelsen, Y 5 000 nov 2009 1 lokal vid Siljeberget, Jönköping
Sundsvalls kommun
Genomgång – Järfälla kommun AB inom budget juni 2007 1 skötselplan Görveln för natur-
reservat.
Genomgång – Länsstyrelsen, F Inom budget, juni 2007 1 skötselplan Nyckelås Jönköping för vård o förv.
Inleda process Skogsstyrelsen F Inom sept 2007 1 om biotopskydd Jönköping Skogsstyrelsens
budget
Inleda process Länsstyrelsen, Y Inom NR- aug 2007 1 om naturreservat Västernorrland budget
Övervakning av lokaler Berörda länsstyrelser AB, F, Y 10 000 Tidigast 2 för strimsporig nov 2010 hjorttryffel
Seminarium kring Länsstyrelsen, AB,D,E,F, Bekostas av Hösten 1 tryfflar, fältmetodik, Stockholm H,T,O medel för 2007 ekologi ÅGP Taggig alt. hjorttryffel våren
2008
Kostnad, totalt 173 000
Bilagor
Nr Landskap Län Kommun Lokal Bef. Föresl. Första Senaste Senaste Antal Senaste Skydd skydd obs obs besök fruktkroppar observatör 1 Småland F Jönköping Lekeryd avtal 1982 1982 2005 0 RCA 2 Småland F Jönköping Svarttorp BS 1982 2005 2005 5 RCA 3 Småland F Jönköping Jorstorp, Uppgränna BS 2005 2005 2005 5 HR Y 4 Småland F Aneby SSV om Uppsala BS 1982 2005 2005 3 RCA 5 Västergötland F Mullsjö Näs, Nyckelås NR 2005 2005 2005 2 HR Y 6 Södermanland D Katrineholm Eriksberg BS ? ? ? ? LEK 7 Uppland AB Järfälla Gåseborg, Görveln NR 1982 2005 2005 9 HR Y 8 Medelpad Y Sundsvall Siljeberget NR 1982 1982 1982 ? JNI Antal fruktkroppar
- avser senaste besöket
Observatörer:
RCA= Roland Carlsson, Lekeryd
Skydd:
BS = biotopskydd
HR
Y = Hans Rydberg, Björnlunda
NR = Naturreservat
JNI = Johan Nitare, Jönköping LEK = Lars E. Kers, Stockholm
Bilaga 2 – Förteckning över aktuella
lokaler för strimsporig hjorttryffel
Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter är vägledande dokument för olika aktörers samordnade arbete för arter där särskilda bevarandeinsatser krävs. Strimsporig hjorttryffel (Elaphomyces striatosporus) är en sällsynt art som är rödlistad som ”starkt hotad” och känd från åtta lokaler i Sverige, de flesta i trakten kring södra Vättern. Tryffeln växer främst på näringssvaga hasseljordar på utmark och bildar sannolikt mykorrhiza med hassel. Fruktkropparna finns en eller ett par cm under markytan och arten saknar i princip förmåga att spridas över längre distanser, varför den är starkt beroende av miljöer med lång skoglig kontinuitet.
De åtgärder som föreslås i programmet är informa- tionsspridning till markägare och andra aktörer, invente- ring av potentiella lokaler samt övervakning av lokaler för strimsporig hjorttryffel. Vidare föreslås att skötsel- planen för två naturreservat med förekomst av arten ska gås igenom och revideras med avseende på artens behov. Dessutom ska process för långsiktigt skydd inledas för några oskyddade områden med känd förekomst av strimsporig hjorttryffel.