Att föra protokoll på det som görs av den andra parten är även något som kan ställa till det. Då kan känslor av orättvisa uppkomma som även de leder till frustration och en spänd relation. Detta leder till att parterna inte är nöjda med varandra längre och detta märks genom en försvarsattityd. Paret börjar jämföra vad de gör för varandra. Då känslor av rättvisa uppkommer bör man som partner tänka på allt den andra gör i stället för att reta sig på det den inte gör.166
Att se till sig själv när konflikter uppstår kan vara mycket svårt och tråkigt att erkänna men relationen kan bli bättre av det. Om en partner säger till en sin partner ”Du hackar alltid på mig” så kommer reaktionen med största sannolikhet att bli att vi intar försvarsställning istället för att fundera och säga ”Det har du nog rätt, tack för att du gör mig uppmärksam på det.” Om partnern istället funderar hur det kan komma sig att denne hackar på den andra och vad det är som gör det så kan det skapa en ödmjuk attityd och leda till en utvecklande diskussion. Då kan paret komma fram till hur det är egentligen, är det någon som hackar för mycket eller är den andra parten bara lättstött? Ofta bidrar dock båda parter till konflikten på varsitt sätt men när ingen av parterna ser sin egen roll i konflikten blir den svårare, om inte omöjlig att lösa.167
Motsatsen till försvarsbenägenhet är accepterande. Strävar en person mot accepterande så öppnar denne handen mot allt som omgivningen vill ge, istället för den försvarsbenägna personen som knyter nävarna om sitt eget. Den accepterande stilen handlar om att vara öppen och mottaglig för det som andra har att säga, att lyssna bättre och vara mindre lättstött. Om en person anammar den accepterande stilen så kommer denne att kunna behålla sitt lugn när någon annan kritiserar. I och med lugnet kan personen antingen låta kritiken passera eller lära sig något av det. Den accepterande
stilen smittar även av sig till andra.168
168 Carlson, s. 176f
7 Sammanfattande slutdiskussion
I denna uppsats har pars samtal, konflikter och lösningar gåtts igenom. Som en tråd genom hela arbetet har andan om överenskommelser och samförstånd varit viktigt. Studeras de olika delarna i uppsatsen visas att överenskommelser och samförstånd är en viktig bas i kommunikation, varför konflikter uppstår och hur dessa löses. Förstår de samtalande inte varandra när de samtalar kan missförstånd och konflikter uppstå. Det är viktigt, anser jag, att reda ut de problem som finns i ett förhållande på ett tidigt plan, för annars tror jag, att det är lätt att konflikterna byggs på och inte reds ut. Om dessa konflikter ligger och gror finns det, tror jag, risker att paret går och stör sig på detta och är rädda för att väcka de känsliga frågorna.
När det gäller kommunikation tror jag att det finns vissa punkter att ta fasta på; att tala så att den andra förstår, med rak kommunikation, att lyssna noga på vad den andra vill berätta och att inte utgå ifrån att den andre har förstått det man har pratat om, utan att ge denne en chans att få sammanfatta. Uppstår det missförstånd är det viktigt att reda ut dessa på en gång. Förhållandet mellan parterna och samtalsklimatet har en stor del i hur vi tolkar det som sägs. Om vi har alla taggar utåt och har en negativ inställning kan det som sägs tolkas på ett annat sätt än om vi är glada och på bra humör. Om de samtalande inte säger det de menar, kan det också bli missförstånd, så som det blev med pojken som inte på ett direkt sätt frågade sin far om han kunde komma och se sonen spela en match. Fadern trodde att sonen talade om familjens bil, parterna förstod inte varandra och missförstånd uppstod som ledde till en tjurig son och en grinig pappa. Om sonen istället sagt vad han egentligen menande tror jag att konflikten hade kunnat undvikas. Jag tror att om ett par samtalar mycket om hur de upplever olika saker och hur de känner inför olika saker kan detta underlätta i relationen. Parterna lär sig om de olika ömma punkter som finns och genom vetskap om dessa kan paret försöka undvika dessa. Det är de ömma punkterna som får oss att reagera med känslor i stället för med förnuft.
Konflikter är en del av vår vardag. Jag tror inte att det helt går att undvika konflikter i relationer men det finns sätt att försöka minimera dessa. Innan ett barn kommer in i ett förhållande kan konflikter handla om hur man viker sockor, hur man upplever relationen eller annat. Det är frågorna om hur sockorna viks som är lättare att ta upp. Att ta upp att någon i en relation inte mår bra av relationen, att denne behöver mer uppmärksamhet eller att denne vill att något skall förändras är jobbigt att prata om. Då ett barn kommer in i relationen förändras tvåsamheten till en tresamhet. En av parterna, oftast pappan kan känna sig utanför och detta kan leda till att han söker sig ut från relationen antingen med andra kvinnor, jobb eller fritidsintressen. Jag tror att det är viktigt att förbereda sig för den förändring som kommer genom ett barn, att prata om de olika förväntningar man har, både på sin partner och sin omgivning.
Att inse att man som par har problem, tror jag är ett viktigt steg på vägen, för att kunna lösa dessa.
För att lösa de problem som finns i relationen krävs ibland hjälp utifrån. Jag tror att flera par kan tycka att det är skämmande eller jobbigt att sitta med någon främling och diskutera sina problem.
Då får man nog se ännu längre fram, se att relationen eventuellt kan räddas av dessa samtal. Om paret har kommit fram till dela på sig är den enda lösningen tror jag att det är viktigt att paret skiljs som vänner och pratar om eventuella frågor som uppstått. Det kan, tror jag, skapa frid hos de individuella personerna och de kan komma vidare med sina liv fortare. Jag tror att det är bättre att reda ut varför relationen tog slut än att bara avsluta den helt abrupt. Om paret har barn tillsammans är det ännu viktigare att de kan ha en bra relation tillsammans, framför allt för barnets skull. För barnets skull är det viktigt att föräldrarna håller sina konflikter mellan varandra och inte låter barnet bli inblandat på så sätt att det kommer mittemellan. Att höra sina föräldrar bråka om en själv kan
leda till att barnet tar på sig skulden och tror att det är anledningen till skilsmässan, detta är i alla fall fel! Barn skall inte behöva vara anledningen till en skilsmässa. För att hjälpa föräldrarna att komma överens finns så kallade samarbetssamtal, där framtiden är i fokus om hur föräldrarna skall kunna samarbeta. Med hjälp av dessa samtal kan även frågor om vårdnad, umgänge och boende lösas på ett bättre sätt än att starta en rättslig process som oftast är värre för alla inblandade.
8 Källförteckning
Litteratur
Carlson, Richard & Kristine Carlsson Hetsa inte upp dig över små saker – vårda kärleken, 2003, Egemont Richters, Avesta
Dorman, Marsha & Klein, Diane När vi två blir tre, 1987, Schmidts boktryckeri, Helsingborg
Ekstam, Kjell, Praktisk konfliktlösning, 2004, Kristianstads Boktryckeri, Kristianstad
Hareide, Dag, Konfliktmedling, 2006, Studentlitteratur, Lund
Hydén, Margareta, Hydén, Lars-Christer, Samtal om den nya familjen, 2002, WS Bookwell Finland
Jacobs, John W, Kärleken övervinner allt och andra missuppfattningar om parförhållanden, 2006, ScandBook AB, Falun
Juul, Jesper, Familjesamtal en modell för utvecklande samarbete 1992, Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm
Klasson, Mats, Handbok för separerade föräldrarna, 2005, Mediaprint, Uddevalla
Kinnman, Helén, Skilj dig själv, 2000, WSOY, Borgå, Finland
Norman, Jan, Medling och andra typer av ADR- alternativ konfliktlösning, 1999, Elanders Graphic Systems AB Göteborg
Pease, Barbara, Allan Pease, Att tala så det syns, 2006, Scanbook, Falun
Pickering, Peg, Så hanterar du konflikter, 2002, Elanders Gummessons, Falköping
Quilliam, Susan, Kroppsspråket, 2005, Ordlaget, Bromma
Rush, Myron D, Leva med varanda Att lära sig leva i relationer, 1985 Team Offset, Malmö
Satir, Virgina, Familjeliv eller Om man vill bli en bättre förälder, 1980, Wahlström & Widstrand
Stockholm
Satir, Virgina, Du-jag-vi, 1989, Norhaven Rotation, Viborg
Smith, Anne Christine, Giraffspråket, 2001, Elanders Gummessons, Falköping
Tannen, Deborah Jag säger så här bara för att jag älskar dig, 2002, WS Bookwell Finland
Von Siverts, Malou, Lindgren, Lennart Konsten att hålla ihop En handbok i kärlek, 2006, Ljungbergs sätteri, Köping
Watzlawick, Paul, Förändring: att ställa och lösa problem, 1996 Natur och kultur, Stockholm
Zimsen, Karen, Hur får jag det sagt?, 1994, Smegraf, Smedjebacken
Öberg, Bente, Öberg, Gunnar När föräldrar skiljs, 2004, Bokförlaget Mereld Öberg, Gunnar, Öberg, Bente Samarbetssamtal, 2006, Bokförlaget Mereld
Andra tryckta källor
SoS-rapport 2000:7 Samarbetssamtal – socialt arbete med föräldrar, 2000, MODIN-TRYCK AB, Stockholm
Norman, Jan, Sammanställning av skillnader mellan domstolsförfarande, medling och samarbetssamtal
Wahlsten, Bernt Samarbetssamtal – vad är det och hur gör man? Informationsblad vid föreläsning vid Luleå tekniska universitet 061012