5. Analys
5.4 Konsekvenser av samarbetet
De konsekvenserna av Unga Jobb som återfanns i resultatet var merparten positiva. Med Unga Jobb kan andra aktörer i samhället få upp ögonen för att ungdomsarbetslösheten är ett problem.
Swedbank möjliggör att det lilla företaget också bidrar och får en möjlighet att bli delaktig genom att ta emot praktikanter. I resultatet framkom det att Arbetsförmedlingen är väldigt hårt belastade och har många olika arbetsuppgifter att hinna med. Att de får hjälp av Swedbank att få kontakt med potentiella praktikplatser ses som positivt av respondenterna. Som vi tagit upp tidigare har Regeringen utrett frågan kring att ha privata arbetsförmedlare och möjligheterna som Arbetsförmedlingen har till att upphandla vissa tjänster. Fördelen är, precis som Regeringen nämner, att privata aktörer kan sitta på helt andra nätverk med andra resurser och ekonomiska förutsättningar. (Regeringen, 2011)
I resultatet återfanns en viss antydan kring kommunikationsproblem i Unga Jobb. Att det är viktigt att skapa rätt förväntningar både hos företag och ungdomarna. En arbetsförmedlare svarade att Swedbanks broschyrer till företagen inte varit tillräckligt tydliga. Respondenten menade att Arbetsförmedlingen får ta emot kritik från företagen kring den otydliga informationen från Swedbank. Utifrån detta menar vi att det kan bli en konsekvens som skadar Arbetsförmedlingens rykte i onödan. Swedbanks VD erkänner i hans podcast på ungajobb.se att de såklart inte har gjort allt rätt utan att de måste vara tydligare. Att det handlar om praktik och inte ett löfte om jobb.
Resultatet har lett oss in på tankar kring om Unga Jobb kan misslyckas? Kan ett regeringsbyte leda till slutet för samarbetet då Arbetsförmedlingen är en offentlig organisation? Skulle en sämre årsrapport hos Swedbank kunna leda till slutet för Unga Jobb? En respondent från Swedbank svarade att den inte tror att Unga Jobb kan misslyckas då projektet funnits länge redan men spekulerar i att om det skulle kunna vara något som kan riskera slutet för Unga Jobb vore det om ungdomsarbetslösheten minskar drastiskt eller att samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Swedbank helt plötsligt inte fungerar längre. Vi själva anser att det inte går att misslyckas då det inte finns något för aktörerna direkt att riskera i relation med om de inte hade gått in i samarbetet. Om praktikmöjligheten försvinner kommer troligen någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd skapas i samhället.
27 5.5 Slutsatser
Hur ser formerna för samarbetet ut mellan Arbetsförmedlingen och Swedbank i projektet Unga Jobb?
Formerna för samarbetet i Unga Jobb är att Arbetsförmedlingen och Swedbank har ingått i en överenskommelse. Överenskommelsen går ut på att Swedbank hjälper Arbetsförmedlingen med att få kontakt med företag som kan ta emot praktikanter. Genom detta får Arbetsförmedlingen lite draghjälp i att få fler företag att ta emot praktikanter.
Vad innebär samarbetet för huvudaktörerna Arbetsförmedlingen och Swedbank i förhållande till om de inte haft något samarbete med varandra?
För Swedbank innebär samarbetet att de visar sitt samhällsengagemang för omvärlden och att de aktivt arbetar med frågan kring ungdomsarbetslöshet. Genom samverkan med flera parter kan man åstadkomma bättre resultat och lösa uppgifter som eventuellt inte kunnat lösas annars.
Fördelen här är att Swedbank kan stå för frontarbetet i Unga Jobb medan Arbetsförmedlingen för individerna och praktikbesluten.
Varför samarbetar Arbetsförmedlingen och Swedbank med varandra kring samhällsproblemet ungdomsarbetslöshet?
Swedbank får genom sitt samhällsengagemang PR som kan leda till potentiellt nya kunder. De får även en resurs i form utav praktikanter på deras egna lokala kontor. Precis som teorin säger och vad våra respondenter anser är banken beroende av en fungerande omvärld. Genom Unga Jobb kan även fler få upp ögonen för att ungdomsarbetslösheten är ett problem och genom Swedbanks engagemang kanske fler företag väljer att agera. Med draghjälpen som Arbetsförmedlingen får av Swedbank kan arbetsbördan eventuellt minskas för Arbetsförmedlingen som är hårt belastade. Det som möjligen skulle kunna ses som en negativ konsekvens är att Arbetsförmedlingen riskerar sitt förhållande och rykte gentemot företagen vilken skapas av den otydlighet som tycks finnas mellan Swedbank och deras företagskunder.
För Swedbank innebär det ett merjobb då de avsätter en del resurser och personal som ibland tar hand om praktikanterna.
Hur kan Arbetsförmedlingen och Swedbank ta tillvara på de positiva konsekvenserna av projektet och hur kan de negativa konsekvenserna av projektet ge lärdomar och undvikas?
Utifrån studien drar vi slutsatsen att samverkan är något positivt. Genom att flera parter är med och bidrar, som i det här fallet där Swedbank hjälper Arbetsförmedlingen att engagera deras kontaktnät med att ta emot praktikanter, anser vi att resultat som kanske inte annars nås är möjliga. En lärdom att dra från vår studie inför framtida samverkan är att ha en bra kommunikation mellan de samverkande parterna samt att ha överseende för varandras organisationskulturer.
28
6. Diskussion
Här kommer vi att försöka tolka och diskutera det som framkom i resultatet samt knyta ihop studien. Vi kommer även att presentera förändringsförslag utifrån de resultat som framkommit i undersökningen.
Syftet med studien var bland annat att skapa förståelse för samarbetet Unga Jobb. De presenterade teorierna användes för att kunna förklara den insamlade datan under analysen. Att privata företag tar initiativ till samhällsengagemang är något som visat sig vara en trend idag och företag verkar förstå allt mer att de måste vara med och bidra.
Resultatet visar en viss indikation på att Arbetsförmedlingens rykte och förhållande med företag riskeras i och med kommunikationsproblem mellan Swedbank, deras företagskunder och Arbetsförmedlingen. Då kommunikationsproblem endast lyftes av en respondent är det inget svar som går att helt säkerställa som något generaliserbart. Men vi menar att det inte heller har varit intressant för oss att ta fram något generaliserbart resultat och att det inte heller varit syftet. Att endast en åsikt av den arten framkom i resultatet är intressant i sig och visar ändå att det finns brister i Unga Jobb som de behöver arbeta med framöver. Ett förbättringsförslag till samarbetet mellan Swedbank och Arbetsförmedlingen skulle därför vara att se över kommunikationen dem emellan. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen och Swedbank har en öppen kommunikation så det inte skapas otydlighet i nästa led. Därför menar vi att Arbetsförmedlingen måste ha en dialog med Swedbank där de lyfter fram deras missnöjdhet med otydligheten kring Swedbanks broschyrer gällande praktik.
Något vi ställt oss kritiska till är huruvida Unga Jobb verkligen lett till 6 000 stycken praktikplatser. En arbetsförmedlare menade att det är svårt att se om praktikplatsen kommit till genom Unga Jobb eller inte. Vi anser att siffran kan vara missvisande då resultatet visar på att Swedbanks arbete i Unga Jobb stannar vid överlämnandet av företagskontakten. Stämmer vår upplevelse överens innebär detta att Unga Jobb lett till att Swedbank förmedlat 6 000 stycken företagskunder och att alla dessa nödvändigtvis inte lett till praktikplats. Skulle det vara så tycker vi att Swedbank tar åt sig mer av äran än nödvändigt.
Vi funderar kring om Arbetsförmedlingens myndighetsuppdrag är ogenomförbart på egen hand?
Med en sådan komplex fråga som ungdomsarbetslösheten behövs samverkan mellan flera olika parter och detta står även skrivet att Arbetsförmedlingen ska göra i deras uppdrag.
Arbetsförmedlingen styrs av många lagar och regler och kan inte heller påverka efterfrågan på arbetskraft. Kanske vore det intressant att se över möjligheterna att privatisera eller leasa ut delar av praktiktillsättandet. Redan har Arbetsförmedlingen möjlighet att upphandla flera tjänster av privata kompletterande aktörer. Skulle det vara möjligt med en privat aktör, i likhet med Swedbank, som sköter företagskontakterna helt och hållet och tillhandahåller praktikplatser.
Arbetsförmedlingen kan fortsätta att stå för administrationen och praktikbesluten. Skulle detta kunna effektivisera praktiktillsättandet och göra så att Arbetsförmedlingen hinner med alla sina
29 uppgifter som ligger inom deras uppdrag? Vi förstår att det även kan finnas risker med en sådan form och att det kan vara dugligt nog med den sortens samverkan som Arbetsförmedlingen redan har med till exempel Swedbank. Vi menar att man skulle kunna påstå att Swedbank här ger struktur i tillvaron till Arbetsförmedlingen.
Något vi finner intressant är att praktik i resultatet lyfts som något positivt när vi i forskningen inte finner några entydiga bevis för några långvariga effekter med en sådan åtgärd som praktik.
Är det så att forskningen är en helt egen värld som inte tränger igenom i verkligheten eller hur kommer det sig att våra respondenter tycker att praktik är en bra åtgärd mot ungdomsarbetslösheten? Vi tycker att det är viktigt att ha ett kritiskt förhållningsätt till praktik då det finns risker med arbetsgivare som utnyttjar systemet genom att få billig arbetskraft. Det lokala Swedbankkontoret som svarade att de hade plats för 20 praktikanter har kanske egentligen anställningsbehov anser vi. Swedbank har visserligen varit duktiga på att anställa praktikanterna efter praktiktiden, men man skulle kunna påstå att staten genom det statliga aktivitetsstödet betalar för praktikanternas provanställningsperiod. Istället för att Swedbank anställt ungdomarna direkt. I resultatet framkom det att ungdomarna ibland var svåra att få att närvara vid event och träffar i Unga Jobb. Kanske är det så att ungdomarna själva känner att de inte vill riskera att bli en billig arbetskraft när de kan vara ute och söka jobb istället. Har ungdomarna genomskådat systemet?
Skulle vi gjort om undersökningen skulle vi undersökt mer kring hur uppföljningen ser ut av Unga Jobb och hur de jobbar med att förbättra Unga Jobb. Vi anser att fortsatt forskning inom området är viktigt då de privata och offentliga aktörerna måste finna effektiva och gynnsamma sätt att samverka på utan att någon part tar skada. Det vore intressant att forska mer kring om det skulle vara möjligt att låta Arbetsförmedlingen leasa ut tjänsten om att ordna praktikplatser.
Vi vill även poängtera att begränsningen i vår studie är att läsaren kan tro att vi gjort en redogörelse över hela situationen i Unga Jobb, men läsaren måste ha förståelse för den fallstudie det är och att redogörelsen endast kan utgöra en del och en aspekt av Unga Jobb (Merriam, 1994).
Den huvudsakliga slutsatsen vi kan dra av studien är att samverkan är något positivt och som behövs för att lösa svårare frågor som till exempel ungdomsarbetslöshet. Det viktigaste är att arbeta för bättre och effektivare åtgärder och finna bra lösningar som är bra för alla parter, det vill säga samhället, organisationerna och individerna. Man måste våga lämna flocken, som Mikael Wolf sa. Man ska inte vara rädd för att testa nya saker eller samarbeta med aktörer som från början inte ses som en naturlig samarbetspartner. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.
30
7. Referenser
Litteratur
Björklund, A., Edin, P-A., Holmlund, B., & Wadensjö, E. (2006). Arbetsmarknaden. Stockholm:
SNS Förlag.
Borglund, T., De Geer, H., & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR - Hur företag tar socialt ansvar. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Brulin, G., & Svensson, L (2011). Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund:
Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Forslund, A., & Nordström Skans, O (2006). (Hur?) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga? Rapport skriven för Institutet för
arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Uppsala: Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Grankvist, P. (2009). CSR i praktiken - Hur företaget kan jobba med hållbarhet för att tjäna pengar. Malmö: Liber.
Granovetter, M. (1985). Economic action and social structure: The problem of embeddedness.
The American journal of sociology, 91(3): 481-510.
Henderson, D. (2001). Misguided Virtue. The institute of International affairs, London.
Jacobsen, D I., & Thorsvik, J. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. Lund:
Studentlitteratur.
Jensen, C., & Trädgårdh, B. (2012). Temporära organisationer för permanenta problem - om implementering av samverkansprojekt för unga som står långt från arbetsmarknaden Skrifter från temagruppen unga i arbetslivet 2012:1 Stockholm: Ungdomsstyrelsen.
Kieselbach, T. (2003). Long-term unemployment among young people: The risk of social exclusion. American journal of community psychology, 32(½): 69-76.
Kosidou, K. (2013). Mental ill-health in contemporary young adults. Stockholm: The department of public health sciences, Karolinska institutet.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
31 Larsson, L. (2003). Evaluation of Swedish youth labor market programs. The Journal of Human Resources, 38(4): 891-927.
Lindberg, K. (2009). Samverkan. Malmö: Liber.
Merriam, S.B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
OECD. (2013). Statistics: Youth unemployment rate. Juli 2013. OECD iLibrary statistik.
Regeringen, Arbetsmarknadsdepartementet (2014). Regleringsbrev 2014, regeringsbeslut I14 Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Socialstyrelsen (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Folkhälsan i Sverige - Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen.
Statens offentliga utredningar (2007). Arbetsmarknadsutbildning för bristyrken. Delbetänkande av Utredningen om en flexiblare arbetsmarknadsutbildning. SOU 2007:18. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Statens offentliga utredningar (2010). Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet - en översikt Bilaga 1 till Långtidsutredningen 2011 SOU 2010:88. Stockholm:
Statens offentliga utredningar.
Statens offentliga utredningar (2010). Vägen till arbete - Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration Bilaga 1-4 till Långtidsutredningen 2011 SOU 2010:88. Stockholm:
Statens offentliga utredningar.
Tullberg, J. (2005). Reflections upon the responsive approach to corporate social responsibility, Business Ethics: A European Review, 14(3): 261-276.
Ungdomsstyrelsen (2013). Ung idag - 2013 - arbete och försörjning. Stockholm:
Ungdomsstyrelsen.
32 Elektroniska källor
Arbetsförmedlingen. (2013). Jobbgarantin för ungdomar.
http://www.arbetsformedlingen.se/download/18.4b7cba481279b57bec180001142/uga_sok.pdf hämtad 2014-03-17
Arbetsförmedlingen. (2014a). Uppdraget. http://www.arbetsformedlingen.se/Om-oss/Var-verksamhet/Allmant-om-oss/Uppdraget.html hämtad 2014-03-17
Arbetsförmedlingen. (2014b). Unga Jobb- praktik en chans till arbete.
http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Stod-och-service/Nyheter/Nyheter-for-Arbetssokande/3-13-2014-Unga-jobb-praktik-en-chans-till-arbete.html#.UybUnIUeWXk hämtad 2014-03-17
Eurostat. (2014a). Unemployment rate by age group.
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/tgm/table.do?tab=table&init=1&language=en&pcode=tsdec460
&plugin=1 hämtad 2014-04-25
Eurostat. (2014b). Youth unemployment.
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Youth_unemployment hämtad 2014-04-08
Eurostat. (2014c). Unemployment statistics.
http://epp.eurostat.ec.europa.eu/statistics_explained/index.php/Unemployment_statistics hämtad 2014-04-08
Facebook. (2014). Telge Tillväxt - Om. https://www.facebook.com/TelgeTillvaxt/info hämtad 2013-03-18
Vetenskapliga rådet. (1990) Forskningsetiska principer inom humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf hämtad 2014-04-13
Manpower. (2014). Socialt ansvar. http://www.manpowergroup.se/csr/socialt-ansvar/ hämtad 2014-05-21
Swedbank. (2014a). Om Swedbank. http://www.swedbank.se/om-swedbank/index.htm hämtad 2014-03-17
Swedbank. (2014b). Swedbank i samhället.
http://www.swedbank.se/om-swedbank/swedbank-i-samhallet/index.htm hämtad 2014-03-17
33 Swedbank. (2014c). Unga Jobb får alla att växa.
http://www.ungajobb.se/ hämtat 2014-05-26
Telge Tillväxt. (2013). Om Telge Tillväxt. http://www.telge.se/Kompetensformedling/Om-Telge-Tillvaxt/ hämtad 2014-03-18
Tema Unga. (2012). Hur kan EU:s miljoner sänka ungdomsarbetslösheten?
http://www.temaunga.se/sites/default/files/Hur_kan_EUs_miljoner.pdf Hämtat 2014-04-14
Tema Unga. (2014). Temagruppen Unga i Arbetslivet. http://www.temaunga.se/ hämtad 2014-04-15
Qviberg, M. (2006). Sätt stopp för etikpratet. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/satt-stopp-for-etikpratet_297268.svd hämtat 2014-04-08
Världskommissionen för miljö och utveckling. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future. http://www.un-documents.net/our-common-future.pdfhämtat 2014-04-08
Wolf, M. (2014). Podcast om Unga Jobb.
http://www.swedbank.se/om-swedbank/swedbank-i-samhallet/unga-jobb-och-antligen-jobb/unga-jobb/index.htm#!/ hämtat 2014-03-11
Bilaga 1 Intervjuguide Arbetsförmedlingen
Intervjufrågor Arbetsförmedlingen
Inledning
Vad har du för position och ansvarsområde?
Bakgrund
Hur kom samarbetet till?
Varför samarbeta med en bank?
Hur ser samarbetet mellan aktörerna ut?
Vilka ungdomar blir ”utvalda till projektet”?
Hur såg arbetet ut inför uppstarten?
Och hur ser vägen mellan arbetsförmedlingen till praktik ut?
Vilka utmaningar har ni stött på?
Vad är det uttalade målet med Unga Jobb?
Skiljer sig era perspektiv mot de andra aktörernas?
Har Unga Jobb utvecklats utmed tiden?
Hur hänger detta ihop med ert myndighetsuppdrag?
Resultat
Hur ser resultaten ut? (Tex hur många företag samarbetar med er?) Fördelar/ nackdelar med Unga Jobb eller samarbetet med Swedbank?
Positivt och negativt med projektet?
Vad kan förbättras?
Anser du att ni har stött på några svårigheter?
Framtid
Finns det ett slutdatum för Unga Jobb?
Vad kan ni lära er av Unga Jobb och av Swedbank?
Finns det något med Unga Jobb som gör att det lyckas bättre än andra liknande initiativ?
I så fall varför?
Bilaga 2 Intervjuguide Swedbank
Intervjufrågor Swedbank
Inledning
Vad har du för position och ansvarsområde?
Bakgrund
Hur kom Unga Jobb till?
Hur ser samarbetet mellan aktörerna ut?
Hur såg arbetet ut inför uppstarten?
Hur ser vägen mellan arbetsförmedlingen till praktik ut? Är eventen ex i Malmö alltid ”start” för praktiksökandet för ungdomen?
Vilka utmaningar har ni stött på?
Vad är det uttalade målet med Unga Jobb?
Hur finansieras Unga Jobb? (Swedbank finansierar? Tex eventet i Malmö?) Skiljer sig era perspektiv mot de andra aktörernas?
Vad tjänar ni på Unga Jobb anser du?
Har Unga Jobb utvecklats utmed tiden?
Hur får man företagen att ställa upp? Hur engagerar ni företagen?
Resultat
Hur ser resultaten ut? (Tex. hur många företag samarbetar med er?)
Fördelar och nackdelar med Unga Jobb och samarbetet med Arbetsförmedlingen?
Positivt och negativt med projektet?
Vad kan förbättras?
Anser du att ni har stött på några svårigheter?
Framtid
Finns det ett slutdatum för Unga Jobb?
Vad är bättre med Unga Jobb än andra liknande? Vad gör att ni lyckas? Kan det misslyckas?
Hur är Unga Jobb fördelat mellan Swedbanks kontoren? Är alla lika aktiva?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Martina Wellberg Bengtsson 730330 Sara Erlandsson
880205