F¨or att unders¨oka om stenmaterialet har en kubisk form eller om de ¨ar flisiga med en avl˚ang form anv¨ands standarden SS-EN 933-3:2012 [24]. F¨or att unders¨oka flisighetsindexet, FI, anv¨ands speciella s˚all som har ribbor med att best¨amt avst˚and mellan dem som ¨ar mindre ¨an den storleken den uppm¨atta fraktionen har enligt siktningen som ¨ar gjord tidigare se Figur 24. Alla storlekar p˚a stenmaterialet som siktats upp i f¨oreg˚aende test, se Tabell 3, ner till och med 4 mm uts¨atts f¨or ett FI-test d˚a resterande fraktioner saknar FI-s˚all se Tabell 4. FI f¨or stenmaterialet med storleken tv˚a millimeter utf¨ors med hj¨alp av Maxi PartAn.
Tabell 4: Fraktionerna som det g¨ors FI-analys p˚a. FI fraktioner (mm) 31,5 25 20 16 12,5 FI fraktioner (mm) forts. 10 8 6,3 5 4
F¨or b¨asta resultat vid FI-analyser finns det en m˚alvikt som om m¨ojligt b¨or precis ¨overstigas f¨or att s˚allet ska ge ett bra resultat som inte p˚averkats av m¨angden sten p˚a s˚allet d˚a det med f¨or mycket sten p˚a s˚allet kan leda till att det t¨apper igen mellan ribborna. D¨arf¨or delas fraktionen upp med hj¨alp av en delare f¨or att ett s˚a slumpm¨assigt urval som m¨ojligt av stenmaterialet skall ske d˚a den delar m¨angden sten till ungef¨ar h¨alften av totalen och f˚ar sedan upprepas tills ¨onskad m¨angd m¨atts upp. Tre s˚all placeras p˚a varandra med avskiljare mellan d¨ar de stenarna som ¨ar flisiga f¨or varje fraktion samlas och ett lock l¨angst upp. Detta k¨ors i tornsikten som anv¨andes f¨or siktningen av mindre stenmaterial.
Efter det har k¨orts i maskinen v¨ags varje fraktion med en negativ (-) del, d¨ar de stenar som har trillat igenom s˚allet och allts˚a ¨ar flisiga samlas, och en positiv (+) del som inte ¨ar flisiga. Som exempel f¨or fraktionen 10 mm anv¨ands ett s˚all med 6,3 mm mellan ribborna och m˚alvikten f¨or det s˚allet ¨ar 400 g. Mallen f¨or FI-analyserar finns i Figur n, Bilaga C.
Figur 24: Exempel p˚a ett s˚all som anv¨ands f¨or att analysera kornformen.
5.4 3D-analys
Det g˚ar inte att anv¨anda alla storlekar p˚a material i 3D-analysmaskinen d˚a den endast kan ta bilder p˚a material som ¨ar st¨orre ¨an 2mm. N¨ar maskinen ska k¨oras lastas d¨arf¨or alla fraktioner f¨or produkten eller feeden som ¨ar st¨orre ¨an 2 mm i en matare. Mataren k¨or fram tillr¨ackligt mycket sten i taget f¨or att maskinen inte ska f˚a f¨or mycket sten p˚a varje bild den tar f¨or att kunna analysera bilderna. Maskinen analyserar bilderna och ger v¨arden p˚a b˚ade storleksf¨ordelningen och kornformen f¨or det materialet som analyserats.
5.5 Simulering med PlantDesigner
F¨or att j¨amf¨ora det simulerade v¨ardet fr˚an Sandviks projekteringsprogram PlantDesigner s˚a finns det till vissa produkter och anl¨aggningar uppm¨atta faktiska utfall med avseende p˚a storleksf¨ordelningen fr˚an krossen, dvs. fysiska tester har utf¨orts p˚a stenmaterial f¨or att s¨akerst¨alla att PlantDesigner ¨ar en tillr¨ackligt precis metod. Denna data anv¨ands d¨arf¨or vid simulering med PlantDesigner. F¨or att f˚a fram den simulerade storleksf¨ordelningen s˚a byggs det upp en produktionskedja med minst tre delar. F¨orst placeras ett infl¨ode d¨ar det st¨alls in vilket material det ¨ar, vilket WI det materialet har, storleksf¨ordelningen f¨or feeden och vilken densitet det har. Sedan placeras en kross av samma typ som anv¨ands i de stenbrott var resterande data kommer fr˚an. Krossen i PlantDesigner st¨alls in med samma inst¨allningar f¨or CSS, kammare, manteltyp och skillnaden mellan ¨oppet och st¨angt l¨age. Slutligen placeras en uppsamlingsplats d¨ar det g˚ar att exportera storleksf¨ordelningen av produkten fr˚an se Figur 25. Stenmaterialet som simulerats i PlantDesigner ¨ar fr˚an samma stenbrott som materialet som anv¨ants i detta arbete. Eftersom Sandvik inte hade tillg˚ang till resultat p˚a verkliga utfall och krossinformation fr˚an alla stenbrott saknas simuleringar f¨or tre av de ˚atta stenmaterialen som krossas i laboratoriekrossen. Stenmaterialen som simulerats i PlantDesigner ¨ar gnejs fr˚an Dalby, kvartsit fr˚an
S¨odra Sandby och Hardeberga, syenit fr˚an ¨Onnestad och gabbro fr˚an Malmen. Kurvan f¨or de uppm¨atta v¨ardena placeras j¨amte kurvan f¨or de simulerade och avvikelsen mellan dem studeras.
Figur 25: En exempelbild fr˚an PlantDesigner som anv¨ands f¨or simulering av produkt fr˚an endast en kross. Infl¨odet placeras l¨angst upp, i mitten en kross och l¨angst ner ett utfl¨ode. Krossen och utfl¨odet presenterar tabeller med datan f¨or PSD-kurvan som f¨or storleksf¨ordelningen.
6
Resultat
Resultaten fr˚an de olika m¨atningarna av materialen presenteras i tabeller och diagram och det un- ders¨oks vilka samband det kan finnas mellan materialen som kan f¨orklara utfallen. F¨or att ha m¨ojligheten att j¨amf¨ora mellan feeden och produkten p˚a grund av de olika storlekarna s˚a anv¨ands ranking f¨or att f˚a en bild ¨over om laboratoriekrossen och fullproduktionskrossarna ger liknande resultat.
6.1 Krossdata
F¨or att ber¨akna krossens medeleffekt anv¨ands alla v¨arden endast fr˚an n¨ar krossen ¨ar i full produktion allts˚a uppv¨armd och fullt matad med sten. Medeleffekten fr˚an de olika testerna presentera i Tabell 5 och de olika materialen rankas efter hur stor medeleffekten ¨ar. Det saknas data f¨or tv˚a av testerna d˚a den automatiska matningen av feed inte fungerade vid detta tillf¨alle och materialet ist¨allet fick matas fram manuellt.
Tabell 5: Medeleffekten fr˚an laboratoriekrossen f¨or de olika materialen vid krossningen. ¨Aven ranking- en utifr˚an medeleffekten (RM), d¨ar den med l¨agst medeleffekt rankas som 1, och vilken WI-h˚ardhet materialen har presenteras.
Material Medeleffekt (kW) RM WI Kvartsit - S¨odra Sandby 3,23 4 14 Kvartsit - Hardeberga 3,01 1 16 Syenit - ¨Onnestad Data saknas - 18 Gabbro - Malmen 3,89 6 25 Kalksten - Brunflo Data saknas - 7,8 Diabas - Sk¨ovde 3,80 5 19,5 Ballast - Dalby 3,07 3 17 B¨arlager - Dalby 3,02 2 17
Resultatet av medeleffekten visar att med undantag f¨or kvartsiten fr˚an S¨odra Sandby s˚a ¨ar effekten beroende p˚a WI-h˚ardheten. Detta ¨ar det f¨orv¨antade resultatet d˚a ett h˚ardare materialet generellt ¨ar sv˚arare f¨or krossen att bearbeta. Det som kan f¨orklara att kvartsiten fr˚an S¨odra Sandby som ¨ar det mjukaste materialet med data f¨or inte har den l¨agst effekten kan vara att stenarna i detta provet var mindre eller i en form som gjorde att det fick plats med mer material i krosskammaren. Om det ¨ar mer material i krosskammaren s˚a ¨ar det mer packat vilket leder till att det ¨ar mer material som ska krossas i varje rotation och d¨arf¨or anv¨ander mer effekt. Detta leder till att ytterligare data s˚a som flisighet och storleksf¨ordelning ut¨over medeleffekten beh¨over kombineras f¨or att korrekta slutsatser ska dra
Medeleffekten som anv¨ands ¨ar inte proportionerlig mot h˚ardheten, till exempel mellan ballasten och diabasen skiljer det 0,73 kW och 2,5 WI men mellan diabasen och gabbron skiljer det 0,09 kW och 5,5 WI. Detta kan bero p˚a samma sak som f¨or kvartsiten fr˚an S¨odra Sandby att n˚agot av materialens storlek eller form p˚averkar hur mycket som f˚ar plats i krosskammaren. F¨or att unders¨oka n¨armare om
det finns ett direkt samband mellan WI och effekt b¨or det unders¨okas med feed som ¨ar s˚a n¨ara identisk som m¨ojligt f¨or de olika materialen f¨or att undvika att densiteten i krosskammaren p˚averkar.
6.2 Siktning
Data fr˚an den manuella siktningen med viss kompletterande data fr˚an 3D-analysen sammanst¨alls med storleksf¨ordelningen f¨or produkterna och feederna. Storleksf¨ordelningen st¨alls upp i PSD-grafer som visar hur stor del av materialets vikt som passerar de olika grovlekarna p˚a s˚allen. Data f¨or produkterna fr˚an laboratoriekrossen finns i Figur 26. Det ber¨aknas ut en medelkurva fr˚an de olika materialen som det m¨ats avvikelse fr˚an f¨or de olika materialen. Varje enskild kurva f¨or produkterna presenteras tillsammans med endast medelkurvan f¨or l¨attare utl¨asning finns i Bilaga A, Figur a - h. Avvikelsen ber¨aknas i procent f¨or varje m¨atpunkt som anv¨ants och sedan ber¨aknas ett medelv¨arde. Medelv¨ardet ber¨aknas med absolutbeloppen av avvikelsen dividerat med antalet m¨atpunkter. Det ger ett v¨arde i procent ¨over hur mycket kurvan f¨or materialet skiljer sig fr˚an medelkurvan. Medelavvikelsen presenteras i Tabell 6 och materialen rankas efter vilket som ligger n¨armast medel. Det ber¨aknas ocks˚a en positiv och en negativ medelavvikelse f¨or varje material. Den positiva ber¨aknas som ett medel f¨or avvikelsen f¨or alla punkter som ligger ¨over medelkurvan f¨or varje produkt allts˚a har finare storleksf¨ordelning och den negativa f¨or alla som ligger under och d˚a ¨ar gr¨ovre. Med hj¨alp av detta v¨arde analyseras kurvorna och rankas fr˚an 1 till 8 med avseende p˚a hur fin s¨onderdelningen ¨ar av stenmaterialen. Rankingen bekr¨aftas genom en visuell analys av kurvorna och de anses st¨amma.
¨
Aven feeden analyseras och kurvorna placeras i ett diagram med en medellinje se Figur 27. Samma analys som f¨or produkten g¨ors ocks˚a f¨or feeden detta presenteras i Tabell 7. Data f¨or feeden ¨ar miss- visande p˚a grund av att vissa material som analyserat inte har varit i samma fraktion som resterande. Feeden fr˚an gabbron, diabasen och kalksten ¨ar i fraktionen 16-32 mm medan resterande material ¨ar i fraktionen 16-22 mm p˚a grund av detta ¨ar det naturligt att de rankas som gr¨ovre. Feeden av kalkstenen f˚ar en s˚a h¨og ranking ¨and˚a p˚a grund av att det inneh˚aller mer material ¨an medel som ¨ar mindre ¨an 16 mm och f˚ar d¨arf¨or ett positivt v¨arde.
Figur 26: Alla produkters storleksf¨ordelning med en linje f¨or medelv¨arde som avviklesen j¨amf¨ors mot.
Tabell 6: Medelavvikelsen (MA) fr˚an medelv¨ardet presenteras f¨or varje produkt och rankas efter vilket som ligger n¨armast medel (RM) d¨ar 1 ¨ar n¨armast och 8 l¨angst ifr˚an. Den positiva medelavvikelsen (+) finare ¨an medel och en negativa medelavvikelsen (-) gr¨ovre ¨an medel f¨or varje stenmaterial. Det rankas ocks˚a efter storleksf¨ordelning (RS) d¨ar finast material rankas som 1 och gr¨ovst som 8.
Material MA (%) RM + (%) - (%) RS Kvartsit - S¨odra Sandby 1,22 3 1,11 1,15 4 Kvartsit - Hardeberga 1,06 1 0,64 1,18 5 Syenit - ¨Onnestad 1,07 2 0,53 1,18 6 Gabbro - Malmen 2,69 6 3,29 1,08 2 Kalksten - Brunflo 4,71 8 6,56 1,24 1 Diabas - Sk¨ovde 2,16 5 1,60 2,17 7 Ballast - Dalby 1,85 4 2,34 0,88 3 B¨arlager - Dalby 2,80 7 0,63 3,39 8
Tabell 7: Medelavvikelsen (MA) fr˚an medelv¨ardet presenteras f¨or varje feed och rankas efter vilket som ligger n¨armast medel (RM) d¨ar 1 ¨ar n¨armast och 8 l¨angst ifr˚an. Den positiva medelavvikelsen (+) finare ¨an medel och en negativa medelavvikelsen (-) gr¨ovre ¨an medel f¨or varje stenmaterial. Det rankas ocks˚a efter storleksf¨ordelning (RS) d¨ar finast material rankas som 1 och gr¨ovst som 8.
Material MA (%) RM + (%) - (%) RS Kvartsit - S¨odra Sandby 2,42 2 1,38 2,37 6 Kvartsit - Hardeberga 4,08 5 8,5 0,61 2 Syenit - ¨Onnestad 3,13 3 5,58 1,45 5 Gabbro - Malmen 6,07 6 0,06 7,84 7 Kalksten - Brunflo 1,68 1 2,49 0.00 4 Diabas - Sk¨ovde 8,95 7 0,04 11,25 8 Ballast - Dalby 10,59 8 14,34 0,52 1 B¨arlager - Dalby 3,6 4 10,05 0,50 3
Resultaten fr˚an laboratoriekrossen visar att det inte finns n˚agot direkt samband mellan storleksf¨ordelningen och WI vilket syns i Figur 26 d˚a stenmaterialet med l¨agst WI se Tabell 2, kalkstenen, rankas som nummer 1 f¨or s¨onderdelning (RS) och materialet med h¨ogst WI, gabbro, rankas som nummer 2. Detta ¨
ar avvikande d˚a det generellt anses att ¨okande WI resulterar ¨aven i gr¨ovre och st¨orre produkter, l¨angre f¨orskjutning av PSD-kurvan till h¨oger. Detta g˚ar att uppm¨arksamma p˚a PSD-kurvorna f¨or kalkste- nen, kvartsiterna, syeniten och diabasen som har ¨okande WI mellan varandra se Tabell 2 och Tabell 6.
N¨ar resultaten j¨amf¨ors mellan feeden, Tabell 27, och produkten, Tabell 26, s˚a finns det inte n˚agra samband mellan storleksf¨ordelningen innan och efter. Den gr¨ovsta feeden diabas ¨ar den n¨ast gr¨ovst produkten, men den n¨asta gr¨ovsta feeden gabbro blir den n¨ast finaste produkten. Inte heller hur materialen rankas i f¨orh˚allande till medelkurvan ¨overensst¨ammer mellan feed och produkt.
6.3 Kornform
Datan fr˚an den manuella m¨atningen av kornformen med viss kompletterande data fr˚an 3D-analysen sammanst¨alls och visar hur stor procent av materialet som r¨aknas som flisigt f¨or produkterna och feederna. En graf f¨or flisigheten f¨or produkten presenteras i Figur 28 och f¨or feeden visas det i Figur 29. Data f¨or vissa v¨arden ¨ar missvisande d˚a de best˚ar av mindre material en m˚alvikten f¨or det specifika s˚allet. F¨or produkten g¨aller det f¨or material i fraktionen 12,5 - 16 mm och f¨or feeden material mindre ¨
an 12,5 mm och st¨orre ¨an 25 mm. Dessa m¨atv¨arden anv¨ands d¨arf¨or inte vid ber¨akning av avvikelse fr˚an medelv¨arde. Medelavvikelsen fr˚an medelv¨ardet och hur de olika materialen rankas i flisighet presenteras f¨or produkterna i Tabell 8 och samma data f¨or feederna visas i Tabell 9.
Det g˚ar att utskilja att det ¨ar en skillnad p˚a flisigheten mellan konkrossarna och laboratoriekrossen som ¨ar en k¨aftkross. Denna skillnaden ¨ar allm¨ant k¨and sedan tidigare och anv¨ands inom branschen. Det finns inget direkt samband mellan WI f¨or materialen och hur h¨og flisighet produkten fr˚an labo- ratoriekrossen har. Det g˚ar inte heller att utskilja n˚agot samband mellan hur flisigt feeden ¨ar och hur flisig produkten blir. Som exempel ¨ar feeden f¨or b¨arlagret det mest kubiska materialet innan kross- ning men det mest flisiga i produkten. F¨or feeden har stenmaterialen en j¨amn flisighet eftersom att inget av materialen varierar ovanf¨or och under medellinjen och ligger p˚a j¨amna niv˚aer flisighet f¨or de tre fraktionerna som studeras. F¨or produkten syns det en tydlig ¨okning f¨or alla material i flisighet n¨ar fraktionerna blir mindre. Detta ¨ar k¨ant sedan tidigare och ¨ar ett f¨orekommande fenomen i alla k¨aftkrossar. De tv˚a sambanden som g˚ar att utskilja fr˚an FI som redan ¨ar k¨anda bekr¨aftar d˚a att laboratoriekrossen beter sig som en vanlig k¨aftkross ¨aven fast den ¨ar nerskalad.
Figur 28: Kurvor f¨or FI f¨or de olika produkterna med ett medelv¨arde som ¨ar baserat p˚a utfallet f¨or stenmaterial st¨orre ¨an 4 mm och mindre ¨on 16 mm
Figur 29: Kurvor f¨or FI f¨or de olika feederna med ett medelv¨arde baserat p˚a utfallet f¨or stenmaterial st¨orre ¨an 12,5 mm och mindre ¨an 31,5 mm. Resterande fraktioner best˚ar endast av ett f˚atal stenar och avviker d¨arf¨or v¨aldigt mycket. De fraktionerna bortses vid ber¨akning av ett medelv¨arde.
Tabell 8: Medelavvikelsen (MA) fr˚an medelv¨ardet presenteras f¨or varje produkt och rankas efter vilket som ligger n¨armast medel (RM) d¨ar 1 ¨ar n¨armast och 8 l¨angst ifr˚an. Den positiva medelavvikelsen (+) flisigare ¨an medel och en negativa medelavvikelsen (-) mer kubiskt ¨an medel f¨or varje stenmaterial. Det rankas ocks˚a efter flisighet (RFI) d¨ar mer kubiska material rankas som 1 och flisigare som 8.
Material MA (%) RM + (%) - (%) RFI Kvartsit - S¨odra Sandby 1,05 3 0,72 1,28 4 Kvartsit - Hardeberga 1,98 5 1,64 2,06 2 Syenit - ¨Onnestad 3,04 8 0 3,04 1 Gabbro - Malmen 1,43 4 0,86 1,80 3 Kalksten - Brunflo 0,74 1 0,87 0,2 5 Diabas - Sk¨ovde 0,78 2 1,02 0,43 6 Ballast - Dalby 2,12 6 2,12 0 7 B¨arlager - Dalby 2,36 7 2,36 0 8
Tabell 9: Medelavvikelsen (MA) fr˚an medelv¨ardet presenteras f¨or varje feed och rankas efter vilket som ligger n¨armast medel (RM) d¨ar 1 ¨ar n¨armast och 8 l¨angst ifr˚an. Den positiva medelavvikelsen (+) flisigare ¨an medel och en negativa medelavvikelsen (-) mer kubiskt ¨an medel f¨or varje stenmaterial. Det rankas ocks˚a efter flisighet (RFI) d¨ar mer kubiska material rankas som 1 och flisigare som 8.
Material MA (%) RM + (%) - (%) RFI Kvartsit - S¨odra Sandby 4,34 4 0 4,34 3 Kvartsit - Hardeberga 3,04 3 0 3,04 4 Syenit - ¨Onnestad 4,41 5 0 4,41 2 Gabbro - Malmen 2,76 2 2,76 0 6 Kalksten - Brunflo 8,24 8 8,24 0 8 Diabas - Sk¨ovde 8,05 7 8,05 0 7 Ballast - Dalby 2,57 1 0 2,57 5 B¨arlager - Dalby 4,68 6 0 4,68 1
6.4 Simulering med PlantDesigner
Datan fr˚an PlantDesigner ritas upp tillsammans med den uppm¨atta datan f¨or produkten och den uppm¨atta feeden som produkten kommer fr˚an dessa grafer presenteras i Bilaga B. Ballast presenteras i Figur i, gabbro i Figur j, kvartsiten fr˚an Hardeberga i Figur k, kvartsiten fr˚an S¨odra Sandby i Figur l och syenit i Figur m. F¨or varje material ber¨aknas avvikelsen f¨or det verkliga utfallet fr˚an det simulerade v¨ardet. Det ber¨aknas ett medelv¨arde f¨or avvikelsen f¨or varje material, det ber¨aknas genom att absolutbeloppen av avvikelserna f¨or varje m¨atpunkt summeras och divideras med antalet punkter se Tabell 10. Avvikelsen rangordnas d¨ar det materialet som ¨ar n¨armast sitt simulerade v¨arde rankas b¨ast. Det ber¨aknas ocks˚a en positiv och negativ medelavvikelse fr˚an det simulerade utfallet. F¨or det positiva medelv¨ardet anv¨ands alla punkter som placerar sig ¨over sitt simulerade v¨arde vilket visar hur mycket material som ¨ar finare ¨an de simulerade och f¨or det negativa anv¨ands alla punkter under som d˚a visar hur mycket som ¨ar gr¨ovre. Det saknas information och uppm¨att verklig produkt fr˚an krossarna som producerat materialen f¨or b¨arlager, kalksten och diabas eftersom materialen inte unders¨okts av Sandvik innan. D¨arf¨or utesluts dessa fr˚an analysen av avvikelse fr˚an de simulerade v¨ardena mot verkliga f¨or konkrossarnas produkt. Data f¨or testet av kvartsit fr˚an Hardeberga ¨ar inte helt ¨overensst¨ammande mellan det simulerade v¨ardet och det verkliga. Det beror p˚a att f¨or simuleringen anv¨ands endast en station¨ar kross med vanlig matning. Men f¨or det verkliga storleksf¨ordelningen anv¨andes en mobil kross som dessutom hade ˚atercirkulering av viss del materialet. D¨arf¨or ¨ar avvikelsen f¨or detta missvisande och resultatet g˚ar inte att anv¨anda f¨or n˚agra j¨amf¨orelser.
Tabell 10: Medelavvikelsen (MA) f¨or den verkliga produkten fr˚an det simulerade kurvan f¨or de olika materialen och rankas efter vilket som ligger n¨armast det simulerade (RA) d¨ar 1 ¨ar n¨armast och 8 l¨angst ifr˚an. Den positiva medelavvikelsen (+) finare ¨an simulerat och en negativa medelavvikelsen (-) gr¨ovre ¨an simulerat f¨or varje stenmaterial. Det rankas ocks˚a efter storleksf¨ordelning (RS) d¨ar material som mest finare ¨an sitt simulerade v¨arde rankas som 1 och gr¨ovst j¨amf¨ort med sitt simulerade som 5.
Material MA (%) RA + (%) - (%) RS Kvartsit - S¨odra Sandby 1,83 1 2,35 0,64 3 Kvartsit - Hardeberga 11,59 5 0,00 11,59 5 Syenit - ¨Onnestad 4,99 4 7,09 0,22 1 Gabbro - Malmen 2,00 2 2,68 1,41 4 Kalksten - Brunflo Data saknas - - - - Diabas - Sk¨ovde Data saknas - - - - Ballast - Dalby 4,43 3 4,43 0,00 2 B¨arlager - Dalby Data saknas - - - -
PlantDesigner avvikelsen f¨or de fyra materialen som har tillf¨orlitlig data visar att det verkliga v¨ardet i alla fallen blir till st¨orsta del finare ¨an det simulerade utfallet. Det materialet som visar st¨orst negativ storlek ¨ar det h˚ardaste materialet gabbro. Dock s˚a f¨oljer inte resterande material samma m¨onster d˚a det material med n¨ast h¨ogst del negativ avvikelse kvartsiten fr˚an S¨odra Sandby ¨ar det mjukaste av de fyra materialen. Den totala medelavvikelsen fr˚an det simulerade v¨arde har stenmaterialet fr˚an S¨odra
direkt slutsats utifr˚an WI h˚ardheten utifall hur produkten kommer att skilja sig fr˚an den simulerade produkten i storleksf¨ordelning. Det g˚ar inte heller att se fr˚an WI hur n¨ara kurvan i allm¨anhet kommer den simulerade kurvan.
7
Diskussion
Med avseende p˚a resultaten fr˚an k¨aftkrossproven med laboratoriekrossen och gammal data fr˚an utf¨orda PSD-tester tillsammans med PlantDesigner-uppskattningar kan inga konkreta samband dras. Som n¨amnt innan finns d¨ar inget samband mellan h˚ardheten av ett material och resultatet fr˚an PSD- analysen som st¨ammer ¨overens med alla material. F¨or att visa ett direkt samband borde rankingen vara att det mjukaste stenmaterialet efter krossning ¨ar rankat 1, dvs. partiklarna har blivit som minst storleksm¨assigt, och sedan ¨okar WI ner till ranking nr 8 se Tabell 6. Detta ¨ar n˚agot som anses vara en riktlinje inom branschen. Detta sambandet syns f¨or kvartsiterna, kalkstenen, diabasen och syeniten. M¨ojligheten finns att h˚ardheten f¨or de resterande materialen inte st¨ammer. Det finns inte heller n˚agot samband mellan storleken p˚a feeden och storleken p˚a produkten efter krossning. I s˚a fall borde stenmaterialen ha samma ranking (RS) f¨or b˚ade feed och produkt vilket de inte har i n˚agot av fallen se Tabell 7. Det finns vissa likheter f¨or n˚agra av de gr¨ovre materialen d˚a de ¨aven blir en finare produkt. Kalksten och gabbro ¨ar b˚ada i fraktionen 16 - 32 mm f¨or feeden och de blir b˚ada rankade som de finaste stenmaterialen som produkt. N˚agot som mots¨ager detta ¨ar dock diabasen som ocks˚a ¨
ar 16-32mm och ¨and˚a n¨ast gr¨ovst produkt.
Det finns m¨ojlighet att vid fortsatta studier bevisa att anv¨andning av effekten p˚a laboratoriekrossen g˚ar att anv¨anda f¨or att best¨amma h˚ardheten f¨or ett material. F¨or att g¨ora detta s˚a beh¨ovs det flertalet