4.5 ANALYS AV VARIABLER
4.5.2 Kontrollvariabler
Räntabilitet på totalt kapital
T-testet (Tabell 3, sida 23) påvisar att det för båda åren finns ett signifikant samband mellan Räntabilitet på totalt kapital och oväntade periodiseringar. Detta eftersom det beräknade t-värdet överstiger det kritiska t-t-värdet båda åren.
Enligt regressionsanalysen i Tabell 4, sida 25, kan däremot inget signifikant samband utläsas för något av åren. Eftersom Räntabilitet på totalt kapital även uppvisar högst signifikans år 2014 elimineras den först av variablerna för det året.
I Tabell 6, sida 27, uppvisar variabeln fortfarande ingen signifikans år 2015. Här är det dock variabeln Revisor som har högst signifikansnivå och därmed är nästa variabel att elimineras.
Eftersom studiens primära variabel var Revisor kan inte studien påvisa att Räntabilitet på totalt kapital påverkar oväntade periodiseringar då variabelns höga signifikansnivå medför att den eliminerades härnäst efter variabeln Revisor.
Räntabilitet på totalt kapital uppvisar ingen signifikans i någon av de efterföljande regressionsanalyserna, vilket är samma utfall som Svanström (2008) påvisat i sin avhandling:
lönsamheten hos de undersökta bolagen påverkar inte redovisningskvalitén.
Soliditet
T-testet (Tabell 3, sida 23) visar att kopplingen mellan Soliditet och oväntade periodiseringar inte är signifikant år 2014 men är signifikant år 2015.
Tabell 4, sida 25, visar att Soliditeten har en negativ påverkan på oväntade periodiseringar.
Dock är signifikansnivån för båda åren för hög och år 2014 eliminerades den som andra variabel.
31 | S i d a
I Tabell 6, sida 27, uppvisar variabeln fortfarande inte signifikans år 2015. Enligt tidigare motivering fortsattes elimineringen ytterligare några steg för att utreda om någon av de kvarvarande variablerna skulle uppnå någon signifikans. Tabell 7, sida 28, visar att Soliditeten de facto har ett signifikant negativ samband på de oväntade periodiseringarna år 2015, vilket indikerar positivt samband med redovisningskvalitén.
Sammanfattningsvis påvisar både t-testet och regressionsanalysen att Soliditet påverkar oväntade periodiseringar år 2015, vilket indikerar ett positivt samband med redovisnings-kvalitet. Bolag som har lägre skuldsättning kan tänkas ha högre redovisningskvalitet än bolag med hög skuldsättning. Svanströms (2008) avhandling stödjer denna slutsats då han fann ett negativt samband mellan soliditet och oväntade periodiseringar. Bolag med högre skuld-sättning tenderar att manipulera resultatet i större utsträckning än bolag med låg skuldskuld-sättning, vilket kan vara en anledning till att soliditet hade en negativ effekt på oväntade periodiseringar (DeFond & Jiambalvo 1994). Detta har även konstaterats av Marciukaityte och Szewczyk (2011) som i sin forskning sett fler oväntade periodiseringar för bolag som tenderar att ha en hög skuldsättningsgrad. Marciukaityte och Szewczyk (2011) studerade nuvarande periodiseringar och fann att periodiseringar som ligger nära i tiden är de som tenderar att uppvisa fler oväntade periodiseringar än de som sträcker sig över en längre tidsperiod. Denna studie kan påvisa att nuvarande periodiseringar för Soliditeten år 2015 påverkar oväntade periodiseringar negativt. Viktigt att notera är dock att studien inte kunde uppvisa någon signifikans för Soliditet år 2014.
Bransch
T-test (Tabell 3, sida 23) visar att variablerna för bransch skiljer sig med hänsyn till signifikansnivån mellan åren. Detaljhandel har en för hög signifikansnivå år 2014 men acceptabel signifikansnivå år 2015. För T&I gäller det omvända.
Branschvariabeln är en dummyvariabel, där Detaljhandel kan utläsas ur regressionsanalysen medan T&I har använts som referensvariabel. Enligt Tabell 4, sida 25, uppvisar Detaljhandel ett signifikant negativt samband med oväntade periodiseringar år 2014, vilket indikerar ett positivt samband med redovisningskvalitet jämfört med T&I. I motsats till t-testets resultat kan dock ingen signifikans påvisas för 2015. Variabeln eliminerades först under regressionsanalysen år 2015.
I Tabell 5, sida 26, visas att Detaljhandel påverkar oväntade periodiseringar negativt år 2014, vilket indikerar ett positivt samband med redovisningskvalitet. Som tidigare nämnt måste denna slutsats dras med försiktighet då den globala signifikansnivån är för hög, samt då förklaringsgraden är väldigt låg.
Att redovisningskvalitén påverkas mer positivt av Detaljhandel än av T&I är motstridigt till det som Ekobrottsmyndighetens (2016) undersökning visat, se avsnitt Bransch under 2.3.2, sida 9–10. Undersökningen visade att detaljhandelsbolag står för en stor del av de anmälningar som gjorts gällande ekonomisk brottslighet.
32 | S i d a
Dock är en möjlig förklaring att T&I förädlar råvaror i större utsträckning, vilket kan medföra periodiseringsproblematik. (BDO Sverige u.å.).
Region
Regionstillhörighet valdes för att studera om det fanns några skillnader för bolagen beroende på vilket län de tillhörde. På samma sätt som för branschvariabeln, visar t-testet (Tabell 3, sida 23) att variablerna för region skiljer sig med hänsyn till signifikansnivån mellan åren.
Stockholms län har en för hög signifikansnivå år 2014 men acceptabel signifikansnivå år 2015.
För Västra Götalands län gäller det omvända.
Tabell 5, sida 26, visar att det förekommer ett signifikant positivt samband mellan Stockholms län och oväntade periodiseringar år 2014, vilket indikerar ett negativt samband med redovisningskvalitet jämfört med Västra Götalands län. I likhet med branschvariabeln i samma tabell måste slutsatsen dock dras med försiktighet. Tabell 6, sida 27, uppvisar ickesignifikant negativt samband med oväntade periodiseringar år 2015.
Svanström (2008) fann i sin studie inte några signifikanta skillnader utifrån vilken region bolagen verkade inom och han menade att en sådan skillnad varken är önskvärd eller förväntad.
Denna studie kan delvis styrka Svanströms teori, då både regressionsanalysen år 2015 och det globala signifikanstestet år 2014 inte påvisar någon signifikans.
33 | S i d a
5 SLUTSATS
Under avsnitt Slutsats besvaras frågeställningarna och syftet genom slutsatser av presenterat resultat och analys.
Syftet med studien var att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten påverkat redovisningskvalitén hos bolag som omfattas av frivillig revision. Syftet uppnåddes genom att besvara frågeställningarna:
Existerar det samband mellan redovisningskvalitet och användande av revisor?
Studien har inte med hjälp av teorier, t-test eller regressionsanalyser kunnat påvisa att signifikant samband förelegat mellan oväntade periodiseringar och användande av Revisor, varken för år 2014 eller år 2015. Nollhypotesen har inte kunnat förkastas, då de globala signifikanstesten och förklaringsgraderna för testen varit för höga respektive för låga för att kunna dra signifikanta och trovärdiga slutsatser kring skillnaderna. Nollhypotesen måste därför accepteras och inget samband existerar därmed mellan användande av Revisor och redovisningskvalitet.
Existerar det samband mellan redovisningskvalitet och ytterligare oberoende variabler?
En variabel som har kunnat påvisas ha ett signifikant negativt samband med oväntade periodiseringar, och därmed positivt signifikant samband med redovisningskvalitén, är Soliditet år 2015. Dock ska återigen nämnas att år 2014 inte uppvisat sådan signifikans samt att förklaringsgraden är låg år 2015, varför slutsatsen dras med försiktighet.
34 | S i d a
6 DISKUSSION OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING
Avsnitt Diskussion och förslag till fortsatt forskning genomför en efterföljande diskussion utifrån de upptäckter som gjorts. Slutligen presenteras ett förslag till fortsatt forskning.
Något som är intressant att diskutera är hur synen på revisionen har ändrats sedan 2008.
Svanström nämnde att två tredjedelar av de utfrågade bolagen skulle välja revisor trots införandet av frivillig revision. Gällande de bolag som ingick i den här studiens population ser utfallet annorlunda ut. Av studiens totala population var det cirka 2,93 % som valde att använda revisor. Detta är betydligt färre än vad Svanströms resultat förutspått. En möjlig förklaring till varför det ser ut på detta sätt kan vara att bolagen anlitar revisorn och dess tjänster vid behov istället för att tillämpa frivillig revision (SOU 2008:32).
Revisionsplikten för mindre bolag har diskuterats sedan avskaffandet 2010 gällande dess konsekvenser på redovisningskvalitén. Riksrevisionen har under lång tid studerat konsekvenserna för bolagens intressenter och en rapport om detta släpps i december 2017.
Under 2016 påbörjades diskussionen om huruvida den frivilliga revisionen skulle utvidgas ytterligare och en motion lades då fram till Riksdagen (2016/17:3380). På grund av denna diskussion var studiens syfte både aktuell och intressant. Denna studie har inte kunnat lägga fram några belägg för att den frivilliga revisionen inte borde utvidgas ytterligare.
I framtida forskning skulle det vara intressant att replikera studien med andra branscher för att studera om resultatet är annorlunda i dessa. Exempel på branscher är tjänstebolag, transportbolag samt byggbranschen. Vid replikering av studien föreligger en chans till komparabilitet mellan denna och den föreslagna studien. Vidare skulle samma studie kunna genomföras om ytterligare några år för att få en uppdaterad uppfattning av hur redovisningskvalitén förändrats om diskussionen resulterar i vidare utvidgning av revisionsplikten. Ett annat förslag är att undersöka ytterligare faktorer för att se vad som egentligen påverkar oväntade periodiseringar och därmed redovisningskvalitén. Då soliditet uppvisat samband med redovisningskvalitet år 2015 skulle det vara intressant att undersöka om någon koppling föreligger mellan nivå på soliditet och användande av revisor. Bolag som uppvisar låg soliditet skulle kunna tänkas använda revisor i större utsträckning på grund av påtryckningar från exempelvis låneinstitut.
REFERENSLISTA
Allison D. P. (1999) Multiple regression: A primer. California: Pine Forge Press
Arvidsson, P. Carrington, T. & Johed, G. (2013) Den nya affärsredovisningen. Stockholm:
Liber
Ball, R. & Shivakumar, L. (2005) Earnings quality in UK private firms: comparative loss recognition timeliness. Journal of Accounting and Economics. 39: 83-128
BDO Sverige (u.å.) Tillverkning & industri. Tillgänglig: http://www.bdo.se/sv-se/branscher/tillverkning-industri [2017-03-29]
Becker, C.L. DeFond, M.L., Jiambalvo, J. & Subramanyam, K.R. (1998) The effect of audit quality on earnings management. Contemporary Accounting Research. Vol.15 (1): 1-24 Bolagsverket (u.å) Revisor – aktiebolag. Tillgänglig:
http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/revisor [2017-04-02]
Brealey, R. Myers, S. & Allen, F. (2011) Principles of Corporate Finance. New York:
McGraw-Hill/Irwin. Upplaga 10
Bryman, A. & Bell, E. (2011) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber Brottsförebyggande rådet (2004) Revisorernas anmälningsskyldighet. Rapport 2004:4.
Tillgänglig:
http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800013924/1371914728429/2004_
4_revisorernas_anmalningsskyldighet.pdf [2017-05-18]
Brännström, D. (2014) Allt fler väljer bort revision. Tillgänglig:
http://danbrannstrom.se/allt-fler-valjer-bort-revision [2017-02-28]
Carrington, T. (2014) Revision. Stockholm: Liber
Chen, K. Lin, L.K. & Zhou, J. (2005) Audit quality and earnings management for Taiwan IPO firms. J. Manager Account. Vol. 20 (1): 86- 104
Chow, C. (1982) The demand for external auditing; size, debt and ownership influences.
The Accounting Review. Vol. 57 (2): 272- 291
Cornett, M.M. Marcus, A.J. & Tehranian, H. (2008) Corporate governance and pay-for-performance: The impact of earnings managements. Journal of Financial Economics 87:357–373
Dechow, P. Sloan, R. & Sweeney, A. (1995) Detecting Earnings Management. Accounting Review. Apr1995. Vol. 70 (2): 193-225
DeFond, M.L. & Jiambalvo, J. (1994) Debt covenant violation and manipulation of accruals.
Journal of Accounting and Economics. Vol.17 (1-2): 145-176
DeFond, M.L, Park, C.W. (1997) Smoothing income in anticipation of future earnings.
Journal of Accounting and Economics. Vol. 23: 115–139
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009) Statistisk verktygslåda: Multivariat analys. Lund:
Studentlitteratur
Ekobrottsmyndigheten (2016) Effekten på den ekonomiska brottsligheten efter avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Tillgänglig:
https://www.ekobrottsmyndigheten.se/Documents/Rapporter/PM%202016-06-01%20rapport%20-%20slutversion.pdf [2017-03-28]
Fields, T. D. Lys, T. Z. & Vincent, L. (2001) Empirical research on accounting choice.
Journal of accounting and economics. 31(1): 255–307
Firth, M. (1997) The Provision of Nonaudit Services by Accounting Firms to their Audit Clients. Contemporary Accounting Research. Summer97, Vol. 14 (2): 1-21
FAR a (u.å.) International standard on auditing 135 Tillgänglig:
http://www.faronline.se/Dokument/I/ISA315/?query=isa+135 [2017-03-27]
FAR b (u.å.) Revisonstjänster. Tillgänglig:
https://www.far.se/yrkesroller/revisor/revisonstjanster/ [2017-05-18]
FAR c (u.å.) Vad gör en revisor? Tillgänglig: https://www.far.se/yrkesroller/revisor/vad-gor-en-revisor/ [2017-02-23]
Frankel, R. Johnson, M, & Nelson, K. (2002) The Relation Between Auditors’ Fees for Non-Audit Services and Earnings Quality, Accounting Review, Oct2002. Vol. 77 (4):
35–71
Healy, P.M. & Palepu, K.G. (2001) Information asymmetry, corporate disclosure, and the capital markets: A review of the empirical disclosure literature. Journal of Accounting and Economics. 31 (1–3): 405–440
He, L. & Yang, R. (2014) Does Industry Regulation Matter? New Evidence on Audit
Committees and Earnings Management. Journal of Business Ethics. 2014, Vol. 123 (4):
573-589
Huang, P. Louwers, T. Moffitt, J. & Zhang, Y. (2008) Ethical management, corporate governance, and abnormal accruals. Journal of Business Ethics. 83: 469–487
Krishnan, J. Wen, Y. & Zhao, W. (2011) Legal Expertise on Corporate Audit Committees and Financial Reporting Quality. The Accounting Review: Vol. 86 (6): 2 099-2 130 Johansson, S-E. & Runsten, M. (2005) Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt.
Lund: Studentlitteratur
Johnson, V. Khurana, I. Reynolds, J. (2002) Audit-firm tenure and the quality of financial reports. Contemporary Accounting Research. Winter2002, Vol. 19 (4): 637-660 Jones, J. (1991) Earnings management during import relief investigations. Journal of
accounting research 29: 193-228
Kinney, W.R. Jr & Martin, R.D. (1994) Does auditing reduce bias in financial reporting? A review of audit-related adjustment studies. Auditing: A Journal of Practice and Theory, Vol.13 (1): 149-156
Kinney, W. R. Jr, Palmrose, Z. V. and Scholz, S. (2004) Auditor independence, non-audit services and restatements: was the US government right? Journal of Accounting Research, 42(3): 561–588
Kothari, S.P. Leone, A.J. & Wasley, C.E. (2005) Performance matched discretionary accrual measures. Journal of Accounting and Economics, Vol. 39 (1): 163-197
Lai, K-W. Gul, F.A. (2008) Was audit quality of lavethol and horwath poor. J. Account.
Publ. Policy. 27: 217 – 237
Lee, G. & Masulis, R. W. (2011) Do more reputable financial institutions reduce earnings management by IPO issuers? Journal of Corporate Finance. Vol.17 (4): 982-1 000 Lind, D. Marchal, W. & Wathen, S. (2015) Statistical Techniques in Business & Economics.
New York: McGraw-Hill Education
Länsstyrelsen Västra Götaland (u.å.) Om länet. Tillgänglig:
http://www.lansstyrelsen.se/VastraGotaland/Sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/Pages/index.aspx [2017-03-27]
Magne Holm, I. & Krohn Solvang, B. (1997) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB
Marciukaityte, D. & Szewczyk, S. H. (2011) Financing Decisions and Discretionary
Accruals: Managerial Manipulation or Managerial Overoptimism. Review of Behavioral Finance. Vol.3 (2): 91-114
Miles, J. & Shevlin, M. (2001) Applying Regression & Correlation: A guide for students and researchers. London: Sage publications Ltd
Nilsson, H. Isaksson, A. & Martikainen, T. (2009) Företagsvärdering med fundamental analys, Lund: Studentlitteratur AB. Upplaga 1:11
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen. Stockholm: Liber
Riahi-Belkaoui, A. (2004) Accounting Theory: 5th edition. Singapore: Seng Lee Press Riksdagen, Åsling, P. m.fl. (2016) Motion till riksdagen 2016/17:3380. Tillgänglig:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/revisionsplikten_H4023380 [2017-04-28]
Riksrevisionen (2017) Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag. Tillgänglig:
http://www.riksrevisionen.se/sv/GRANSKNINGAR/Planering-och- uppfoljning/Pagaende-granskningar/Pagaende-granskningar/Avskaffandet-av-revisionsplikten-for-mindre-aktiebolag/ [2017-04-27]
SFS 1995:1554. Årsredovisningslag SFS 2016:433. Revisionslag
SOU (2008:32) Avskaffandet av revisionsplikten för små företag
Sridharan, U. V. Dickes, L. & Royce Caines, W. (2002) The Social Impact of Business Failure: Enron. American Journal of Business. 17(2): 11–22
Sundgren, S. Nilsson, H. & Nilsson, S. (2009) Internationell Redovisning – Teori och praxis. Lund: Studentlitteratur. Upplaga 2
Subramanyan, K.R. (1996) The pricing of discretionary accruals. Journals of Accounting and Economics 22:249-281
Svanström, T. (2008) Redovisning och rådgivning. Efterfrågan, kvalitet och oberoende.
Umeå Universitet: Avhandling.
Tillväxtverket & Svenskt näringsliv (2016) Sårbara kommuner 2016. Rapport 0208 UC (2014a) 4 av 5 nystartade aktiebolag väljer bort revisor - försämrad kvalitet på
boksluten. Pressuttalande
Vander Bauwhede, H. & Willekens, M. (2004) Evidence on (the lack of) audit-quality differentiation in the private client segment of the Belgian audit market. European Accounting Review, Vol.13 (3): 501–522
Vejde, O. & Leander, E. (2005) Ordbok i statistik. Borlänge: Olle Vejde Förlag
ÖVRIGA REFERENSER
Retriever Business - Företagsdatabas som erbjuder företagsinformation om svenska bolags och koncerners årsredovisningar, samt den information som de innehåller för de senaste tio åren.
BILAGOR
BILAGA 1 – Beskrivande statistik av studiens population
Medelvärde Median Standardavvikelse Minsta värde Högsta värde
Oväntade periodiseringar 2014 0.616 0.161 7.072 0 459.833
2015 0.563 0.152 3.465 0 119.333
Revisor 2014 0.029 0 0.199 0 1
2015 0.029 0.161 0.199 0 1
Räntabilitet på totalt kapital 2014 -0.041 0.017 4.003 -80.100 246.333
2015 -0.048 0.017 3.236 -105.000 170.333
Soliditet 2014 -0.882 0.481 26.032 -1520.000 26.400
2015 -0.887 0.507 25.651 -1522.000 7.095
Stockholms län 2014 0.577
2015 0.577
Västra Götalands län 2014 0.423
2015 0.423
Detaljhandel 2014 0.610
2015 0.610
Tillverkning och industri 2014 0.390
2015 0.390
BILAGA 2 – Stegvis eliminering av variabler (2014)
Regression 5 536.045 107.209 131.183 1.42E-104
Residual 1357 740.424 0.817
Regression 4 535.936 133.984 164.102 1.11E-105
Residual 1358 740.533 0.816
SUMMARY OUTPUT Step 3
Regression Statistics
Multiple R 0.648
R Square 0.420
Adjusted R Square 0.418
Standard Error 0.903
Observations 1363
ANOVA
df SS MS F
Significance F
Regression 3 535.830 178.610 218.970 7.35E-107
Residual 1359 740.639 0.816
Total 1362 1276.469
Coefficients
Standard
Error t Stat P-value Lower 95%
Upper 95%
Lower 95.0%
Upper 95.0%
Intercept 0.378 0.056 6.810 1.77E-11 0.269 0.487 0.269 0.487
Revisor 3.199 0.145 22.031 1.66E-86 2.914 3.485 2.914 3.485
Stockholms län 0.635 0.060 10.567 1.08E-24 0.517 0.753 0.517 0.753
Detaljhandel -0.600 0.060 -9.911 4.70E-22 -0.718 -0.481 -0.718 -0.481
BILAGA 3 – Stegvis eliminering av variabler (2015)
SUMMARY OUTPUT Step 3
SUMMARY OUTPUT Step 5
Regression Statistics
Multiple R 0.065
R Square 0.004
Adjusted R Square 0.003
Standard Error 0.965
Observations 1363
ANOVA
df SS MS F
Significance F
Regression 1 3.580 3.580 3.844 0.050
Residual 1361 847.476 0.931
Total 1362 851.056
Coefficients
Standard
Error t Stat P-value Lower 95%
Upper 95%
Lower 95.0%
Upper 95.0%
Intercept 0.574 0.067 8.600 3.46.E-17 0.443 0.705 0.443 0.705
Soliditet -0.193 0.099 -1.961 0.050 -0.387 0.000 -0.387 0.000