geografiska områden med unik eller sällsynt karaktär i syfte att exploatera fördelen detta innebär relativt en motståndare som försöker överta kontrollen av dessa områden.
Beroende på dess geografiska belägenhet, bör kuststaten ha därtill anpassade medel för att kunna hota motståndaren på dennes territorium i syfte att uppnå en avskräckande effekt.
Metod
Den svenska försvarsmakten och dess marinstridskrafter har ett logistikkoncept som är baserad på civil infrastruktur. Detta överensstämmer med vad teorin förordar, men det går inte att härleda om konceptet är en effekt av ett aktivt beslut eller om myndigheten av andra skäl, exempelvis ekonomiska, har tvingats anta en sådan organisation.
Djupförsvarstanken och det anti-invasionskoncept som redovisas i teorin går att återfinna i svenskt marint tänkande idag. Även om svensk doktrin och taktikreglementen inte ger en samfälld bild enligt Børresens principer kan vi, genom att studera den svenska marinens övningsmönster de senaste åren i kombination med vilka system som används vid dessa övningar, konstatera att så är fallet.
I den litteratur som använts som stöd vid analysen framgår att tankar om metoder kring hur den underlägsne ska utmana den överlägsne i fråga om sjömakt går att härleda till både Frankrike och Sovjetunionen. Undersökningen är såklart inte allomfattande, det finns säkerligen fler länder och skolor med liknande tankar. Men djupförsvarets tankegods och medel; MTB, ubåtar, minor och kustartilleri går igen även i andra kontexter än den skandinaviska.
Metoderna som analyserats utifrån teorin uppvisar inga distinkta avvikelser. Därför är det svårt att argumentera för annat än att de svenska marinstridskrafternas metod kan förstås i det teoretiska sammanhang som Børresen beskriver. Vad som dock kan sägas är att det finns en poäng att studera andra teorier kring kuststatens metoder och dess ursprung i syfte att ta del av flera perspektiv rörande samma företeelse.
Vad som inte kan analyseras genom Børresens teori, men som utgör ett genomgående tema i det empiriska underlaget, är den så kallade gråzonsproblematiken. Hur detta påverkar marinstridskrafternas metod behöver undersökas för att helt förstå de svenska marinstridskrafternas teoretiska sammanhang idag, vilket den här undersökningen tyvärr inte har verktyg för att göra.
Sida 36 (39)
5. Resultatdiskussion
För att förstå de svenska marinstridskrafternas teoretiska sammanhang idag krävs ett vidare perspektiv än det som Børresen erbjuder. Genom att belysa det svenska perspektivet har undersökningen, utöver att ge svar på frågeställningen, problematiserat och nyanserat teorin. Att inom krigsvetenskapen skapa generaliserbara teorier och att applicera dessa på verkligheten är, precis som inom andra forskningsfält, sällan enkelt. Problemet kan ligga i försöket att lämna det övergripande och gå in på detaljer. Då kommer rimligen alltid diskrepanser mellan teori och verklighet uppstå, vilket inte är märkligt. Men om syftet är att skapa en generaliserbar teori, vilket Børresen avser, kan det vara på sin plats att utelämna dogmatiska ställningstaganden, såsom att påstå att en kuststat inte behöver amfibiestridskrafter eller kryssningsrobotar. En förklaring till problemet kan ligga i hur teorins slutsatser och påståenden uppstår. Tittar vi på exempelvis Till, Vego och Speller underbygger de sina teoretiska slutsatser på ett övergripande empiriskt underlag utifrån historiska händelser och företeelser. Børresen däremot, tar greppet ”the case of the Royal Norwegian Navy” när han formulerar sina slutsatser. I detta enögda perspektiv ligger troligen den inneboende problematiken i teorins ibland bristande generaliserbarhet för andra kuststater.
Børresen förtjänar dock en och annan ros. Han har på ett konstruktivt och strukturerat sätt försökt göra kuststatens förhållanden och förutsättningar greppbara genom att sammanfatta detta i en teori. Han bidrar därför med ett kontrasterande perspektiv till de teorier som främst rör de oceangående marinerna. Han visar att kuststaten har andra frågor att handskas med än sjöherravälde och expeditionära operationer.
Det metodologiska angreppssättet i undersökningen har fungerat på avsett vis. Genom operationaliseringen av teorin har det empiriska underlaget kunnat analyseras på ett ändamålsenligt sätt. Detta utgör uppsatsens styrka. Uppsatsens svaghet ligger i att systematiseringen av den litteratur som används för att ha ett kritiskt förhållningssätt till Børresens teori kunde varit tydligare. Systematiseringen hade kunnat genomföras genom att samla ett sjömaktsteoretiskt underlag och därefter operationalisera det på lämpligt vis, som en grund till en teorijämförande studie. Detta hade möjligtvis stärkt undersökningens resultat och lett fram till skarpare slutsatser.
Avslutning och förslag till framtida forskning
Den svenska marinens mål, medel och metod bör förstås ur fler än ett perspektiv. Hur marinstridskrafterna ska användas måste ständigt belysas ur fler perspektiv för att inte kompassriktningen ska tappas. Ett sådant aktuellt perspektiv är den tidigare nämnda gråzonsproblematiken. Hur påverkar detta marinstridskrafternas mål, medel och metod? Denna uppsats saknar verktyg för att ta sig an en sådan problemformulering varför det vore intressant att undersöka detta i framtida forskning. En sådan undersökning skulle kunna vara till gagn för hur dagens marinstridskrafter ska nyttja tillgängliga medel i en metod avsedd för gråzonen.
Sida 37 (39)
6. Referenser
Tryckta källor
Børresen, Jacob, i Hobson, Rolf & Kristiansen, Tom (red.), Navies in Northern Waters 1721-2000, Frank Cass, London, 2004.
Børresen, Jacob, The Seapower of the Coastal State, The Journal of Strategic Studies, Vol. 17, No. 1, 148-175, 1994.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann E. & Wängnerud, Lena, Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, femte uppl., Wolters Kluwer, Stockholm, 2017.
FOI, Hotbildsunderlag i utvecklingen av civilt försvar, FOI Memo 5089, 2014-10-14. Försvarsmakten, Militärstrategisk doktrin: MSD 16, Försvarsmakten, Stockholm, 2016. Försvarsmakten, Operativ doktrin 2014: OPD, Försvarsmakten, Stockholm, 2014.
Försvarsmakten, Taktikreglemente för marinstridskrafterna, TRM1(A), Försvarsmakten, Stockholm, 2010.
Försvarsmakten, Tillväxt för ett starkare försvar, slutlig redovisning av perspektivstudien 2016-2018, beteckning FM2015-13192:15, 2018.
Granholm, Niklas, i Mulqueen, Michael, Sanders, Deborah & Speller, Ian (red.), Small Navies: Strategy and Policy for Small Navies in War and Peace, Ashgate, Farnham, Surrey, 2014.
Lindberg, Michael & Todd, Daniel, Brown-, Green-, and Blue-Water Fleets: the Influence of Geography on Naval Warfare, 1861 to the Present, Praeger, Westport, Conn., 2002.
Lundströmer, Torbjörn, Få stora fartyg eller flera små? Marinens utmaningar när ytstridsfartygen ska omsättas, Tidskrift i Sjöväsendet, nr 2, 2017, 117-122.
Nykvist, Jens, Marinen idag och i framtiden, Tidskrift i sjöväsendet, nr 2, 2017, 109-116. Regeringskansliet, Värnkraft: inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, Regeringskansliet, Försvarsdepartementet, Stockholm, 2019.
Sida 38 (39) Schöllin, Robert, Kuststatens sjömakt, den underlägsnes framgång i försvaret?: En
teoriprövande undersökning om kuststatens försvar av kusten, magisteruppsats i krigsvetenskap, Stockholm, Försvarshögskolan, 2018.
Speller, Ian, Understanding Naval Warfare, andra uppl., Routledge/Taylor & Francis Group, London, 2019.
Till, Geoffrey, Can small navies stay afloat?, Jane´s Navy International, May 2003, 25-35. Till, Geoffrey, Seapower: A Guide for the Twenty-First Century, fjärde uppl., Routledge, Abingdon, Oxon, 2018.
Till, Geoffrey, i Mulqueen, Michael, Sanders, Deborah & Speller, Ian (red.), Small Navies: Strategy and Policy for Small Navies in War and Peace, Ashgate, Farnham, Surrey, 2014. Vego, Milan, Naval Strategy and Operations in Narrow Seas, andra, Frank Cass, London, 2003.
Wedin, Lars, i Åselius, Gunnar & Caniart, Valérie (red.), Svenskt-franskt militärt
samarbete under fyra sekler: svenskt-franskt seminarium organiserad i Stockholm 25 och 26 oktober 2005 och i Vincennes 7 och 8 december 2006, Försvarshögskolan, Stockholm, 2009.
Werner, Christopher, i Åselius, Gunnar & Caniart, Valérie (red.), Svenskt-franskt militärt samarbete under fyra sekler: svenskt-franskt seminarium organiserad i Stockholm 25 och 26 oktober 2005 och i Vincennes 7 och 8 december 2006, Försvarshögskolan, Stockholm, 2009.
Widén, Jerker, Theorist of Maritime Strategy: Sir Julian Corbett and his Contribution to Military and Naval Thought, Ashgate Pub. Ltd., Burlington, VT, 2012.
Yin, Robert K., Fallstudier: design och genomförande, första uppl., Liber, Malmö, 2007. Yoshihara, Toshi and Holmes, James R., Japanese Maritime Thought: If Not Mahan, Who?, Naval War College Review: Vol. 59: No. 3, Article 4, 2006.
Internet
Defence Security Cooperation Agency, News release, 2011-10-31,
https://www.dsca.mil/major-arms-sales/finland-agm-158-joint-air-surface-standoff- missiles-jassm (Hämtad 2019-09-05).
Sida 39 (39) Ekonomifakta.se, BNP – detaljerat, 2019-07-30,
https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/BNP---detaljerat/ (Hämtad 2019-08-29).
Försvarsmakten, Från rutin till allvar, 2017-09-14,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2017/09/fran-rutin-till-allvar/. (Hämtad 2019-09-12).
Försvarsmakten, Gemensam sjömålsstrid i fokus, 2018-03-28,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/03/gemensam-sjomalsstrid-i- fokus/. (Hämtad 2019-09-12).
Försvarsmakten, Marin mineringsförmåga övades under Swenex, 2018-05-30, https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2018/05/marin-mineringsformaga- ovades-under-swenex/. (Hämtad 2019-09-12).
Försvarsmakten, När bunkern blev omodern, okänt datum,
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/var-historia/artiklar/ar- bunkern-blev-omodern/ (Hämtad 2019-09-04).
Försvarsmakten, Underrättelseoperation avslutad, 2014-10-24.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2014/10/underrattelseoperationen- avslutad/ (Hämtad 2019-09-03).
Försvarsmakten, Årsredovisning 2005, https://www.forsvarsmakten.se/siteassets/4- om-myndigheten/dokumentfiler/arsredovisningar/arsredovisning-
2005/ar05_huvuddok.pdf (Hämtad 2019-09-03).
Norsk Petroleum, Makroøkonomiske indikatorer for petroleumssektoren, 2019-05-15, https://www.norskpetroleum.no/okonomi/statens-inntekter/ (Hämtad 2019-09-02).