Som ett sammanfattande svar på vår forskningsfråga om vilken typ av kommunikation och samverkan som vårdnadshavare och pedagog vill ha runt elevens personliga utveckling menar vi följande: Utifrån vår empiriska undersökning ser vi att stora elevgrupper försvårar den önskvärda kommunikationen. Vi ser också att det är viktigt att vi som fritidspedagoger skapar goda relationer med hemmet för ett konstruktivt och givande samarbete som gynnar elevens lärande och utveckling. Relationen bör byggas på jämlikhet och en vilja från båda parter att mötas där lyssnandet spelar en central roll. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv är fritidshemmet en arena där elever med olika erfarenheter och bakgrund möts. Samma sak gäller för vårdnadshavarna, som också bär på olika erfarenheter och bakgrund. Det ställer krav i mötet och i relationsskapandet
Framtida forskning i detta ämne skulle kunna vara att belysa samma fråga ur ett barns
perspektiv. Vad vill eleven att förälder och pedagog ska prata om? Vad önskar eleven ”få ut” av en samverkan mellan hem och fritidshem? Det skulle också vara intressant att få reda på hur svaren skulle sett ut om vi hade delat in svaren efter respondenternas erfarenheter (se metodkritik ss. 24-25) och ålder på eleven. Det vore också intressant om någon vill ta reda på mer om vem som ska fostra skolbarnet.
Kap. 7: Sammanfattning
Denna rapport handlar om samverkan mellan hemmet och fritidshemmet. Syftet med studien är att i viss mån studera vad rektorer men främst vad pedagoger och vårdnadshavare anser om kommunikation och samverkan mellan hem och fritidshem. I texten framgår vad fritidshemmets styrdokument säger om föräldrasamverkan och vad som står att läsa om ansvaret för densamma. Några författare och forskare får utrymme att visa vad de anser om frågan och varför den är av vikt för verksamhet och elev. Till exempel lyfter Nilsson (2008) fram respekt, lyssnande och bekräftande som nyckelord i skapandet av ett gott samarbete.
Rapporten är belyst ur ett sociokulturellt perspektiv vilket innebär att vi sätter fokus på ett kommunikativt lärande. Att se saker ur ett perspektiv som betyder att den som vet lite mer överför kunskapen till den som inte vet lika mycket genom någon form av kommunikation. I denna rapport visar det sig främst i betydelsen av en öppen och ärlig kommunikation mellan pedagoger och vårdnadshavare som på ett eller annat sätt överför sina kunskaper och erfarenheter till varandra för att främja elevens trygghet, trivsel och personliga utveckling men också för att synliggöra och utveckla den vardagliga pedagogiska verksamheten på fritidshemmet.
Vi har under hösten 2014, genom skriftliga frågeformulär till fritidspedagoger, rektorer och vårdnadshavare, samlat in en mängd data som gav ett resultat som bl.a. visade på relationens betydelse för hur samverkan mellan hem och fritidshem fungerar. Att samarbeta kring elevens dagliga verklighet genom ett konkret och uppriktigt informationsutbyte uppgavs som mycket viktigt för våra undersökningsgrupper. Dessutom framkom en stor oro över elevgruppernas storlek från pedagoger och vårdnadshavare.
Slutsatsen av vårt resultat är att det spelar roll för elevens trygghet och trivsel på fritidshemmet hur kontakten mellan hem och fritidshem fungerar. Att som pedagog och vårdnadshavare ta tillvara varandras kunskaper kan, bör och ska i förlängningen gynna den enskilda elevens resa till en fullgod samhällsmedborgare. Vår undersökning visar att det som har absolut störst betydelse för dagens samverkan mellan hem och
Källförteckning
Ahxner, Robert & Davidsson, Tomas (2014). Vem fostrar skolbarnet? – Det delade
ansvaret för barnets skolgång och utveckling, samarbetet mellan fritidshemmet och hemmet. Opublicerat material.
Ahrne, Göran & Eriksson-Zetterqvist, Ulla (2011). Kap. 3, Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.
Andersson, Inga (2008). Lyssna på föräldrarna! I Nilsson, Agneta (red.). Vi lämnar till
skolan det käraste vi har -om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar.
Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Tillgänglig på Internet 2014-11-16: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2070 Björndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och
utveckling i undervisning och handledning. Stockholm: Liber.
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (red.) (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. Eriksson, Lars (2008). Lärares förtroendeskapande föräldrakontakter. I Nilsson, Agneta (red.). Vi lämnar till skolan det käraste vi har -om samarbete med föräldrar - en
relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Tillgänglig på Internet 2014-11-16: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2070 Föräldrar missnöjda med fritids (2014). Svenska Dagbladet, 25 februari 2014. Tillgänglig på internet 2014-11-27: (http://mobil.svd.se/nyheter/foraldrar-missnojda- med-fritids_svd-2952020) Stockholm TT.
Holmberg, Lena (2011). Styrningen av fritidshemmet. I Pihlgren, Ann S. (red.)
Fritidshemmet. ss. 51-64. Lund: Studentlitteratur.
Högskolan i Borås (2013). Guide till Harvardsystemet. Version9,2, 8/14/2014. Borås: Bibliotek och läranderesurser. Tillgänglig på Internet, www.bada.hb.se, 2014-10-15: http://bada.hb.se/bitstream/2320/12297/3/Harvard_version9.2_publicerad.pdf
Johansson, Inge (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Juul, Jesper & Jensen, Helle (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Nilsson, Agneta (red.) (2008). Vi lämnar till skolan det käraste vi har -om samarbete
med föräldrar - en relation som utmanar. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Tillgänglig på Internet 2014-11-16: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2070 Olsson, Carina (2010). Hur är kontakten mellan fritidshemmet och föräldrarna? Tillgänglig på Internet 2014-04-25: http://www.forskning.se, publicerat 2010-10-14. Petersen Vibeke (2011). Att leda samarbetet mellan skola och hem. I Jensen, Elsebeth & Löw, Ole. Pedagogiskt ledarskap: om att skapa goda relationer i klassrummet. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Root, Hetty (2008). Sex föräldrar berättar. I Nilsson, Agneta (red.). Vi lämnar till skolan
det käraste vi har -om samarbete med föräldrar - en relation som utmanar. Stockholm:
Myndigheten för skolutveckling.
Tillgänglig på Internet 2014-11-16: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2070 SFS 1949:381. Föräldrabalk. Stockholm: Justitiedepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd och kommentarer - Fritidshem Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (2013). Rapport 392. Föräldrars val och inställning till förskola och
fritidshem, Resultat från föräldraundersökningen 2012. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolverket (2012). Mer om… Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och
inflytande. Juridisk rådgivning. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se, 2014-
11-13.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes förlag.
Skolinspektionen (2010). Kvalitet i fritidshem. Kvalitetsgranskning rapport nr 2010:3. Tillgänglig på Internet 2014-09-11: http://www.skolinspektionen.se
Skolöverstyrelsen (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Liber Läromedel/Utbildningsförlaget.
Skolöverstyrelsen (1969-1978). Läroplan för grundskolan: Lgr 69. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Svenska språknämnden (2005). Språkriktighetsboken. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, Roger (2011a). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I Forssell, Anna (red.) Boken om pedagogerna. 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Säljö, Roger (2011b). Kontext och mänskliga samspel. Utbildning och demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik. Volym: 20. ss.67-82. Tillgänglig på internet 2015-01-11:
http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demo krati/Tidskriften/2011/Nr%203/Kontext%20och%20m%C3%A4nskliga%20samspel%2 0-%20Ett%20sociokulturellt%20perspektiv%20p%C3%A5%20l%C3%A4rande.pdf Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna: Lpo 94: Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2014). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Utgivare: Vetenskapsrådet. Mölnlycke: Elanders
Gotab. Tillgänglig på internet 2014-11-30: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf, 2010-11-02
Villanueva Gran, Tora (2014). Kritiska föräldrar – så bemöter du dem, Lärarnas nyheter, 29 september 2014.
Tillgänglig på Internet 2014-11-30: