7.3.1 Inledning
Konsumtionsprincipen innebär att då varumärkeshavaren, eller någon med dennes samtycke, för ut ett exemplar av varan på marknaden, upphör varumärkeshavarens möjlighet att styra varans vidare omsättning genom sin ensamrätt.
7.3.2 Silhouettemålet
Silhouettemålet81 kom att ändra praxis avseende varumärkesrättslig konsumtion i ett flertal medlemsstater, däribland Sverige. Frågan i målet gällde huruvida art 7.1 i varumärkesdirektivet82 ger varumärkeshavaren rätt att förbjuda tredje man att använda varumärket för varor som förts ut på marknaden under detta varumärke i en stat som inte är fördragsslutande stat.
I målet gällde följande;
Silhouette tillverkade glasögonbågar i en högre prisklass. Hartlauer, som är en österrikisk lågpriskedja, köpte ett parti glasögonbågar av märket Silhouette från ett bolag i Bulgarien, vilket i sin tur hade köpt bågarna från tillverkaren och varumärkes- havaren i Österrike, Silhouette International. Silhouette stämde Hartlauer och menade att varumärkesrätten till glasögonbågarna inte hade konsumerats vid försäljningen till det bulgariska bolaget och att Silhouette därmed kunde förbjuda Hartlauer att sälja bågarna i Österrike.
Med hänvisning till den fria rörligheten för varor och tjänster på den inre marknaden, menade domstolen att det är av avgörande vikt att registrerade varumärken åtnjuter samma skydd i alla medlemsstater. En tolkning av art 7.1 där medlemsstaterna förpliktas att tillämpa en regional konsumtionsprincip är då det enda sättet att möjliggöra
förverkligandet av direktivets mål att säkerställa den inre marknadens
81 Mål C-355/96.
82
89/104/EEC. Art 7.1 har följande lydelse:
”En varumärkesrätt ger inte innehavaren rätt att förbjuda användning av märket för varor som av innehavaren själv, eller med dennes samtycke, är marknadsförda med detta märke inom gemenskapen.”
funktion. En situation som innebär att vissa stater skulle kunna lagstifta om global konsumtion medan andra endast lagstiftar om konsumtion inom gemenskapen skulle nämligen oundvikligen medföra hinder för den fria rörligheten för varor och tjänster. Följaktligen ansågs Silhouettes varumärkesrätt inte vara konsumerad och Hartlauer fick därmed ej rätt att sälja de parallellimporterade glasögonbågarna.
Genom domen i Silhouettemålet har möjligheten till parallellimport av varumärkes- skyddade produkter från tredje land, dvs ett land utanför EES-området, upphört. Det är endast då en varumärkeshavare för ut en vara på marknaden inom EES-området som varumärkesrätten konsumeras så att varumärkeshavaren inte kan påverka varans vidare omsättning på marknaden.
7.3.3 Sverige och konsumtionsprincipen
Sverige har tidigare under lång tid tillämpat global konsumtion. I och med avgörandet i Silhouettemålet skall Sverige, liksom övriga EU-länder, hädanefter tillämpa EES-vid konsumtion. Den svenska regeringen är dock emot en regional konsumtionsprincip och yttrade sig om detta i målet. Man menade att art 7.1 i varumärkesdirektivet skulle tolkas som en minimibestämmelse och inte som en maximibestämmelse. Detta innebär att medlemsstaterna skulle vara tvungna att tillämpa åtminstone EES-vid konsumtion, men vara fria att tillämpa global konsumtion om de så önskade. Nationell konsumtion skulle däremot inte vara tillåten. I sitt avgörande sa dock domstolen att en dylik tolkning av art 7.1 i varumärkesdirektivet skulle hindra den fria rörligheten för varor och tjänster och därmed stå i strid med direktivets mål att säkerställa den inre marknadens funktion.
Efter avgörandet av Silhouettemålet har den svenska regeringen fortsatt att agera i frågan. Bakgrunden till regeringens önskan om global konsumtion är att en sådan princip tillämpats i Sverige sedan 1960-talet och erfarenheterna från denna tid är positiva.
Regeringen gav den 3 september 1998 konkurrensverket i uppdrag att kartlägga och analysera konsekvenserna för den svenska marknaden och för svenska konsumenter och producenter av en övergång till tillämpning av principen om regional konsumtion inom
varumärkesrätten.83 I sin rapport anger konkurrensverket att en övergång från global till regional konsumtion kommer att innebära ökade priser för konsumenterna genom att billiga märkesvaror inte längre kan parallellimporteras från tredje land. Sysselsättningen bedöms minska med 2 500 personer och staten kommer att förlora skatteintäkter. Vidare förväntas parallellimportörernas försäljning att minska med 5,5 miljarder kronor, medan märkesbutikernas försäljning ökar med 3 miljarder kronor. Sammanfattningsvis leder detta till att övergången till regional konsumtion innebär en samhällsekonomisk förlust.84
Det är inte bara Sveriges regering som är för en global konsumtion. Vid ett rådsarbets- gruppsmöte angående parallellimport i februari i år var samtliga närvarande intresserade att diskutera en ändring av principen. Nästan hälften ville ändra till global konsumtion. Departementssekreterare Eva Tarselius-Hallgren vid Utrikesdepartementet är positiv och säger sig se ett klart stöd för den svenska linjen. Regeringens förhoppning är att försöka få övriga medlemsstater att ändra åsikt i konsumtionsfrågan.85
Även Industriförbundet är för en global konsumtionsprincip på varumärkesrättens område. Förbundet vill verka för frihandelns fortsatta utveckling och låta marknads- krafterna själva sätta ramarna för handelns villkor. Då företagen fritt får verka på marknaden uppstår konkurrens med positiva följder för konsumenterna i form av bl a lägre priser. Vidare innebär dagens internationalisering av handeln att varor flödar allt friare över gränserna. Att i det läget vidmakthålla en uppdelning av marknaderna kommer att bli allt svårare.86
7.3.4 Positivt med regional konsumtion
Ur varumärkeshavarens synvinkel är regional konsumtion att föredra framför global konsumtion. Denne får då möjlighet att, på laglig väg, dela upp marknaden och t ex utnyttja stark köpkraft i ett visst land till att sätta högre priser på sina produkter där. Så
83
Konkurrensverkets rapportserie 1999:1, Parallellimport till Sverige - effekter av Silhouette-domen s 8.
84 A a s 52.
85 Enligt Eva Tarselius-Hallgren vid konferensen ”parallellimporten ur ett nordiskt perspektiv” den 6-7
mars 2000, vilken anordnades av Nätverket för Europarättsforskning.
länge parallellimport från ett lågprisland till marknaden med det höga priset inte är möjlig, kommer varumärkeshavaren att tjäna pengar på sitt agerande. Skulle det däremot stå inköpare fritt att parallellimportera billigare varor av samma märke, blir varumärkes- havaren tvungen att sänka sina priser även på den köpkraftiga marknaden.
Då Industriförbundet, i anledning av konkurrensverkets regeringsuppdrag, gjorde en undersökning för att ta ställning i konsumtionsfrågan, kom det fram till att förespråkarna för en regional konsumtionsprincip är de företag som är helt beroende av sina
varumärken. Det kan t ex röra sig om företag med produkter vars patentskydd har gått ut. Företagen vill gärna sälja produkten på världsmarknaden, men p g a kultur- och klimatskillnader samt konsumenternas olika köpkraft och preferenser, är förutsätt- ningarna för försäljning på världsmarknaden naturligtvis mycket skiftande. Om ett företag inte tillåts kontrollera distributionen av sina produkter, löper det risk att dess varumärke skadas då produkter med en annan kvalitet parallellimporteras och säljs på en marknad där konsumenterna har andra preferenser. Vidare kan varumärket skadas om parallell-importören inte tillhandahåller efterservice och reservdelar i samma utsträck- ning som producenten. Med vetskap om dessa negativa effekter av parallellimport, minskar incitamenten att göra egna investeringar i bl a forskning och marknadsföring.87
7.3.5 Konsumtion inom EES-området
Silhouettedomen påverkar inte möjligheten att parallellimportera produkter från ett land inom EES-området till ett annat inom detta område. Då en varumärkeshavare, eller någon med dennes samtycke, för ut en vara på EES-marknaden konsumeras dennes rätt att styra varans fortsatta cirkulation med hjälp av sin ensamrätt. Det blir då fritt fram för den som vill importera varan från ett land där priset är lägre att göra detta vid sidan av generalagentens import. Parallellimport från annat EES-land går alltså inte att stoppa med hjälp av konkurrensreglerna i art 81. Om parallellimportören beter sig otillbörligt gentemot annan näringsidkare eller mot konsumenter, finns dock regler om otillbörlig konkurrens som kan tillämpas för att hindra ett sådant ohederligt förfarande. Genom dessa regler kan parallellimport ibland hindras.
8 Otillbörlig konkurrens
8.1 Inledning
Utöver EG:s konkurrensregler och de nationella konkurrenslagstiftningarna, finns nationella regler om otillbörlig, eller illojal, konkurrens. Otillbörlig konkurrens är en samlingsbeteckning för sådana konkurrensåtgärder som bedöms såsom ohederliga eller på annat sätt otillbörliga mot andra näringsidkare.88 Som exempel kan nämnas vilse- ledande reklam, misskreditering och missbruk av geografiska ursprungsbeteckningar. Enligt den klassiska läran om illojal konkurrens ansågs rättsreglerna på området vara ett sammanhängande normsystem för tillbörligt förfarande i konkurrensförhållanden näringsidkare emellan.89 Idag har reglerna om otillbörlig konkurrens dubbla skydds- syften, dels att ge skydd för näringsidkare, dels för konsumenter.