8. Diskussion
8.3 Kontaktsätt
Det hierarkiska maktförhållandet som uppstår vid en stödsituation uppfattas utav flertalet ung- domar som avskräckande vid hjälpsökande. Enligt Löfberg och Aspán (2011) kan stöd via nä- tet skapa ett mer vertikalt maktförhållande där ungdomarna får mer kontroll över situationen och en känsla av anonymitet. Utifrån de resultat som framkommit ses att två undergrupper skulle känna sig mer trygga i att söka stöd via nätet, män och de som upplever ett allvarligt psykiskt lidande. Om det anses svagt eller omanligt att prata om att man mår dåligt drar sig kanske männen för att göra just det. Detta kan förklara varför män är mer benägna att söka stöd via internet och stödforum än kvinnor eftersom det på internet finns en dimension av anonymitet. Gruppen som upplever ett allvarligt psykiskt lidande är minst benägna att söka stöd via personligt möte, de föredrar telefon och nätstöd. Detta skulle kunna bero på en rädsla för stigmatisering om de hade vänt sig till någon i sitt nätverk. Det skulle också kunna vara en alternativ väg att faktiskt uttömma sina egna resurser som Lennéer Axelsson (2010) lyfter. Detta innan man belastar någon annan, eftersom att söka stöd via nätet får anses vara en aktiv handling som individen tar initiativet till själv.
48
Ett fenomen har ofta två sidor och internet är inget undantag. Det föreligger tidigare forskning som menar att det kan vara en språngbräda för ett hjälpsökande ”i verkliga livet”, men inter- net kan även innebära en risk där den som mår dåligt riskerar att må ännu sämre. Detta menar bland annat Whitlock et al. (2006) kan hända om den hjälpsökande hamnar i fel sammanhang, till exempel genom att dela med sig av erfarenheter via forum och där få en negativ förstärk- ning som triggar ohälsan istället för att lätta bördan. Men denna risk anser vi som författare föreligger oavsett om sammanhanget sker på nätet eller i verkliga livet, ett sämre val av um- gänge kan alltid ske. Vi menar att internet ger en möjlighet till det som inom stödteorin be- tecknas som emotionellt stöd där personen eller personerna bakom skärmen dels kan agera som en verbal samtalspartner och bekräfta den hjälpsökandes känslor. Detta emotionella stöd kan utvecklas till en relation som även erbjuder ett instrumentellt stöd där kontakter tas och information ges, antingen tack vare att den på andra sidan skärmen har egen tidigare erfaren- het eller finner ett utbyte i att agera stödperson. Idag kan vi se detta hos de ideella stödorgani- sationerna som fångar upp och använder sig av medmänniskor med intresset och ofta egen er- farenhet inom organisationens område. Därigenom kan en triggning av den psykiska ohälsan undvikas – då ungdomen vid en möjlighet och ett val att vända sig till en organisation inte ris- kerar att hamna i fel sammanhang vid en anonym internetkontakt.
8.4 Metoddiskussion
I metoddiskussion diskuteras några problematiska aspekter med studiens genomförande. Ett problem har varit det stora bortfallet. Svarsfrekvensen för webbenkäten är något låg, ca 20 % vilket Bryman (2008) menar är vanligt förekommande vid metoden. Som författare ser vi flera orsaker till bortfallet, som exempel uppgav en del skolledningar att de inte ville sända enkäten via e-post till respektive elev – utan istället valde att lägga enkätlänken på webbpor- tal, dock synlig enbart för tredjeårselever. Flertalet skolledningar påpekade även vid den första kontakten att eleverna får många enkäter och upplevs som enkättrötta, vi som författare menar att även detta kan ha påverkat svarsfrekvensen. På begäran av en skolledning besökte vi de gymnasielinjer på denna skola som skulle komma att besvara webbenkäten. Vi kunde i samband med detta besök se ett ökat deltagande och drar slutsatsen att om tiden funnits så hade det varit en fördel att besöka alla skolor för en ökad svarsfrekvens.
En annan förklaring till detta kan vara valet av population, tredjeårselever på gymnasienivå, ett val som styrdes av utbildningens etiska ramar för studien. Inför stundande examen är det troligtvis lätt att prioritera annat än att besvara en webbenkät.
Den färdigkonstruerade webbenkäten lyftes dels hos handledare men även till en pilot- grupp innan den gick ut till respondenterna. Efter samråd och diskussion med dessa parter la- des alternativ till och en del av begreppen ändrades för att passa respondenterna, exempelvis byttes begreppet föräldrar ut till vårdnadshavare. Trots att denna ansats syftade till att utesluta eventuella felaktigheter i webbenkäten har vi i efterhand insett att exempelvis frågeställningen
Har du erfarenhet av att söka professionellt stöd? hade behövt kompletteras med frasen för ditt psykiska mående. Detta torde inte ha påverkat resultatet nämnvärt då frågan ligger i senare
49
delen av enkäten och att respondenten då bör vara medveten om att enkäten lyfter det psy- kiska måendet. Ett annat exempel är Skulle du vilja att det fanns större möjligheter att kon-
takta olika myndigheter/företag/instanser som erbjuder stöd i samhället via nätet? En fråga
som vi utifrån en stor del svar av karaktären Vet ej antar var otydligt formulerad.
För oss som författare var det viktigare att respondenterna skulle komma att förstå vad de sva- rar på, med ett tydligt språk i webbenkäten och med svarsalternativ på respektive fråga som motsvarar dess syfte. Ett resultat av detta är en lägre validitet och reliabilitet. I analysarbetet hade vi i huvudsak tillgång till enskilda kvalitativa variabler, vilket ger en lägre validitet för studien än om vi hade kunnat arbeta med kvantitativa variabler och indexskalor (Bryman, 2008).
Ett annat problem med vår studie är den genomförs vid ett tillfälle vilket inte gjort det möjligt att se stabilitet över tid vilket påverkar reliabiliteten. Det behöver dock inte innebära att relia- biliteten i sig är sämre då en eventuell mätning vid ett senare tillfälle skulle kunna visa an- norlunda resultat ändå. Detta för att ämnet som undersöks är något som kan ändras över tid i och med ändringar i den personens kontext. En person som i den nuvarande mätningen svarat högt på negativa items och inte skattar att de har ett starkt stödjande nätverk kan vid en even- tuell ny mätning fått hjälp med sitt psykiska mående och svarar då högre på posi-
tiva items och/eller fått ett starkare nätverk och svarar därför mer positivt. Då innebär inte den eventuella skillnaden mellan resultaten på mätningarna automatiskt att reliabiliteten är sämre utan snarare att skillnaden som uppstår beror på ändrad personlig kontext för respondenterna (Bryman, 2008).
8.5 Avslutande reflektion
Under processens gång har vi som författare fått en uppfattning om att det råder brist på forsk- ning kring psykisk ohälsa och stöd för just ungdomar. Majoriteten av forskningen riktar in sig på risk- och skyddsfaktorer och väldigt lite forskning verkar finnas kring stödet i sig, inte som en skyddsfaktor bland flera andra faktorer. För att få en överblick av hur vanligt psykisk ohälsa bland ungdomar är och vad det finns för stöd i svensk kontext, finns ett fåtal veten- skapliga publikationer och istället får kunskap sökas hos olika myndigheter ofta Socialstyrel- sen. Vi upplever att dessa inte alltid håller en hög vetenskaplig standard. Som fortsatt forsk- ning ser vi ett behov av mer grundläggande forskning kring psykisk ohälsa och stöd bland just ungdomar i deras kontext. Även mer vetenskapliga publikationer som inte är utförda av myn- digheter utan av oberoende forskare. Vidare anser vi att internet är ett forskningsområde och en stödmöjlighet som idag inte utnyttjas till sin fulla kapacitet och bör utvecklas.
Avslutningsvis anser vi som författare att skolan har en stor del i det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa hos ungdomar. Flertalet ungdomar i undersökningen efterfrågade mer in- formation och kunskapsspridning i skolorna för att bryta tabut kring psykisk ohälsa. Till synes små saker torde kunna göra stor skillnad för de ungdomar som mår dåligt. Länkar på skolans webbplattform till olika hjälpinstanser och möjlighet till anonym kontakt med kurator och
50
skolsköterska via internet skulle kunna skapa ett icke konfrontativt hjälpsökande och kanske kunna fånga upp personer eller grupper som annars inte hade hört av sig.
51
Referenser
Ahlgren, T. (2014). Institutionalisering på hemmaplan – En idés resa i den sociala barnavår-
den (Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete).
Andersson, G. (2002). Utvecklingsekologi och sociala problem. I A. Meeuwisse & H. Swärd (Red.), Perspektiv på sociala problem (s. 202-216). Stockholm: Natur & kultur.
Barnens rätt i samhället. (u.å.). Barn och ungas råd till vuxna om stöd. Hämtad 6 april, 2015, från https://www.bris.se/?pageID=528
Barnens rätt i samhället. (2012). Se hela mig! Barns egna ord om sin psykiska ohälsa. Stock- holm: Barnens rätt i samhället.
Barnens rätt i samhället. (u.å.). Vårt arbete. Hämtad 9 april 2015, från https://www.bris.se/?pa- geID=4
Boldero, J., & Fallon, B. (1995). Adolescent help-seeking: What do they get help for and from whom?. Journal of Adolescence, 18(2), 193-209.
Bondjers, K. (2014). The General Health Questionnaire 12. Hämtad 15 april, 2015, från http://www.fbanken.se/form/227/the-general-health-questionnaire-12
Boverket. (2013). Ungdomars boende – lägesrapport 2013, Rapport: 2013:17. Karlskrona: Bo- verket.
Bremberg, S. (2012). Varför mår flickor sämre, när pojkar tar livet av sig?. Psykisk hälsa 4(1), 6-16.
Bremberg, S., & Dalman, C. (2015). Begrepp, mätmetoder, och förekomst av psykisk ohälsa
och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Hämtad från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv
och välfärd: http://www.forte.se/pagefiles/7208/Kunskapso%CC%88versikt%20Begrepp.pdf Broberg, A., Almqvist, K. & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi - utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Malmö: Liber AB.
Burns, J-M., Durkin L-A., & Nicholas, J. (2009). Mental Health of Young People in the United States: What Role Can the Internet Play in Reducing Stigma and Promoting Help Seeking?.
52
Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser. (2013). Psykisk ohälsa – attityder, kun-
skap, beteende Slutrapport från befolkningsundersökningar genomförda under perioden 2009- 2013. Hämtad från Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa: http://www.nsph.se/wp-con-
tent/uploads/2014/09/Rapport-befolkningsundersokning-Hjarnkoll-27-nov-2013.pdf
Codex. (2015). Forskning som involverar människan. Hämtad 17 mars, 2015, från http://codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Diedre-Kauer, S., Mangan, C., & Sanci, L. (2014). Do Online Mental Health Services Improve Help-Seeking for Young People? A Systematic Review. Journal of Medical Internet Research,
16(3), 66. doi: 10.2196/jmir.3103
Dyregrov, K., & Dyregrov, A. (2008). Det sociala nätverkets stöd vid plötsligt dödsfall – när
livet måste gå vidare. Lund: Studentlitteratur AB.
Enuvo GmbH. (2015). Hur fungerar WebbEnkäter?. Hämtad 21 april, 2015, från https://www.webbenkater.com/?url=use
Europakommissionen. (2005). Green paper - Improving the mental health of the population:
towards a strategy on mental health for the European Union. Hämtad från
http://ec.europa.eu/health/ph_determinants/life_style/mental/green_paper/mental_gp_en.pdf Fröjd, S., Marttunen, M., Pelkonen, M., Von der Pahlen, B., & Kaltiala-Heino, R. (2007). Adult and peer involvment in help-seeking for depression in adolescent population - A two year fol- low up in Finland. Social Psychiatry and Psyhiatric Epidemiology, 42(12), 945-952.
Hammarlund, C-O. (2012). Bearbetande samtal. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Harju, A., Hjort, T., & Montesino, N. (2009). Utanför välfärdsstaten - Om frivilligt socialt
arbete och ekonomiskt utsatta barnfamiljer. Växjö: Linnéuniversitetet, MiV.
Hedin, U-C. (1994). Socialt stöd på arbetsplatsen vid sjukdom (Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet, Institutionen för socialt arbete).
Hunt, J., & Eisenberg, D. (2010). Mental health Problems and Help-Seeking Behavior Among College Students. Journal of Adolescent Health, 46(1), 3-10.
Hwang, P., & Nilsson, B. (2011). Teoretiska perspektiv. I P. Hwang & B. Nilsson, Utvecklings-
psykologi (s. 35-76). Stockholm: Natur & Kultur AB.
Inglehart, R. (1997). Modernisation and Post-modernisation: Cultural, Economic, and Political Change in 43 societies. Princeton & New Jersey: Princeton University Press.
53
Karolinska Institutets folkhälsoakademi. (2009). Den dolda psykiska ohälsan bland unga vuxna
som uppsöker vårdcentral. Hämtad från Folkhälsoguiden:
http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Psykisk_halsa_och_ohalsa/Rapporter/Aldre_rapporter/den- dolda-psykiska-ohalsan-bland-unga-vuxna-som-uppsoker-vardcentral.2009_3.pdf
Kelly, C., Kitchener, B., & Jorm, A. (2012). Handledning för vuxna som hjälper unga. Stock- holm: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa.
Kosidou, K. (2013). Mental ill-health in contemporary young adults. (Doktorsavhandling, Ka- rolinska institutet, The department of public health sciences).
Kåver, A., & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlig-
hetsstörning – Teori, strategi och teknik. Stockholm: Natur & Kultur.
Körner, S., & Wahlgren, L. (2005). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur.
Lager, A., Berlin, M., Heimerson, I., & Danielsson, M. (2012). Young people’s health. Scandi-
navian Journal of Public Health, 40(9), 22-71.
Landstedt, E., Asplund, K., & Gillander-Gådin, K. (2009). Understanding adolescent mental health: the influence of social procress, doing gender and gendered power relations. Sociology
of Health & Illness, 31(7), 962-978.
Lennéer-Axelson, B. (2010). Förluster – Om sorg och livsomställning. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Lundberg, B., Hansson, L., Wentz, E. & Björkman, T. (2008). Stigma, discrimination, empow- erment and social networks: A preliminary investigation of their influence on subjective quality of life in a Swedish sample. International Journal of Social Psychiatry, 54(1), 47-55.
Läkemedelsverket. (2006). Information om depressionsbehandling med SSRI-preparat till
barn, ungdomar och unga vuxna. Hämtad 23 april, 2015, från https://www.lakemedelsver-
ket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2004/Information-om-depressionsbehandling-med-SSRI- lakemedel-till-barn-ungdomar-och-unga-vuxna/
Löfberg, C., & Aspán, M. (2011). Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information,
stöd och samspel med vuxna online. Stockholms universitet: Institutionen för pedagogik och
didaktik.
Markström, U., & Karlsson, M. (2013). International Journal of Voluntary and Nonprofit Or-
ganizations, 24(4), 917-934.
54
Mind (u.å.). Om oss. Hämtad 9 april, 2015, från https://mind.se/om-oss/
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. (2015). När livet känns fel. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. (2013a). Ung idag 2013 - en beskrivning av ungdomars villkor. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. (2013b). Unga med attityd 2013. Stock- holm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor. (2010). Ungdom och ungdomspolitik - Ett
svenskt perspektiv. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor.
Män för jämställdhet. (u.å.). Killfrågor. Hämtad 22 april, 2015, från http://www.mfj.se/vad-vi- gor/killfragor/
O´Connor, P.J., Brett, M., Weeks, C.S., & Ong, L. (2014). Factors that influence young peo- ple’s mental health help-seeking behavior: a study based on the Health Belief Model. Journal
of Advanced Nursing, 70(11), 2577-2587.
Ohlsson, L-B., & Swärd, H. (1994). Ungdom som samhällsproblem. Lund: Studentlitteratur AB.
Ollmark, L. (2009). Systemisk par- och familjeterapi. Hämtad 23 april, 2015, från http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?ID=143&Par_familjterapi
Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M., Stenbeck, M., Sundelin, C., & Hägglöf, B. (2010). Barn och ungdomars psykiska hälsa i Sverige - En
systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga Ve-
tenskapsakademien Hälsoutskott.
Riksförbundet Ungdom för social hälsa. (u.å.). RUS plattform - Vad vill vi. Hämtad 22 april, 2015, från http://www.rus-riks.se/vad_vill_vi.asp
Samrådsforum för psykoterapi. (2011). Familjeterapi - en systemisk terapiform. Hämtad 23 april, 2015, från http://www.samradsforum.se/familjeterapi.htm
Sarafino, E-P., & Smith, T-W. (2014). Health Psychology – Biopsychosocial Interactions. Ho- boken, NJ: Wiley & Sons Inc.
Sconfienza, C. (1998). Mätning av psykiskt välbefinnande bland ungdomar i Sverige - Använd-
55
SFS (2010:800). Skollag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från http://www.riksda- gen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ SFS (2001:453). Socialtjänstlag. Stockholm: Justitiedepartementet. Hämtad från http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanst- lag-2001453_sfs-2001-453/?bet=2001:453
Skolinspektionen. (2011). Olika elever – samma undervisning. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket. (2010a). Attityder till skolan 2009. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013a). Attityder till skolan 2012. (Rapport 390). Stockholm: Fritze SOU 2001:18. Barn och misshandel. Stockholm: Fritze.
Skolverket. (2013b). Beskrivande data 2012. Förskola, skola och vuxenutbildning (Rapport 383). Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2010b). Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 2 – Bedömningar och slutsatser.
Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen (2015). Att utveckla grunddata och indikatorer - För barn och unga med psykisk
ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2013a). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Social- styrelsen.
Socialstyrelsen. (u.å). Behandling. Hämtad 6 maj, 2015, från http://socialstyrelsen.iterm.se/showterm.php?fTid=331
Socialstyrelsen. (2011). Behandlingsåtgärder vid psykisk ohälsa. Hämtad 23 april, 2015, från http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/behandlingsatgarder-psykisk-ohalsa/Sidor/de- fault.aspx
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010). Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (u.å.). Stödjande samtal. Hämtad 21 maj, 2015, från http://socialstyrel- sen.iterm.se/showterm.php?fTid=336
Socialstyrelsen (2013b). Tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa – upp-
56
Socialstyrelsen. (2013c). Vård, insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning. Häm- tad 7 april, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-2- 2/Documents/2013-2-2_Vardinsatserochstodtillpersonermedfunktionsnedsattning.pdf
Socialstyrelsen (2014). Vägledning för elevhälsan. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2012). Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2012 – resultat och metoder. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och ut-
veckling i skolan. Stockholm: Fritze.
SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder. Stock- holm: Fritze.
Spirito, A., Esposito-Smythers, C., Wolff, J., & Uhl, K. (2011). Cognitive-behavioral therapy for adolescent depression and suicidality. Child & Adolescent Psychiatric Clinics of North
America, 20(2), 191-204 doi: 10.1016/j.chc.2011.01.012
Stefansson, C-G. (2006). Major public health problem – mental ill-health. Scandinavian Jour-
nal of Public Health, 34(67), 87-103.
Stockholms Läns Landsting. (2015). Att må psykiskt dåligt som ung. Hämtad 19 april, 2015, från http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Tema/Psykisk-halsa/Soka-vard-och-hjalp/Soka- vard/Att-ma-psykiskt-daligt-som-ung/
Stockholms Läns Landsting (u.å.). Elevhälsan. Hämtad 19 april, 2015, från http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Skolhalsovarden/
Stockholms Läns Landsting. (2011). Om Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup. Hämtad 14 april, 2015, från http://www.1177.se/Jonkopings-lan/Tema/Barn-och-foraldrar/Barn-i-varden/Barn-- och-ungdomspsykiatrin-BUP/om-barn-och-ungdomspsykiatrin-bup/
Stockholms Läns Landsting (u.å.). Om UMO. Hämtad 9 april, 2015, från http://www.umo.se/Om-Umo/
Stockholms Läns Landsting. (u.å.). Ungdomsmottagning. Hämtad 7 april, 2015, från http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Ungdomsmottagning/
Stöd. (2014). I Svenska Akademiens Ordlista. Hämtad 20 april, 2015, från http://g3.spraak- data.gu.se/saob/
57
Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtat från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningsed. (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011). Stock- holm: Vetenskapsrådet.
Whitlock, J-L., Powers, J-L., & Eckenrode, J. (2006). The Viral Cutting Edge: The internet and Adolescent Self-Injury. Developmental Psychology, 42(3), 407-417.
Whitney-Thomas, J., & Moloney, M. (2001). "Who I am and What I want": Adolescents' Self- Definition and Struggles. Exceptional Children, 67(3), 375-389.
Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B., Öhman, A., Bergström, E. & Fjellman-Wiklund, A. (2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender – a cross-sectional school study in Northern Sweden. BMC public health, 12(993), 1-13.
World Health Organisation. (2014). Mental Health: Strenghtening our response. Hämtad 3 april, 2015, från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs220/en/
58
Bilagor
65