Kontroll av utförandet är central för att åstad-komma en god funktion hos konstruktionen och för att ta i anspråk de egenskaper som man vill utnyttja med användningen av gum-miklippet. Nedan föreslås ett punkter som bör ingå i ett kontrollprogram:
• Information / arbetsberedning
• Arbetsmiljö
• Okulärbesiktning av materialet
• Packningskontroll
Packning är kritiskt för styvheten. Utförande-kontroll ska ske genom att Utförande-kontrollera att inte pallhöjden överstiger 0,5 m mellan packning-somgångar och att packning sker med minst fyra överfarter. Efter packning kilas materialet ihop vilket gör att det är svårt att kontrollera packningseffekten annat än visuellt.
Vid vägbyggnad bör även styvheten hos slut-konstruktionen verifieras genom statisk platt-belastning.
Det förekommer långtidsdeformation i materi-alet. Därför bör en uppföljning ske efter 1 år för att konstatera att deformationerna håller sig inom konstruktionens krav om det bedöms som nödvändigt. För att mäta deformationerna för hela konstruktionen är avvägning lämpligt och för långtidsdeformationer i gummiklipps-lagret rekommenderas slangsättningsmätning.
Verifiering Metod
Bärighet Statisk plattbelastning Sättning konstruktion Avvägning av yta Långtidsdeformation Slangsättningsmätning
Storle k gumm iklipp [m m]
Torrdensitet [kg/m3]
Standard Proctor 60 % Proctor Lös ifyllning
Figur 4.1.
Inverkan av storlek på gummiklipp och densitet vid packningsförsök.
5. Drift och underhåll
De tillämpningar som beskrivs i denna hand-bok är inte av den typen där underhåll normalt utförs. Nedan redovisas dock erfarenheter från försöksobjekt.
Utskiftning
Att skifta ut gummiklipp är enkelt. Avskilj-ningen med geotextil mot omgivande lager fungerar väl och det är lätt att avskilja från jordmaterial genom siktning på grund av den stora densitetsskillnaden och kornstorleken.
Öka bärförmåga
För att öka gummiklippslagrets bärförmåga (styvhet) behöver överlasten ökas. Armering med geonät och stålarmering kan också använ-das för att öka bärförmågan i en konstruktion.
Enligt de generella kraven på material enligt ATB Väg Kapitel A8.2 Hygien, hälsa och mil-jö (Vägverket 2005), ska vid projekteringen tillses att materialet inte ger problem vid åter-användning, deponering eller destruktion. En bedömning görs av hur materialet ska hante-ras.
Gummiklipp är ett beständigt material som ur nedbrytningssynpunkt i det temperaturinter-vall som är aktuellt i de ingående tillämp-ningarna främst påverkas av UV-strålning om materialet utsätts för direkt solljus. Undersök-ningar av tekniska egenskaper, kemisk status och strukturell status visar att gummimateria-let påverkas ett par μm av ytskiktet. Tekniskt sett kan materialet fylla funktionen under lång tid.
Materialet är lätt att ta upp med konventionell anläggningsutrustning. Att avskilja gummi-klipp från jord om det skulle vara nödvändigt kan göras med siktar. Skillnaden i kornstorlek och densitet underlättar siktning.
Återanvändning
Användning av gummiklipp som dräneringsla-ger eller lättfyllnadsmaterial påverkar inte den fortsatta användningen för samma ändamål om materialet skulle utskiftas.
Återvinning
De materialåtervinningsalternativ som står till buds idag, till exempel kryomalning, kan krä-va tvättning av materialet för att avskilja even-tuella jordpartiklar som följer med materialet.
Gummimaterialet åldras inte kemiskt innanför det yttersta lagret.
Deponering
Det är inte tillåtet att deponera gummiklipp eftersom EU har förbjudit detta alternativ som styrmedel mot återvinning av däckmaterial.
Sedan 2002 har det varit förbjudet att depone-ra däck eftersom de kan klassas som brännbart avfall. Däremot är det tillåtet att använda gummiklipp som konstruktionsmaterial i de-ponier, till exempel som dräneringsmaterial i botten- eller sluttäckningskonstruktioner och som deponigasdräneringsmaterial.
Energiåtervinning
Gummiklipp har ett högt energiinnehåll och uppfyller definitionen för brännbart avfall.
Energivärdet är 28 – 35 MJ/kg vilket är jäm-förbart med eldningsolja.
Överlåtelse
Vid överlåtelse bör dokumentation upprättas där det framgår:
• Var gummiklippet har använts.
• Ritning som visar aktuell konstruktion med gummiklipp vid överlåtningstillfället.
• Mängden gummiklipp som använts.
• Dokumentation över eventuella skyddsåt-gärder som vidtagits vid användandet av gummiklippet.
• Eventuellt myndighetsbeslut som rör kon-struktionen med avseende på gummiklipp.
6. Återbruk, deponering eller
överlåtelse
Kvalitetskrav och kontroll syftar i detta kapitel primärt till att säkerställa att erforderlig funk-tion erhålls för konstrukfunk-tionen som helhet, det vill säga vad avnämaren bör kontrollera med avseende på ingående material, projektering samt utförande.
7. Kvalitetskrav och kontroll
Aktör Moment Egenskaper Dokument
Materialleverantör Ingående material Miljö/Teknik Byggvarudeklaration
Konsult Projektering Miljöbedömning Ev. anmälan
Dimensionering Bygghandling
Utförare Kontroll av utförande Se kap 4 Kvalitetsplan
Utförare / avnämare Verifiering av utförande Funktion Relationshandling Tabell 7.1.
Schematisk skiss över kvalitets- och kontroll-krav.
8. Referenser/hänvisningar
Referenser till handboken
AB-Malek, K. and Stevenson, A. (1986). The effects of 42 years immersion in sea water on natural rubber. Journal of Materials Sci-ence, Vol. 21, pp. 147-154.
ASTM. (1998). ASTM Standard Practise for Use of Scrap Tires in Civil Engineering Applications. ASTM standard D 6270-98, American Society for Testing and Materi-als, Washington D.C.
Bergström, M. och Östman, M. (2004).
Däckklipps packningsegenskaper - En labo-ratoriestudie, Examensarbete 2004:27 CIV, Institutionen för Samhällsbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå.
Bernal, A., Salgado, R., Swan, R.H., Jr. and Lovell, C. (1997). Interaction Between Tire Shreds, Rubber-Sand, and Geosynthetics.
Geosynthetics International, Vol. 4, No. 6, pp. 623-643.
BLIC. (2001). Life cycle assessment on an average European car tyre. Bureau de Liai-son des Industries du Caoutchouc (BLIC), Brussels.
Christiansson, M., Stenberg, B. and Holst, O. (1999). Toxic Additives -A Problem for Microbial Waste Rubber Desulphurisation. Resource and Environ-mental Biotechnology, Vol. 3. 11-21.
Cosgrove, T.A. (1995). Interface strength bet-ween tire chips and geomembrane for use as drainage layer in a landfill cover. Procee-dings of Geosynthetics'95, Industrial Fa-brics Association, St. Paul, MN, Vol. 3, pp.
1157-1168.
CSTEE (2003). Questions to the CSTEE rela-ting to scientific evidence of risk to health and the environment from polycyclic aro-matic hydrocarbons in extender oils and tyres, Opinion of the Scientific Committee on Toxicity, Ecotoxicity and the Environ-ment (CSTEE), DocuEnviron-ment C7/GF/csteeop/
PAHs/12-131 103 D(03), European Comis-sion - Health & Consumer Protection Di-rectorate, Bryssel.
Edeskär, T. (2004a). Technical and Environ-mental Properties of Tyre Shreds Focusing on Ground Engineering Applications, Tech-nical Report 2004:05, Department of Civil
and Environmental Engineering, Luleå University of Technology, Luleå.
Edeskär, T. (2004b). Gummiklipp som skyddslager i ett fullskaleprojekt, Forsk-ningsrapport 2004:13 FR, Institutionen för Samhällsbyggnad, Luleå tekniska universi-tet, Luleå.
Edeskär, T. (2004c). Gummiklipp som kon-struktionsmaterial i mark- och anläggnings-tekniska tillämpningar, Licentiat uppsats 2004:39 LIC, Institutionen för Samhälls-byggnad, Luleå. (In Swedish).
Edeskär, T. (2006). Use of Tyre Shreds in Civil Engineering Applications - Technical and Environmental Properties, Doctoral Thesis 2006:67, Luleå tekniska universitet, Luleå.
Eurolex (2005). The Council Directive 1999/
31/EC of 26 April 1999 on the Landfill of Waste. http://europa.eu.int/eur-lex/, Bryssel.
Huhmarkangas, H. och Lindell, F. (2000).
Däckklipp som konstruktionsmaterial til-lämpat som dränerande lager i en bottens-konstruktion under en askdeponi vid Hög-bytorp, Examensarbete 2000:320, Avdel-ningen för Geoteknik, Luleå tekniska uni-versitet, Luleå.
Humphrey, D.N., Sandford, T.C., Cribbs, M.M., Chearegrat, H.G., and Manion W. P.
(1992). Tire Chips as Lightweight Backfill for retaining Walls - Phase I, Department of Civil and Environmental Engineering, Uni-versity of Maine, Orno.
Håøya, A.O. (2002). E6 Rygge Kommune -Miljørisikovurdering ved bruk av kvernet dekk i støyvoll. Report 1. Vegkontoret i Østfold, Statens Vegvesen,. Moss. (In Nor-wegian).
Lisi, R. D., Park, J. K. och Stier, J. C.
(2004). Mitigation nutrient leaching with a sub-surface drainage layer of granulated tires. Waste Management, Vol. 24, pp. 831-839.
Meng, X., Hua, Z., Dermatas, D., Wang, W.
and Kuo, H.Y. (1998). Immobilization of mercury(II) in contamined soil with used tire rubber. Jourbal of Hazardous Materials, Vol.54, pp. 231-241.
Moo-Young, H., Sellasie, K., Zeroka, D. and Sanis, G., 2003. Physical and Chemical Properties of Recycled Tire Shreds for Use in Construction. Journal of Environmental Engineering, Vol 129, No 10, pp. 921-929.
Naturvårdsverket (2004a). Deponering av avfall, Handbok 2004:2, Naturvårdsverket, Stockholm.
Naturvårdsverket (2004b). Naturvårdsver-kets allmänna råd till 3-33 §§ förordningen (2001:512) om deponering a avfall, NFS 2004:5, Naturvårdsverket, Stockholm.
O'Shaughnessy, V. and Garga, V.K. (2000).
Tire-reinforced earthfill. Part 3: Environ-mental assessment. Canadien Geotechnical Journal, Vol. 37, pp. 117-131.
Peterson, A. (2004). Miljösystemanalys för alternativa lättfyllnadsmaterial i vägar, Exa-mensarbete, Avd. för Industriellt miljö-skydd, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Rowley, A. G., Husband, F. M. and Cun-ningham, A. B. (1984). Mechanisms of metal adsorption from Aques soloutions by waste tyre rubber, Water Resources, Vol.
18, No. 8, pp. 981-984.
Rixlex (2005a). Förordningen (1994:1236) om producentansvar om däck.
http://rixlex.riksdagen.se/, 2005-09-30.
Smith, C. C., Anderson, W. F. and Free-wood, R. J. (2001). Evaluation of shredded tyre chips as sorption media for passive treatment walls, Engineering Geology, Vol.
60, pp. 253-261.
Tatlisoz, N., Edil, T.B. and Benson, C.H.
(1998). Interaction between reinforcing geosynthetics and soil-tire chip mixtures, Journal of Geotechnical and Geoenviron-mental Engineering, November 1998, pp.
1109-1119.
Tweedie, J.J., Humphrey, D.N. and Sand-ford, T.C. (1998). Full Scale Field Trials of Tire Chips as Lightweight Retaining Wall Backfill, At-Rest Conditions, Transporta-tion Research Record No. 1619, Transpor-tation Research Board, Washington, D.C., pp. 64-71.
Toxnet (2005). Hazardous Substances Databa-se. http://toxnet.nlm.nih.gov/, National Li-brary of Medicine, Bethesda.
Ulfvarson, U., Ekholm, U. och Bergström, B. (1998). Däckåtervinning - En pilotstu-die, Rapport KTH/IEO/R-98/5-SE, Institu-tionen för Industriell Ekonomi och organi-sation, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. (In Swedish).
Westerberg, B. och Mácsik, J. (2001). Labo-ratorieprovning av gummiklipps
miljögeo-tekniska egenskaper. Teknisk rapport 2001:02, Avd. För Geoteknik, Luleå teknis-ka universitet, Luleå.
Østeraas, T. (2003). Bruk av dekklipp i Regi-onfelt Østfold, Miljøkonsekvenser ved bruk av dekklipp i Forsvaret, Interconsult.
Lagar och föreskrifter
Miljöbalken
Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verk-samhet och hälsoskydd.
Förordningen (1994:1236) om producentan-svar om däck.
The Council Directive 1999/31/EC of 26 April 1999 on the Landfill of Waste.
Standarder
ASTM. (1998). ASTM Standard Practise for Use of Scrap Tires in Civil Engineering Applications. ASTM standard D 6270-98, American Society for Testing and Materi-als, Washington D.C.
CEN, prEN 14243 End-of -life-tyre - Recyc-ling - Materials, European Committee for Standardization, Bryssel
Publikationer utgivna av Vägverket
ATB Väg 2004
VVMB 301, ”Beräkning av tjällyftning”, Vägverket publikation 2001:101.
VVMB 606, ”Bestämning av bärighetsegen-skaper med statisk plattbelastning”, Vägverket 1993.
Fördjupningslitteratur
Edeskär, T. (2004). Technical and Environ-mental Properties of Tyre Shreds Focusing on Ground Engineering Applications, Tech-nical Report 2004:05, Department of Civil and Environmental Engineering, Luleå University of Technology, Luleå.
Edeskär, T. (2004). Gummiklipp som skydds-lager i ett fullskaleprojekt, Forskningsrap-port 2004:13 FR, Institutionen för Sam-hällsbyggnad, Luleå tekniska universitet, Luleå. (In Swedish)
Edeskär, T. (2004). Gummiklipp som kon-struktionsmaterial i mark- och anläggnings-tekniska tillämpningar, Licentiat uppsats 2004:39 LIC, Institutionen för Samhälls-byggnad, Luleå.
Edeskär, T. (2006). Use of Tyre Shreds in Civil Engineering Applications - Technical and Environmental Properties, Doctoral Thesis 2006:67, Luleå tekniska universitet, Luleå.
Varunamn
Gummiklipp
Användningsområde
Anläggningsändamål. Lättfyllnads- tjälisole-rings och dränetjälisole-ringsmaterial.
Kort varubeskrivning
Återvunnet däckmaterial. Gummiklipp består av nedklippta bildäck som levereras i specifi-cerade materialkvaliteter.
Företagsinformation
Leverantörens uppgifter.
Varuinformation
Tekniska data för dimensioneringsändamål:
Tabell A1 avser geoteknisk dimensionering och Tabell A2 vägdimensionering.
Ingående material
Råvaran består till 100 % av däckmaterial.
Gummiklipp består i huvudsak av gummi (83 %), stålkord (12 %) och textila material (5 %), baserat på vikt. I Tabell A3 anges gum-miklipps huvudbeståndsdelar uppdelade på kemiska ämnesgrupper och miljö- respektive hälsoklassning enligt Kemikalieinspektionens ämnesregister. För HA-oljor har PAH valts som representativ kemisk ämnes grupp (utgör 4,5 – 16 % av HA-oljan i olika däck) och som representant för ämnesgruppen PAH används Benz(a)pyren (BaP).
Tillverkning och produktion
Gummiklipp framställs genom fragmentering av bildäck. Råvaran, bildäcken, samlas in från däckverkstäder till uppsamlingsplatser i kom-munerna där de processas av vanligtvis mobila kvarnar. Produktionen omfattas av anmäl-ningsplikt enligt miljöbalken. I Tabell A4 lis-tas energislag och råvaror som ingår i proces-sen
Bilaga A– Varudeklaration teknik/miljö
Tabell A1.
Karakteristiska värden för geoteknisk dimensio-nering.
Tabell A2.
Karakteristiska värden för dimensionering av gång- och cykelvägar en-ligt ATB VÄG.
Materialegenskap Enhet Karakteristiska värden
Kompaktdensitet (ρs) t/m3 1,15
Torrdensitet (ρd) t/m3 0,45 – 0,90
Skrymdensitet (ρ) t/m3 0,45 – 0,90
Porositet (n) % 40 – 60
Permeabilitet (k) m/s 10-2
Styvhetsmodul (E) MPa 0,18 – 1,6
Friktionsvinkel (φ´) º 25 – 45
Värmeledningstal (λ) W/m K 0,20
Specifik värmekapacivitet J/kg K 1470
Materialegenskap Enhet Karakteristiska värden
Dynamisk styvhetsmodul (Mr) MPa 1
Tvärkontraktionstal (ν) – 0,28
Skrymdensitet (ρd) t/m3 0,7
Porositet (n) % 50
Värmekonduktivitet (λ) W/m K 0,20
Vattenkvot % 5
Värmeledningstal W/m K 0,20
Tjällyftningshastighet J/kg K 1470
Bilaga A
Det uppkommer inget farligt avfall i tillverk-ningsprocessen. Vid service av maskiner upp-kommer smörjoljor och liknande.
Distribution av färdig produkt
Materialet är en bulkprodukt som levereras företrädesvis med lastbil. Om transportkapaci-tet finns kan även båt eller tåg komma ifråga.
Byggskedet
Behov av utrustning och maskiner:
• För utläggning är bandfordon att föredra
• Konventionell packningsutrustning Inget förbrukningsmaterial åtgår i byggskedet.
Utsläpp i byggskedet består av avgaser från anläggningsmaskiner till luften. Det uppkom-mer inget farligt avfall i produktionen.
Byggvaruanpassning
Gummiklipp levereras i de fraktioner och be-nämningar som redovisas i Tabell A5. Det är möjligt att även leverera i andra fraktioner.
Benämning Storlek [mm]
Grovklipp 100-300
Dubbelklipp 100-150
Finklipp 30×30, 50×50, 100×100
Bruksskedet
I bruksskedet förväntas utsläpp till vattnet på grund av lakning från konstruktionen. Totalt utlakad mängd under livslängden redovisas i Tabell A6.
I jämförelse med EU:s avfallsklassificerings-regler för avfall till deponi är gummiklipp att betrakta som inert avfall, se Figur A1.
Konstruktionen är underhållsfri. Däremot bör kontroll genomföras av estetiska skäl efter ett år, att vegetation har etablerat sig och att inte jord eroderat från konstruktionen.
Tabell A3.
Kemiska beståndsdelar i gummiklipp. Represen-tativa föreningar har valts för varje bestånds-delsgrupp förutom för HA-oljor där PAH har valts som representativ grupp även om PAH utgör en mindre del av HA-oljor. Miljö- och hälsoklassning enligt Kemikalieinspektionens ämnesregister.
Tabell A4.
Energislag och råvaror vid tillverkning av gummiklipp.
Tabell A5.
Benämningar och frak-tioner för gummiklipp.
Energislag/råvara Mängd Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Markpåverkan
Diesel Avgaser
Däck 100 % – – –
Beståndsdel Vikt % Representativ CAS Miljöklassning Hälsoklassning förening
Syntetiskt gummi 25 Styren-butadiene 9003-55-8
(SBR) gummi
Naturgummi (NR) 17 Naturgummi 9006-04-6
Kimrök 24 Kimrök 1333-86-4
Krita (Si) 5 Kisel 7440-21-3
Svavel 1,3 Svavel 7704-34-9
Zinkoxid 1,6 Zinkoxid 1314-13-2
Aromatiska oljor 6 PAH (beståndsdel) 130498-29-2 Miljöfarlig1 Cancer-framkallande1
Stearinsyra 0,8 Stearinsyra 57-11-4
Acceleratorer 0,9 CBS 95-33-0 Miljöfarlig Irriterande
Antioxidanter 1,5 6PPD 793-24-8 Miljöfarlig2
Återvunnet gummi 0,5 Styren-butadiene 9003-55-8 gummi
Belagd metallkord 11,5 Stål 68467-81-2
Textila material 4,9 Polyamid 63428-83-1
Totalt % 100
1) Beror på förening
2) Enligt tillverkare
Bilaga A
Livslängd
Gummiklipp är mycket motståndskraftiga mot fysisk, kemisk och biologisk nedbrytning.
Kemisk påverkanstakt är ca. 1,25 μm/år vilket inte påverkar de tekniska egenskaperna.
Rivning
Konstruktionen kan rivas med vanlig anlägg-ningsutrustning (grävmaskiner). I och med att materialet anläggs med materialavskiljande geotextil hålls materialet åtskiljt från jord- och bergmaterial. Om en materialseparering ändå är nödvändig fungerar siktning väl eftersom densitets- och storleksskillnaden är stor jäm-fört med omgivande jord- och bergmaterial.
Inga särskilda åtgärder behöver vidtas för skydd mot människa eller miljö.
Figur A1.
Lakning enligt EN 12457-3 för gummi-klipp, jämfört med mottagningskriterierna för avfall till deponik-lasserna inert-, icke-farligt-, och farligt avfall (NFS 2004:10).
Gummiklipp är inte farligt avfall. Gummiklip-pen kan återanvändas i nya tillämpningar om materialet är intakt eller energiåtervinnas.
Gummiklipp får inte deponeras eftersom däck-material omfattas av återvinningskrav enlig EU-lagstiftning.
Metaller mg/kg TS Organiska mg/kg TS
föreningar
Cd 0,006 DOC 52
Co – Σ cancerogena PAH < 0,0002
Cr – Σ övriga PAH < 0,003
Allmänt
Gummiklipp fungerar utmärkt som ett tjäliso-lerings- och lättfyllnadsmaterial i gång- och cykelvägar. För GC-vägar kan tjällyftning utgöra ett större problem än för andra vägar eftersom vägöverbyggnaden blir tunnare i och med att konstruktionerna är dimensionerade för att ta mindre last. Användning av gummi-klipp ger möjligheten att på ett kostnadseffek-tivt sätt isolera terrassen mot tjälnedträngning, förhindra vattentransport som bidrar till tjäl-lyftning i vägöverbyggnaden och höja vägpro-filen.
Som referensobjekt används även vägar och körytor med högre bärighetskrav eftersom de använts för att verifiera egenskaper. Arbete pågår för att korrelera gummiklipps egenska-per med Vägverkets dimensioneringsmodell.
Dimensionering
Anvisningar för dimensionering av gång- och cykelväg (GC-väg) finns i avsnitt C i ATB VÄG. Vid dimensionering av flexibel över-byggnad ska en linjärelastisk materialmodell ansättas för beräkning av töjningar och spän-ningar och egenvikten för de ingående materi-alen försummas. Denna materialmodell funge-rar dåligt för gummiklipp som i större ut-sträckning än konventionella bergmaterial är ickelinjärt elastiskt och vars styvhet i hög grad är beroende av överlasten (de överlagrande materialens egenvikt).
Dimensioneringsparametrar
Tjockleken av förstärkningslager, bärlager och slitlager ovanför gummiklippet ska minst upp-gå till 400 mm för att undvika uppackning av de överliggande obundna materiallagren. En-ligt ATB VÄG ska avståndet till ytan på slit-lagret uppgå till minst 500 mm för att undvika frosthalka.
I Tabell B1 redovisas nödvändig tjocklek på gummiklippslagret för att uppfylla ATB VÄG:s krav på värmemotstånd i en konstruk-tion om avsikten med användningen av gum-miklipp är tjälisolering.
För tjäldjup och tjällyftningsberäkningar re-kommenderas att värden på parametrar an-vänds enligt Tabell B2.
Bundet slitlager
Analytisk dimensionering
Analytisk dimensionering med gummiklipp är under utveckling eftersom erfarenheter från fullskaleprojekt visar att uppmäta värden på styvhet inte överensstämmer med analytiska beräkningar avseende deformationer, troligen beroende på att materialet inte är linjärelas-tiskt.
Empirisk dimensionering
För bundna slitlager bör tjockleken av över-byggnaden ovanför gummiklippet uppgå till 900 mm och en mjuk beläggning, typ MJOG
Bilaga B – Tjälisoleringsmaterial i gång-cykelväg
Tabell B1.
Krav på tjocklek på gummiklippslager enligt ATB VÄG för att upp-fylla kraven på värme-motstånd i en vägkon-struktion.
Tabell B2.
Materialparametrar för beräkning av tjäldjup och tjällyftning med gummi-klipp.
Klimatzon 1 2 3 4 5
Referenshastighet VR 50 ≤ km/h [mm] 90 180 270 360 480
Materialparameter Enhet Rekommenderat värde
Skrymdensitet t/m3 0,70
Vattenkvot [%] 5
Värmeledningstal (effektiv) W/m,K 0,20
Specifik värmekapacivitet J/kg,K 1470
Porositet % 30
Tjällyftningshastighet 0
Vattenmättnadsgrad % 0
väljas, för att töjningarna inte ska bli för stora i underkant av beläggningen vid trafik av stör-re fordon, till exempel vid snöröjning eller tillfälliga transporter. Styvhetsmodulen ökar inte hos gummiklipp under tjälperioden vilket gör att en bärighetsökning vintertid inte kan tillgodoräknas. Tunnare överbyggnad är att anse som experimentell.
Obundet slitlager
Om obundet slitlager används är inte konse-kvenserna av elastiska töjningar i slitlagret ett lika stort problem som vid bundet slitlager.
Överbyggnaden kan därmed göras betydligt tunnare.
Analytisk dimensionering
Analytisk dimensionering med gummiklipp är under utveckling eftersom erfarenheter från fullskaleprojekt visar att uppmätta värden på styvhet inte överensstämmer med analytiska beräkningar avseende deformationer, troligen beroende på att materialet inte är linjärelas-tiskt.
Empirisk dimensionering
Den totala överbyggnadstjockleken ska minst uppgå till 400 mm för att undvika uppackning.
Erfarenheter visar att det är lätt av överskatta den initiella kompressionen av gummiklipp.
Därför rekommenderas att påföra ytterligare 100 mm lager till konstruktionen. Då uppfylls även kraven på avstånd till vägytan i ATB VÄG för att minska risken för frosthalka. En principkonstruktion redovisas i Figur B2.
Konstruktiv utformning
Kompressibilitet
Gummiklipp är ett kompressibelt material och för att nå önskad tjocklek på gummiklippslag-ret i konstruktionen behöver gummiklipplag-rets kompression från egentyngden av överlig-gande lager kompenseras. För en vägkonstruk-tion kan överslagsmässigt 1,15 × gummi-klippslagrets sluttjocklek användas som ap-proximation för att kompensera för kompressi-onen.
Försiktighetsmått
Befogade försiktighetsmått för skydd av mil-jön ska vidtas enligt miljöbalken. Ur expone-ringssynpunkt är det vattenburna föreningar som är aktuella för en GC-väg med gummi-klippslager. Laboratorieförsök visar att lak-ning från gummiklipp är låg och kontakttids-beroende. Uppföljningar, se nedan, visar att även om inga försiktighetsmått alls vidtas är föroreningsspridningen försumbar eller lägre i jämförelse med omgivande aktiviteter. Befo-gade försiktighetsmått är därför att minimera kontakttiden med vatten. Detta görs genom att se till att avvattningsanordningar (diken) upp-fyller de krav som ställs i ATB VÄG och att gummiklippet inte placeras i stadigvarande kontakt med stillastående vatten.
Referensobjekt
Gång- och cykelväg Skogså, Bodens kommun
En gång och cykelväg anlades parallellt med väg 357 i Bodens kommun av Skogså Byaför-ening 2005. Gummiklipp användes som bank-fyllnadsmaterial under överbyggnad med bun-det slitlager.
Bilaga B
Figur B1
Principutformning för GC-väg med bundet slitlager och gummi-klipp som bankfyll-ningsmaterial.
Figur B2 (till vänster) Principutformning för GC-väg med obundet slitlager och gummi-klipp som bankfyllnings-material.
Ingen teknisk uppföljning har skett av gång-och cykelvägen.
Figur B3 Anläggande av gång- och cykelba-na i Skogså.
Körplan Länna avfallsanläggning, Huddinge Kommun
På Ragn-Sells AB:s anläggning Länna deponi undersöktes möjligheterna att använda gum-miklipp som ett mark- och anläggningsmateri-al i en körplan för avfanläggningsmateri-allssortering. Gummi-klippsfyllningens funktion, förutom som pilot-objekt, är att tjänstgöra som fördröjningsma-gasin under körplanen för spillvatten till det kommunala VA-nätet utifall utsläpp av förore-ningar skulle ske på avfallsanläggningen.
Användandet är anmält till nämnden för miljö-och hälsoskydd i Huddinge kommun miljö-och
Användandet är anmält till nämnden för miljö-och hälsoskydd i Huddinge kommun miljö-och