Sammanfattning på svenska
7 KONTROLLERAD FRISÄTTNING FRÅN GELER – SAMMANFATTNING
PÅ SVENSKA
Geler är populära som bärare av läkemedel vid ett antal olika sjukdoms-tillstånd. En stor anledning till gelens användbarhet är dess förmåga att stan-na kvar länge på hud eller slemhinstan-na på den som skall behandlas. Detta kan den göra tack vare sin konsistens, samt att den fäster till huden eller slem-hinnan. Att en läkemedelsbärare sitter kvar länge kan vara en stor fördel, eftersom läkemedlet då har gott om tid på sig att ta sig över den barriär som till exempel huden utgör. Det kan också innebära att patienten inte behöver ta sitt läkemedel lika ofta, varje dos räcker helt enkelt längre.
Det finns dock även en stor nackdel med att använda sig av geler som lä-kemedelsbärare. En gel består i allmänhet av ett mycket utspätt nätverk av gelbildare som fylls ut nästan enbart av vatten (ofta 95% - 99%) och bara till en mycket liten del av gelbildare. Läkemedlet kan därför röra sig nästan obehindrat ut ur gelen, det finns ingenting som hindrar det från att ta sig ut, och det innebär att gelen mycket snart är dränerad på läkemedel. Gelen kommer visserligen fortfarande att sitta kvar länge på patienten, men den gör inte längre någon som helst nytta. För att få en fullt användbar läkemedels-beredning baserad på gel måste det alltså ofta till en lösning på problemet med den snabba frisättningen. Det är just detta som är målet med den här avhandlingen.
En tänkbar lösning är att helt enkelt att göra läkemedlet mycket större, så stort att dess rörelse genom gelen skulle begränsas till och med av den lilla mängd gelbildare som gelen består av. Nu är det tyvärr ingen framkomlig väg, eftersom en sådan förändring av läkemedlets storlek också skulle för-ändra dess möjlighet att göra någon nytta mot det sjukdomstillstånd man försöker behandla. Men det går faktiskt att indirekt göra läkemedlet större, genom att låta det bilda stora strukturer med sig självt. Den här avhandlingen visar att man med en sorts sådana strukturer, katanjoner, kan få läkemedlet att ta mellan 10 och 100 gånger längre tid på sig att lämna gelen.
Sammanfattning på svenska
De katanjoner som beskrivs i denna avhandling består alltid av massor av enheter av två ämnen – ett läkemedel och ett ytaktivt ämne. Ytaktiva ämnen är något som vi kommer i kontakt med dagligen utan att tänka på det, det är dessa som ger diskmedel dess förmåga att lösa upp fett när vi diskar. Ytakti-va ämnen finns även i t.ex. tvål, schampo och tvättmedel. Många läkemedel är också ytaktiva och det är detta som utnyttjas när katanjoniska blandningar skapas. I avhandlingen visas att katanjoner ofta bildas när man blandar ett laddat ytaktivt läkemedel med ett motsatt laddat ytaktivt ämne. Den typ av struktur som skapas av katanjonerna varierar med hur stor andel man tar av respektive komponent, men många av dem är väldigt mycket större än läke-medlet självt. I Figur 1 visas två vanligt förekommande katanjoniska struk-turer: vesikeln, som är som en stor ballong med ett skal bestående av katan-joner, och micellen där katanjonerna kan bilda stora nätverk.
+
-+
A B
Figur 1. Bilden visar hur motsatt laddade ytaktiva ämnen, där det ena i avhandlingen är ett läkemedel, slår ihop sig och bildar väldigt mycket större strukturer, i form av (A) vesiklar och (B) miceller.
I avhandlingen undersöks också hur stabila dessa strukturer är i en miljö som liknar den vi har i kroppen och allt tyder på att tekniken skulle fungera även i kroppen. Hur frisättningen av läkemedel går till vid användning av katanjoniska strukturer är också något som utreds och det verkar som om de flesta katanjoniska strukturer som bildas är för stora för att alls röra sig, men att det i varje ögonblick finns en liten mängd fritt läkemedel i jämvikt med de stora strukturerna och att dessa fortfarande kan röra sig obehindrat. Den övergripande slutsatsen är att katanjoner verkar vara en mycket lovande me-tod för att öka användbarheten av geler. Frisättningshastigheten kan med denna metod göras mycket långsam och ett gelläkemedel kan därmed utöva bättre effekt under längre tid.
Acknowledgements
8 ACKNOWLEDGEMENTS
Att doktorera vid Institutionen för Farmaci har varit ett sant nöje rakt igenom. Faktum är att det nästan är svårt att känna glädje över min kommande disputation, då denna också innebär att jag måste lämna institutionen. Jag känner en enorm tacksamhet gentemot samtliga individer här, för den miljö som vi tillsammans har skapat, men jag vill även rikta min tacksamhet speciellt till några av er som betytt extra mycket för mig:
Katarina Edsman som från start till mål har varit grunden till den forskarglädje jag känt. För att du har har varit bästa tänkbara handledare, för att du har varit en god vän, för att du alltid har funnit tid för mig och för att du även vågat tjata lite på mig när det varit befogat. Jag hoppas att du kommer att fortsätta handleda i ditt nya jobb, annars vore det en stor förlust. Och tack för körkortet!
Per Hansson. Aldrig har väl en biträdande handledare tagit ett så stort ansvar som du gjort för mig. Och aldrig har en biträdande handledare uppskattats mer av sin dokto-rand. Jag känner mig verkligen lyckligt lottad som haft din hjälp igenom slutet av min avhandling.
Magnus Bergström som i praktiken har varit min tredje handledare på många vis. Jag är mycket tacksam för att du alltid tagit dig tid att svara på mina, för dig, banala frågor och jag är verkligen glad över att ha fått samarbeta med dig. Stort tack också för en jättetrevlig vistelse i Danmark.
Göran Alderborn och Martin Malmsten för att ni har avsatt så mycket av er forsk-ningstid för institutionens väl. Institutionen för Farmaci är den finaste avdelning jag kan föreställa mig och det har ni givetvis stor del i.
Alla mina medförfattare, Magnus Bergström, Ulrika Brohede, Noel Dew, Katarina Edsman, Katarina Edwards, Göran Frenning, Johan Gråsjö, Per Hansson, Göran Karlsson, Nadia Merclin och Maria Strömme. Inte bara för att ni har bidragit rent praktiskt, utan också för att ni alla varit en viktig del i min vetenskapliga utveckling. Eva Lide Johansson, Birgitta Rylen, Lotta Wahlberg, för att ni alltid är så vänliga och hjälpsamma, men framförallt för att ni sprider ett sådant gott humör omkring er uppe hos oss.
Alla ni andra som är med och utgör ryggraden på den här institutionen, inte minst Eva Nises Ahlgren, Elisabet Börjesson, Ulla Wästberg-Galik, Johan Gråsjö, Lucia Lazorova, Christin Magnusson, Göran Ocklind och Harriet Pettersson. Utan er skul-le institutionen stanna.
Acknowledgements
Nuvarande och tidigare medlemmar i Gelgruppen, Noel Dew, Helene Hägerström och Mattias Paulsson. Vi var alltid en liten grupp, men i gengäld hade vi väldigt trevligt tillsammans. Ett extra tack till dig Mattias för att du tog emot mig så väl, trots att du hade ditt avhandlingsarbete att tänka på.
Jean Pettersson för allt ditt jobb med svavelanalysen och kanske ännu mer för ditt så trevliga bemötande. Trevligt bemötande har jag också alltid fått av Göran Svensk. Alla ni som trots mitt handledarskap har presterat så fina exjobb, Noel Dew, Emil Emilsson, Anders Hedström och Sara Rostedt.
Om det inte vore för IF’s stiftelse så skulle jag ha varit många värdefulla upplevelser fattigare, stort tack för er fantastiska generositet mot mig.
Karolinska-gänget, som har varit ett alltid välkommet avbräck från min ordinarie forskning. Jag hoppas att vi kan fortsätta jobba tillsammans i ”örongel-projektet”. Min ex-rumskompis Peter Nilsson, som jag har haft det så väldigt trevligt med under alla dessa år, både före och efter vår tragiska separation. Jag ber om ursäkt för allt elände jag utsatt dig för, men skyller på rösterna…
Suzy Lidström, for your excellent linguistic revision of this thesis, but also for all your encouragement.
Deltagarna i världshistoriens längsta kurs (Atkins-gänget), Anders Eriksson, Per Hansson och Peter Nilsson. Jag har ännu inte fattat att kursen verkligen är slut. Alla mina fantastiska vänner, på och utanför institutionen, för allt roligt icke-forskningsrelaterat ni har förgyllt mitt liv med. Skidåkning, segling, golf, vinprov-ning, ja alkoholintag i allmänhet för den delen, men framförallt för det härliga um-gänge ni utgör.
Min familj: Kajsa och Mikael. Morfar. Och så Mamma och Pappa, som alltid ställt upp för mig vad det än gällt – från skjuts till knattefotboll tidiga söndagsmorgnar, till att ordna disputationsfest 25 år senare. Tack!
Min underbara Helena, för allt du betyder för mig. x
Financial support by the Swedish research Council is gratefully acknowledged. x
References
9 REFERENCES
1. Kauffman, G.B., Thomas Graham: Father of colloid chemistry - On the 200th anniversary of his birth. Chemical Educator, 2005. 10(6): p. 457-462.
2. Williamson, A.W., The late professor Graham. Nature, 1869. 1(1): p. 20-22.
3. Graham, T., On the properties of silicic acid and other analogous colloidal substances. J. Chem. Soc., 1864. 17: p. 318–327
4. Flory, P.J., Gels and gelling process. Faraday Discussions of the Chemical Society, 1974. 57: p. 7-18.
5. Hermans, P.H., Gels, in Colloid Science II, H.R. Kruyt, Editor. 1949, Elsevier Publishing Pompany, Inc.: Rotterdam. p. 483-651.
6. Horne, D.S., Formation and structure of acidified milk gels. International Dairy Journal, 1999. 9(3-6): p. 261-268.
7. Jordan-Lloyd, D., The problem of gel structure, in Colloid Chemistry, J. Alexander, Editor. 1926, Chemical catalogue company: New York. p. 767-782.
8. Bungenberg de Jong, H.G., A survey of the study objects in this volume, in Colloid Science, H.R. Kruyt, Editor. 1949, Elsevier Publishing Company, Inc.: Rotterdam. p. 1-18.
9. Baroli, B., Hydrogels for tissue engineering and delivery of tissue-inducing substances. Jour-nal of Pharmaceutical Sciences, 2007. 96(9): p. 2197-2223.
10. Nakamura, K., Viscoelasticity, mechanical properties, in Gels handbook, Y. Osada and K. Kajiwara, Editors. 2001, Academic Press: San Diego. p. 318-349.
11. Peppas, N.A., et al., Hydrogels in pharmaceutical formulations. European Journal of Pharma-ceutics and BiopharmaPharma-ceutics, 2000. 50(1): p. 27-46.
12. Yamauchi, A., Gels: Introduction, in Gels handbook, Y. Osada and K. Kajiwara, Editors. 2001, Academic Press: San Diego. p. 4-12.
13. Ross-Murphy, S.B. and H. McEvoy, Fundamentals of hydrogels and gelation. Br. Polym. J., 1986. 18: p. 2-7.
14. Almdal, K., et al., Towards a phenomenological definition of the term 'gel'. Polymer Gels Networks, 1993. 1(1): p. 5-17.
15. Läkemedelsverket, Läkemedelsformer i LVIS, 2007, Läkemedelsverket (Medical Products Agency): Uppsala.
16. Miyazaki, S., et al., Thermally reversible xyloglucan gels as vehicles for rectal drug delivery. Journal of Controlled Release, 1998. 56(1-3): p. 75-83.
17. Hanning, C.D., et al., The Morphine Hydrogel Suppository - a New Sustained-Release Rectal Preparation. British Journal of Anaesthesia, 1988. 61(2): p. 221-227.
18. Fawaz, F., et al., Comparative in vitro-in vivo study of two quinine rectal gel formulations. International Journal of Pharmaceutics, 2004. 280(1-2): p. 151-162.
19. Cereghino, J.J., J.C. Cloyd, and R.I. Kuzniecky, Rectal diazepam gel for treatment of acute repetitive seizures in adults. Arch Neurol FIELD Full Journal Title:Archives of neurology, 2002. 59(12): p. 1915-20.
References
20. Robinson, J.R. and W.J. Bologna, Vaginal and Reproductive-System Treatments Using a Bioadhesive Polymer. Journal of Controlled Release, 1994. 28(1-3): p. 87-94.
21. Fiorilli, A., B. Molteni, and M. Milani, Successful treatment of bacterial vaginosis with a policarbophil-carbopol acidic vaginal gel: results from a randomised double-blind, placebo-controlled trial. European Journal of Obstetrics & Gynecology and Reproductive Biology, 2005. 120(2): p. 202-205.
22. das Neves, J. and M.F. Bahia, Gels as vaginal drug delivery systems. International Journal of Pharmaceutics, 2006. 318(1-2): p. 1-14.
23. Nair, V. and R. Panchagnula, Poloxamer gel as vehicle for transdermal iontophoretic delivery of arginine vasopressin: evaluation of in vivo performance in rats. Pharmacological Research, 2003. 47(6): p. 555-562.
24. Merclin, N., T. Bramer, and K. Edsman, Iontophoretic delivery of 5-aminolevulinic acid and its methyl ester using a carbopol gel as vehicle. Journal of Controlled Release, 2004. 98(1): p. 57-65.
25. Eljarrat-Binstock, E., et al., Hydrogel probe for iontophoresis drug delivery to the eye. Journal of Biomaterials Science, Polymer Edition, 2004. 15(4): p. 397-413.
26. Wu, J., et al., A thermosensitive hydrogel based on quaternized chitosan and poly(ethylene glycol) for nasal drug delivery system. Biomaterials, 2007. 28(13): p. 2220-2232.
27. Osth, K., et al., Evaluation of drug release from gels on pig nasal mucosa in a horizontal Ussing chamber. Journal of Controlled Release, 2002. 83(3): p. 377-388.
28. Jansson, B., et al., The influence of gellan gum on the transfer of fluorescein dextran across rat nasal epithelium in vivo. European Journal of Pharmaceutics and Biopharmaceutics, 2005. 59(3): p. 557-564.
29. Walmsley, S., et al., Treatment of AIDS-related cutaneous Kaposi's sarcoma with topical alitretinoin (9-cis-retinoic acid) gel. JAIDS, Journal of Acquired Immune Deficiency Syn-dromes, 1999. 22(3): p. 235-246.
30. Ormandy, S. and E. Doyle, A comparison of EMLA cream and amethocaine gel for topical cutaneous analgesia in children. Acute Pain, 1998. 1(3): p. 28-30.
31. Jarvinen, A., et al., Effect of dose on the absorption of estradiol from a transdermal gel. Maturitas, 2000. 35(1): p. 51-56.
32. Breneman, D., et al., Phase 1 and 2 trial of bexarotene gel for skin-directed treatment of patients with cutaneous T-cell lymphoma. Archives of Dermatology, 2002. 138(3): p. 325-332. 33. Jeong, B., et al., Biodegradable block copolymers as injectable drug-delivery systems. Nature,
1997. 388(6645): p. 860-2.
34. Kuzma, P., et al., Subcutaneous hydrogel reservoir system for controlled drug delivery. Mac-romolecular Symposia, 1996. 109(36th Microsymposium on Macromolecules High-Swelling Gels, 1995): p. 15-26.
35. Liu, Y., et al., Controlled delivery of recombinant hirudin based on thermo-sensitive Pluronic F127 hydrogel for subcutaneous administration: In vitro and in vivo characterization. Journal of Controlled Release, 2007. 117(3): p. 387-395.
36. Schlegel, P.N., et al., Effective long-term androgen suppression in men with prostate cancer using a hydrogel implant with the GnRH agonist histrelin. Urology, 2001. 58(4): p. 578-582. 37. Patel, V.R. and M.M. Amiji, Preparation and characterization of freeze-dried
chitosan-poly(ethylene oxide) hydrogels for site-specific antibiotic delivery in the stomach. Pharmaceu-tical Research, 1996. 13(4): p. 588-593.
ci-References
39. Miyazaki, S., et al., In situ-gelling gellan formulations as vehicles for oral drug delivery. Journal of Controlled Release, 1999. 60(2-3): p. 287-295.
40. Lowman, A.M., et al., Oral delivery of insulin using pH-responsive complexation gels. Journal of Pharmaceutical Sciences, 1999. 88(9): p. 933-937.
41. Vervoort, L., et al., Inulin Hydrogels as Carriers for Colonic Drug Targeting. Rheological Characterization of the Hydrogel Formation and the Hydrogel Network. Journal of Pharma-ceutical Sciences, 1999. 88(2): p. 209-214.
42. Kopecek, J., et al., Polymers for colon-specific drug delivery. Journal of Controlled Release, 1992. 19(1-3): p. 121-30.
43. Ashford, M., et al., Studies on Pectin Formulations for Colonic Drug-Delivery. Journal of Controlled Release, 1994. 30(3): p. 225-232.
44. Kitano, M., et al., Buccal absorption through golden hamster cheek pouch in vitro and in vivo of 17b-estradiol from hydrogels containing three types of absorption enhancers. International Journal of Pharmaceutics, 1998. 174(1-2): p. 19-28.
45. Ceschel, G.C., et al., In vitro permeation through porcine buccal mucosa of caffeic acid phenethyl ester (CAPE) from a topical mucoadhesive gel containing propolis. Fitoterapia, 2002. 73(Suppl. 1): p. S44-S52.
46. Attia, M.A., et al., Transbuccal permeation, anti-inflammatory activity and clinical efficacy of piroxicam formulated in different gels. International journal of pharmaceutics, 2004. 276(1-2): p. 11-28.
47. Lin, C.-C. and A.T. Metters, Hydrogels in controlled release formulations: Network design and mathematical modeling. Advanced Drug Delivery Reviews, 2006. 58(12-13): p. 1379-1408.
48. Reddy, I. and M. Ganesan, Ocular therapeutics and drug delivery: an overview, in Ocular therapeutics and drug delivery, I. Reddy, Editor. 1996, Technomic: Lancaster. p. 3-29. 49. Schoenwald, R.D., et al., Influence of high-viscosity vehicles on miotic effect of pilocarpine.
Journal of Pharmaceutical Sciences, 1978. 67(9): p. 1280-3.
50. Di Colo, G., et al., Gel-forming erodible inserts for ocular controlled delivery of ofloxacin. International Journal of Pharmaceutics, 2001. 215(1-2): p. 101-111.
51. Durrani, A.M., M. Jamshaid, and I.W. Kellaway, A novel ocular delivery system for phenylephrine hydrochloride. Archives of Pharmacal Research, 1996. 19(5): p. 386-389. 52. El-Kamel, A.H., In vitro and in vivo evaluation of Pluronic F127-based ocular delivery system
for timolol maleate. International Journal of Pharmaceutics, 2002. 241(1): p. 47-55.
53. Shedden, A., J. Laurence, and R. Tipping, Efficacy and tolerability of timolol maleate oph-thalmic gel-forming solution versus timolol ophoph-thalmic solution in adults with open-angle glaucoma or ocular hypertension: A six-month, double-masked, multicenter study. Clinical Therapeutics, 2001. 23(3): p. 440-450.
54. Wang, L. and Q. Zhang, The study of dipivefrin hydrochloride ophthalmic gel. Journal of Chinese Pharmaceutical Sciences, 2001. 10(3): p. 128-132.
55. Carlfors, J., et al., Rheological evaluation of Gelrite in situ gels for ophthalmic use. Eur. J. Pharm. Sci., 1998. 6(2): p. 113-119.
56. Edsman, K., J. Carlfors, and K. Harju, Rheological evaluation and ocular contact time of some Carbomer gels for ophthalmic use. International Journal of Pharmaceutics, 1996. 137(2): p. 233-241.
57. Edsman, K. and H. Hagerstrom, Pharmaceutical applications of mucoadhesion for the non-oral routes. Journal of Pharmacy and Pharmacology, 2005. 57(1): p. 3-22.
References
58. Gandhi, R.B. and J.R. Robinson, Oral cavity as a site for bioadhesive drug delivery. Advanced Drug Delivery Reviews, 1994. 13(1-2): p. 43-74.
59. Jimenez-Castellanos, M.R., H. Zia, and C.T. Rhodes, Mucoadhesive drug delivery systems. Drug Development and Industrial Pharmacy, 1993. 19(1-2): p. 143-94.
60. Lee, J.W., J.H. Park, and J.R. Robinson, Bioadhesive-based dosage forms: the next genera-tion. Journal of Pharmaceutical Sciences, 2000. 89(7): p. 850-866.
61. Desai, S.D. and J. Blanchard, Pluronic F127-based ocular delivery system containing biode-gradable poly(isobutyl cyanoacrylate) nanocapsules of pilocarpine. Drug Delivery, 2000. 7(4): p. 201-207.
62. Sjoberg, H., S. Persson, and N. Caram-Lelham, How interactions between drugs and agarose-carrageenan hydrogels influence the simultaneous transport of drugs. Journal of Controlled Release, 1999. 59(3): p. 391-400.
63. Paavola, A., et al., Controlled release injectable liposomal gel of ibuprofen for epidural analgesia. International Journal of Pharmaceutics, 2000. 199(1): p. 85-93.
64. Paulsson, M. and K. Edsman, Controlled drug release from gels using lipophilic interactions of charged substances with surfactants and polymers. Journal of Colloid and Interface Sci-ence, 2002. 248(1): p. 194-200.
65. Jokela, P., B. Joensson, and A. Khan, Phase equilibria of catanionic surfactant-water systems. J. Phys. Chem., 1987. 91(12): p. 3291-8.
66. Kaler, E.W., et al., Spontaneous Vesicle Formation in Aqueous Mixtures of Single-Tailed Surfactants. Science, 1989. 245(4924): p. 1371-1374.
67. Anacker, E.W., Light scattering by solutions of octyltrimethylammonium octanesulfonate and octyltrimethylammonium decanesulfonate. J. Colloid Sci., 1953. 8: p. 402-13.
68. Barker, C.A., et al., Phase structure, nuclear magnetic resonance, and rheological properties of viscoelastic sodium dodecyl sulfate and trimethylammonium bromide mixtures. J. Chem. Soc., Faraday Trans. 1, 1974. 70(1): p. 154-62.
69. Collison, R. and A.S.C. Lawrence, Solubility of organic substances in aqueous soap solutions. IX. Sodium dodecyl sulfate + water + n-octylamine system. Faraday Trans., 1959. 55: p. 662-6.
70. Hargreaves, W.R. and D.W. Deamer, Liposomes from ionic, single-chain amphiphiles. Bio-chemistry, 1978. 17(18): p. 3759-68.
71. Hayer, H.W., A. Marmo, and M. Zoellner, Colloidal properties of decyl- and dodecy-itrimethylammonium dodecyl sulfate. J. Phys. Chem., 1961. 65: p. 1804-6.
72. Regev, O. and A. Khan, Alkyl chain symmetry effects in mixed cationic-anionic surfactant systems. J. Colloid Interf. Sci., 1996. 182(1): p. 95-109.
73. Marques, E.F., et al., Vesicle Formation and General Phase Behavior in the Catanionic Mix-ture SDS-DDAB-Water. The Anionic-Rich Side. J. Phys. Chem. B, 1998. 102(35): p. 6746-6758.
74. Marques, E.F., et al., Vesicle formation and general phase behavior in the catanionic mixture SDS-DDAB-water. The cationic-rich side. J. Phys. Chem. B, 1999. 103(39): p. 8353-8363. 75. Gradzielski, M., Vesicles and vesicle gels - structure and dynamics of formation. J.
Phys.-Condens. Mat., 2003. 15(19): p. R655-R697.
76. Bramer, T., N. Dew, and K. Edsman, Pharmaceutical applications for catanionic mixtures. J. Pharm. Pharmacol., 2007. 59(10): p. 1319 - 1334.
77. Tanford, C., The hydropfobic effect: formation of micelles and bioligical membranes. Second edition ed. 1991, Malabar, Florida: John Wiley and Sons, Inc.
References
78. Schulz, P.C., R.M. Minardi, and B. Vuano, Dodecyltrimethylammonium bromide-disodium dodecanephosphonate mixed micelles. Colloid Polym. Sci., 1999. 277(9): p. 837-845. 79. Bergstrom, M. and J.S. Pedersen, Small-angle neutron scattering (SANS) study of aggregates
formed from aqueous mixtures of sodium dodecyl sulfate (SDS) and dodecyltrimethylammo-nium bromide (DTAB). Langmuir, 1998. 14(14): p. 3754-3761.
80. Bergstrom, M. and J.S. Pedersen, Formation of tablet-shaped and ribbonlike micelles in mixtures of an anionic and a cationic surfactant. Langmuir, 1999. 15(7): p. 2250-2253. 81. Raghavan, S.R., G. Fritz, and E.W. Kaler, Wormlike micelles formed by synergistic
self-assembly in mixtures of anionic and cationic Surfactants. Langmuir, 2002. 18(10): p. 3797-3803.
82. Koehler, R.D., S.R. Raghavan, and E.W. Kaler, Microstructure and dynamics of wormlike micellar solutions formed by mixing cationic and anionic surfactants. J. Phys. Chem. B, 2000. 104(47): p. 11035-11044.
83. Tondre, C. and C. Caillet, Properties of the amphiphilic films in mixed cationic/anionic vesi-cles: a comprehensive view from a literature analysis. Adv. Colloid. Interfac., 2001. 93(1-3): p. 115-134.
84. Shioi, A. and T.A. Hatton, Model for Formation and Growth of Vesicles in Mixed Ani-onic/Cationic (SOS/CTAB) Surfactant Systems. Langmuir, 2002. 18(20): p. 7341-7348. 85. Salkar, R.A., et al., Mechanism of Micelle to Vesicle Transition in Cationic-Anionic Surfactant
Mixtures. Langmuir, 1998. 14(14): p. 3778-3782.
86. Kondo, Y., et al., Spontaneous Vesicle Formation from Aqueous Solutions of Didodecyldi-methylammonium Bromide and Sodium Dodecyl sulfate Mixtures. Langmuir, 1995. 11(7): p. 2380-4.
87. Jung, H.T., et al., The origins of stability of spontaneous vesicles. P. Natl. Acad. Sci. USA, 2001. 98(4): p. 1353-1357.
88. Herrington, K.L., et al., Phase behavior of aqueous mixtures of dodecyltrimethylammonium bromide (DTAB) and sodium dodecyl sulfate (SDS). J. Phys. Chem., 1993. 97(51): p. 13792-802.
89. Bergstrom, M., Thermodynamics of Unilamellar Vesicles: Influence of Mixing on the Curva-ture Free Energy of a Vesicle Bilayer. J. Colloid Interf. Sci., 2001. 240(1): p. 294-306. 90. Ambuehl, M., et al., Configurational changes accompanying vesiculation of mixed
single-chain amphiphiles. Langmuir, 1993. 9(1): p. 36-8.
91. Laughlin, R.G., Equilibrium vesicles: fact or fiction? Colloids Surf. B, 1997. 128(1-3): p. 27-38.
92. Almgren, M. and S. Rangelov, Spontaneously formed nonequilibrium vesicles of cetyl-trimethylammonium bromide and sodium octyl sulphate in aqueous dispersions. Langmuir, 2004. 20: p. 6611-6618.
93. Marques, E.F., Size and Stability of Catanionic Vesicles: Effects of Formation Path, Sonica-tion, and Aging. Langmuir, 2000. 16(11): p. 4798-4807.
94. Coldren, B., et al., From Vesicle Size Distributions to Bilayer Elasticity via Cryo-Transmission and Freeze-Fracture Electron Microscopy. Langmuir, 2003. 19(14): p. 5632-5639.
95. Kaler, E.W., et al., Phase-Behavior and Structures of Mixtures of Anionic and Cationic Sur-factants. J. Phys. Chem., 1992. 96(16): p. 6698-6707.
96. Segota, S., D. Tezak, and Y. Talmon, New catanionic mixtures of