Kontrollvariabler

Det är endast intressant för oss att se hur ägandets roll påverkar utdelningsnivåerna i företag, därför vill vi inte att andra faktorer påverkar vårt resultat. Kontrollvariablernas syfte är att säkerställa att vår beroende variabel inte påverkas av andra faktorer än våra oberoende

variabler, därför inkluderas kontrollvariablerna i vår studie för att resultatet inte skall vara missvisande.

Utifrån kartläggning av tidigare studier har det konstaterats att vissa återkommande variabler har ett förhållande eller påverkan på utdelningsnivån. Dessa variabler är storlek, bransch, lönsamhet, tillväxt, skuldsättningsgrad, ålder, kassaflöde och aktieåterköp. Data för

kontrollvariablerna har främst hämtats från respektive företags årsredovisning 2014 förutom för kontrollvariabeln bransch.

Storlek

Storleksvariabeln är en av de mest förkommande variablerna för studier på utdelning och Eftersom storleken på företaget har en påverkan på utdelningen kommer storlek vara en kontrollvariabel (Fama & French 2001). Eftersom det inte finns någon bestämd definition på hur storlek skall mätas, därför har det definierats på lite olika sätt i tidigare studier. I Mahiras (2012), Ramlis (2010) samt Harada och Nguyens (2011) studier har storlek definierats som företagets totala tillgångar i Al-kuwari (2010) studie har storlek mäts som företagets

börsvärde medan både Mancinelli och Ozkan (2006) och Fama och French (2001) använder total omsättning som mått på företags storlek. Nackdelen med Mahiras (2012), Ramlis (2010) samt Harada och Nguyens (2011) tillvägagångsätt är att totala tillgångar skiljer sig åt från olika branscher vilket kan skapa en missvisande bild av företagets storlek.

AL-kuwari (2009) definition som är baserat på marknadsvärdet av företaget kan ge en skev bild av storleken på företaget om aktien tillfälligt är under eller övervärderad. Därför har vi valt att i vår studie att storlek i detta fall kontrolleras som storleken på omsättningen likt Mancinelli, L, och Ozkan (2006) och Fama och French (2001).

Bransch

Enligt Moon et al (2014) finns det betydande skillnader mellan olika branschers finansiella och operationella strukturer, vilket i sin tur påverkar utdelningen. Eftersom olika branscher är olika kapitalintensiva och kräver olika grader av investeringar går det att anta att olika

branscher har olika möjlighet att dela ut sitt kapital (SCB, 2010).

Vi kommer koda branscher enligt Nasdaq OMX branschindex som introducerades i hela norden och Baltikum under 2005, den lyder enligt nedan (Nasdaq, 2005)

- Energi (1) - Material (2)

- Industrivaror och tjänster (3) - Sällanköpsvaror och tjänster (4) - Dagligvaror (5)

- Hälsovård (6)

- Finans och fastighet (7) - Informationsteknik (8) - Telekomoperatörer (9) - Kraftförsörjning (10)

Samtlig data för variabeln bransch har hämtats från Nasdaq OMX hemsida för branscher.

Lönsamhet

Flera tidigare studier har visat på att lönsamhet (vinst) har en påverkan på utdelningsnivåerna Jensen et al, 1992, Fama och French, 2000. Fama och French (2001) visar i sin studie att det finns ett samband mellan lönsamhet och utdelning. Ramli (2010) och Harada och Nguyen (2011) använder lönsamhet som en kontrollvariabel i sina studier, lönsamhet mäts som rätabilitet på totalt kapital (ROA) som ställer företagets vinst i förhållande till dess totala kapital. I likhet med Fama och French (2002) och Jensen et al (1992) visar de att lönsamhet har en positiv effekt på utdelningsnivån.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgraden var en av de mest frekvent återkommande variabler som vi stötte på i vår kartläggning av tidigare studier (Khan 2006; Mahira 2012; Chang et al 2015; Florackis 2015; Jensen et al 1992; och Gugler & Yurtoglu 2001). Därför har vi valt att inkludera den som en av våra kontrollvariabler i den här studien. En hög skuldsättningsgrad påverkar möjligheten för företaget att dela ut då det behöver kassan till att betala räntor. Att ha hög skuldsättningsgrad är också ett sätt för ägarna att minska agentkostnaderna då ledningens

påverkan på utdelningarna väljer vi att använda skuldsättningsgraden som en kontrollvariabel.

Skuldsättningsgraden räknas ut enligt följande: totala skulder dividerat med totalt kapital (Corporate Finance 2007, s. 479).

Mognad

Utdelning tenderar att lämnas av mogna och etablerade företag eftersom de har andra möjligheter än yngre företag (DeAngelo H, DeAngelo L & Stulz 2006). Fama och French (2001) finner i sin studie ett samband mellan hög utdelning och företag som uppnått mognadsfasen. De tenderar att ha en lägre tillväxt i investeringstakten, ha en stabilare lönsamhet och vara ett större företag än unga företag i tillväxtfasen. De unga företagen i tillväxtfasen väljer istället att investera kassaflödet i tillgångar för att få värdetillväxt. Även Grullon et al, 2002 menar att det finns ett samband mellan utdelningsnivåerna och mognad på bolaget.

För att mäta ett företags mognad kommer vi använda oss av kvoten av balanserade vinstmedel och totala tillgångar (RETA). Både DeAngelo et al. (2006) och Denis and Osobov (2008) fann i sina studier att RETA är positivt signifikant faktor som förklarar utdelningsnivån i flera länder.

Tillväxt

Rozeff (1982) menar i sin artikel att tillväxten spelar in när utdelning bestäms. Bolag som har en ökning i försäljning förväntas ha en negativ effekt på utdelningsnivån eftersom bolagen inte vill ta in nytt externt kapital för att finansiera tillväxten och undvika

transaktionskostnader. Tillväxt har varit inkluderad som variabel i flera tidigare studier för att förklara utdelningsnivån (se Chang et al ,2015; Rozeff, 1982; Mahria, 2012). Även Lintner (1956) var tidig med att konstatera att tillväxt var en viktig faktor som påverkade utdelning.

Därför använder vi tillväxt som en kontrollvariabel och denna mäts som omsättningstillväxt de senaste fem åren.

Kassaflöde

Fritt kassaflöde är tillgängligt för ledningen att spendera utifrån deras egen bedömning och om utdelning fungerar som ett mekanism att minska agentkostnaderna (Jensen, 1986) kan

man anta att utdelning är positivt korrelerad till fritt kassaflöde (Firth et al, 2016). Lintner (1956) menade på i sin studie om vilka faktorer som beaktas vid beslut om utdelning, enligt hans undersökning visade sig kassaflöde vara en faktor som påverkade beslut om bolagets utdelningspolicy. John och Williams (1985) menar att när kassaflödet ökar har utdelning en tendens att också öka. Aivazian (2006) menar att mindre variationer i kassaflödet inte har någon direkt påverkan på utdelning. Vi kommer mäta de fria kassaflödet i likhet med Firth et als (2016) studie operativa kassaflödet minus investeringar genom totala tillgångar.