Kontroll av ventilationssystem

Ventilationssystemens utformning och injusterings­

möjligheter framgår av bilaga 1.

Tabell 9 : Injusteringsmöj1 igheter

Aggregat Injusteringsspjäl 1 finns på

T-kanal F-kanal

Donen

1) Endast en del

2) Spjäll finns vid vissa hus, saknas på andra.

Som framgår av tabellen är det tunnsått med spjäll.

Eftersom rummen har stor kontakt med varandra, dörrar står öppna, är det inte lika viktigt att varje rum har exakt korrekt luftmängd. Istället kan hela huset betraktas som ett enda rum, där det primära är att totalluftflödet förmår åstadkomma den behövliga luft­

omsättningen och viktigast, att luftbalansen är korrekt: mer frånluft än tilluft.

Av de totalt 70 undersökta objekten har 11 st hus en 1uftflödesbal ans större än 1,1 (qy/qp).

Orsakerna var kraftig smutsbeläggning på frånlufts- fläktar, ej rengjorda från 1uftsfi 1 ter samt att villa­

ägarna själva har ändrat inställningen på donen.

3.3.2 Kortslutningseffekt

Frånluftsdon finns alltid i våtutrymmen, vid spis och oftast i klädkammare. Tilluftsdon i sov- och vardags­

rum. Nästan samtliga rum ventileras med antingen från- eller tilluft.

Ett undantag är hus 11-16 (LTS-485). Tilluft tillförs endast via ett don i hallen i övervåningen. De boende klagar ibland på dålig luftomsättning i sov­

rummen. Där fanns visserligen springventi1 er vid fönster.

Vid ett fåtal hus är ti 11uftsdonen placerade nära dörrar i sov- och vardagsrum, varigenom vent i lations- effektivi teten blir låg i det aktuella rummet. Gäller X-wel1.

3.3.3 I sol eringsutförande och kanalförluster I bilaga 7 framgår i sol eringsutförandet av kanaler och i bilaga 3 temperaturfallet hos tilluften från aggregat till det längst bort belägna donet. Jämför även skisserna över ventilationsanläggningarna i bilaga 1.

Tabell 10 : Temperaturfall i kanalerna. Medelvärden.

Aggregat­

Metsovent 7 7 - - 5) Reginair 8,2 7,7 1,3 1,5 14,0 1,5

Det specifika temperaturfallet är relaterat till 0°C utetemperatur och den aktuella ti 11uftstemperaturen.

Isolertjocklek, temperaturfall och utetemperatur avser medelvärden för varje aggregattyp.

1) Skarvarna mellan mineralul 1 smattorna kunde varit mindre.

2 ) Isoleringen hårt åtsnörd.

3) Isol eringsutförandet svårt att kontrollera.

Troligtvis lika frånluftskanalerna. Tillufts- kanalerna går till 40% i varmt utrymme.

4) Huvuddelen av kanal systemet förlagt i varmt utrymme.

5) Tilluftens tempe ra tu rfa 11 ej mätbart.

Av tabellen kan följande utläsas:

Isolertjockleken varierar kraftigt hos kanalerna. I samtliga fall med undantag av Villasparbössan, X-wel1 och Regent TS har en entreprenör utfört isolerings- arbetet. I solering s tjoc k 1 ek en varierar mellan 2,3 och 8,2 cm. De två högre värdena för Metsovent och

Reginair beror på att en tjockare mineralul 1 smatta har använts samt att entreprenören fick "bakläxa" på sitt arbete och var tvungen att lägga på ytterligare ett lager mineralull.

För Villasparbössan, X-well och Regent TS har isoler- ingsarbetet i nästan samtliga fall utförts av villa­

ägarna själva, varvid resultatet blivit bättre. Tre st husägare med Villasparbössan hade emellertid snört åt isoleringen mycket kraftigt vilket har påverkat medelvärdet i tabell 10, negativt. Frånluftskanal- erna är isolerade på samma sätt som ti 11uftskanal- erna.

Det specifika temperaturfal1 et för tilluften som avser det längst bort belägna donet och en utetempe­

ratur av 0°C varierar mellan 0,9 och 2,3°C. I bilaga 3 framgår temperaturfal1 et för varje hus och värdena varierar kraftigt beroende på i sol eringsutförandet.

Ända upp till 5°C temperaturfall (utetemperatur -8°C) har registrerats, beroende på att isoleringen var för hårt åtsnörd.

Medelvärdet för det specifika temperaturfal 1 et är 1,7°C. Tilluftsdon belägna närmare aggregatet har inte lika stort tempe ra tu rfal 1. Orsaken till

storleken på värdet är främst för hårt åtsnörd isol­

ering och otäta skarvar mellan mineralul 1 smattorna.

Vid spisanslutna aggregat är av- och imkanaler isolerade med stenull med undantag för en aggregat­

typ. Av- och imkanalerna är isolerade till ungefär samma tjocklek. För de vindsplacerade aggregaten är i sol eringstjockleken i 7 av 40 fall mindre än 3 cm.

För de spisplacerade aggregaten har endast en typ kontrollerats. Aviuftskanalernas i sol eringstjocklek i varmt utrymme är 1 cm och med plastfolie.

Uteluftskanalen för den spisanslutna aggregattypen är isolerad med 1 cm mineralull och plastfolie.

Tabell 11 : Frånluftstemperatur vid aggregat

Aggregattyp Frånlufts- Anm

temp, °C Rexovent

LTS 485

Vill asparbössan Mi ni ma ster X-wel1 Zenith vent Regent TS

Rumstemperaturen var ca 20°C och något över i de undersökta husen. I endast några få fall var den lägre, 18-19 ° C . Det extremt laga värdet för

Villasparbössan beror på hårt sammanpressad isoler­

ing. För Reginairaggregaten konstaterades läckage i nästan samtliga fall, vilket är förklaringen till det låga värde eftersom själva i sol eringsarbetet är bra utfört.

Rensiuckornas placering framgår av figurer i bilaga

Enligt SBN skall en renslucka finnas i varje bryt­

punkt med mer än 45°C riktningsändring.

Vid de undersökta husen har installatörerna inte följt kravet kategoriskt. Vid böj ar i nära anslutning till aggregat har inte någon renslucka monterats.

Vid några fall kommer sotaren att få eller har redan haft problem med sitt arbete. Gäller hus 24 och 51- 59. Vid övriga hus med spisanslutna aggregat kan sotarbetet utföras utan problem. Totalt har 50 hus spisanslutna aggregat.

3.3.5 Försmutsning

Försmutsningsgraden redovisas i bilaga 6 för varje hus.

Frånluftsdonen var i 4 hus av 70 såpass smutsiga att det i viss mån påverkade luftflödet i de aktuella rummen. De flesta av de boende kände inte till att donen kan dras ner från ventilationskanalen.

Frånluftskanalerna från dusch och toaletter var inte särskilt mycket stoftbemängda. I 6 hus av 70 fanns det avsättningar av ca 5 mm tjocklek, främst i böjar.

Nästan samtliga av dessa hus uppfördes för ca 5 år sedan.

Frånluftskanalerna vid tvättrum har inte mer stoft­

avsättningar jämfört med de övriga frånluftskanalerna när torkskåp används. Används däremot torktumlare samlas stora stoftmängder främst vid spjäll och böjar, men det kan även byggas upp ca 1 cm tjocka lager i horisontella kanaldelar. Av de undersökta husen hade 8 st torktumlare med luddfilter och där torkluften avges till frånluftskanalen via en anslut­

ning med 5-10 cm spalt. I 4 av dessa hus var kanalen kraftigt stoftbemängd och i ett av dessa fall var det nästan helt tätt. Frånluftskanalerna har aldrig rengjorts av husägarna och husen uppfördes för 5-6 år sedan.

Vid två hus fanns torktumlare, men med separat avluftskanal direkt till det fria och utan nyss beskrivna problem.

Området alldelses runt ti 11uftsdonen försmutsas olika mycket beroende på om huset finns i storstadsmiijö eller lantmiljö. I husen i Bollnäs gjorde man nästan aldrig rent runt donen, medan man i Göteborg var tvungen att göra rent flera gånger per år.