Korrelationsmatris

Tabell 11. Korrelationsmatris över de förklarande variablerna som ingår i regressionerna sysselsättning 1–4.

Tabell 12. Korrelationsmatris över de förklarande variablerna som ingår i regressionerna sysselsättning 5–8.

Tabell 13. Korrelationsmatris över de förklarande variablerna som ingår i regressionerna gästnätter 1–2.

Tabell 14. Korrelationsmatris över de förklarande variablerna som ingår i regressionerna gästnätter 3–4.

Det råder stark positiv korrelationen mellan VM och interaktionsvariabeln i alla ovan presenterade korrelationsmatriser. Dock inte så pass stark att det är fråga om multikolinjäritet.

6.3 Avslutande kommentarer till resultatet

Beträffande effekten av att arrangera världsmästerskapen i skidor år 2015 hittas ingen statistisk signifikant effekt på sysselsättning. Regressionerna gästnätter 1, 3 och 4 visar en statistiskt signifikant positiv effekt. Regressionerna som har gjorts med sysselsättning och gästnätter som beroende variabel visar i de flesta fall en positiv effekt på difference-in-differences skattningen, som är den viktigaste variabeln i denna studie. För dummyvariablerna behandlas fjärde kvartalet samt sista månaden på året som riktmärke. Dummyvariablerna inkluderades för att ta hänsyn till den kraftiga säsongsvariationen. I regressionerna sysselsättning 5–8 är endast kvartal 3 statistiskt signifikant och i gästnätter 3–4 är månad 2, 3, 6, 7 och 8 statistiskt signifikant. Från korrelationsmatriserna i tabell 11 och 12 visas att korrelationen mellan kontrollvariabeln nystartade företag och de andra förklarande variablerna är låg. Vilket tyder på att den starka länsvariabeln som finns i regressionerna med sysselsättning inte direkt har att göra med nystartade företag.

6.4 Diskussion

Interaktionsvariabeln visade sig inte vara statistiskt signifikant i regressionerna för sysselsättning. På sysselsättning hittades ingen positiv effekt av att arrangera VM, snarare en negativ effekt. Det finns självklart även många andra orsaker till att det sker en förändring i sysselsättning i de undersökta regionerna inom den undersökta tidsperioden som inte denna studie tar hänsyn till. Enligt figur 4 ökade sysselsättningen i Dalarnas län under kvartal 1 2015 gentemot de sista kvartalen 2014. Samtidigt så var sysselsättningen högre under 2013–2014 än under VM-perioden. Utifrån det kan vi därför inte förvänta oss en positiv effekt på sysselsättning när VM pågick. I figur 4 kan vi även se att en ökning i sysselsättning började året innan VM ägde rum och sedan avtog kvartalet före och därefter ökade igen under andra delen av 2015, vilket kan betyda att VM hade en ekonomisk effekt i efterhand. De idrottsanläggningar som har används behöver fortfarande underhållas i och med att har producerats vilket kan leda till att företag anställer fler medarbetare, men slutsatsen att det är just VM som ligger bakom denna ökning kan inte dras då även många andra faktorer i samhället kan leda till en ökning i sysselsättning.

Från regressionerna med gästnätter visar resultaten presenterade i tabell 10 att det finns en positiv effekt som är statistisk signifikant, detta gäller även när dummyvariablerna inkluderas för att ta hänsyn till säsongsvariationen. I gästnätter 3–4 när säsongsdummyvariablerna är inkluderade är resultatet positivt och statistiskt signifikant, (1% respektive 10%) vilket betyder att det i denna studie har framkommit en positiv effekt på gästnätter. I figur 3 för gästnätter kan vi se att VM-månaden genererade i betydligt fler gästnätter än de andra månaderna samma år. Samtidigt visar tabell 3 för gästnätter att medelvärdet under VM-året är lägre än för de tre kommande åren, vilket även här kan betyda att det finns en långsiktig effekt för regionen som har uppstått i och med exempelvis publicitet. Ur ett längre perspektiv kan det mynna ut i att regionen blivit mer attraktiv. Denna studie kan dock inte fastställa att det är just arrangemanget av världsmästerskapen i skidor som ligger bakom ökningen på lång sikt, men utifrån resultatet finns en positiv effekt på gästnätter med 90% säkerhet.

Varför blev det ingen effekt på sysselsättning? Det kan vara så att världsmästerskapen i skidor inte skapade extra sysselsättningsmöjligheter, exempelvis genererade evenemanget inte i att det skapades många nya företag. Evenemanget var helt enkelt inte så pass stort att det skapade några effekter på sysselsättning. Li, et al., (2013) fann en ekonomisk effekt av de olympiska spelen i Peking 2008. Ett VM i skidor är inte ett lika stort arrangemang som ett olympiskt spel och innan mästerskapet fanns den mesta infrastrukturen redan på plats. Inför ett olympiskt spel byggs det mer då fler idrotter är inkluderade. OS avgörs ofta på ett större geografiskt område där fler aktörer är inblandade. Tidigare forskning har haft svårt att hitta betydande ekonomiska effekter av stora idrottsevenemang (Baade & Matheson, 2016; Storm, et al., 2019; Taks, et al., 2011; Värja, 2014) vilket illustreras i tabell 1 i avsnittet 2.1 tidigare studier. Tidigare studier tar upp svårigheter kring att mäta de ekonomiska effekterna och få fram ett positivt resultat (Behrenz, 2009; RF, 2008). Taks, et al., (2011) fick fram varierande resultat när de använde sig av olika modeller för att kolla på den ekonomiska effekten, vilket visar på att de ekonomiska effekterna som kan uppstå till följd av idrottsevenemang är komplicerade att urskilja. Likt Taks, et al., (2011) kom denna studie fram till ett varierat resultat där en statistiskt signifikant positiv effekt på gästnätter ändå kan konstateras.

7. Slutsats

Denna studie har fokuserat på att försöka identifiera någon ekonomisk effekt till följd av Skid-VM i Falun 2015 genom att kolla på sysselsättning och gästnätter. Undersökningen grundar sig i difference-in-differences metoden som med regionala data beträffande sysselsättning och gästnätter försöker påvisa en ekonomisk effekt av ett stort idrottsevenemang. I denna studie har det framkommit att det finns en signifikant positiv ekonomisk effekt på gästnätter.

Frågeställning:

è Finns det några ekonomiska effekter av att arrangera stora idrottsevenemang?

è Fanns det någon ekonomisk effekt av att arrangera skid-VM i Falun 2015?

Regressionerna som utfördes kunde inte visa på någon statistisk signifikant ekonomisk effekt på sysselsättning. Resultatet från regressionerna visade en positiv effekt på gästnätter av att arrangera VM. Studien kan inte säkerhetsställa att just världsmästerskapen i skidor ligger bakom effekten även om difference-in-differences skattningen är signifikant och positiv.

Många andra faktorer som ständigt sker i samhället kan ligga till grund för de presenterade resultatet. Om det finns kausalitet mellan de undersökta variablerna och VM kan bara bekräftas för variabeln gästnätter på signifikansnivån 10%. En påtaglig ekonomisk effekt för gästnätter går att påvisa.

8. Avslutning

I denna studie har difference-in-difference metoden använts med syftet att kolla på ekonomiska effekter av att arrangera större idrottsevenemang, specifikt har världsmästerskapet i skidor, Falun 2015 undersökts. För att göra det har regressioner utförts med objektiva data för sysselsättning och gästnätter på regional nivå. Resultatet av regressionerna visar att med tillämpning av den data som har används går det att urskilja en ekonomisk effekt i Dalarnas län av världsmästerskapet i skidor utifrån beroende variabeln gästnätter.

8.1. Begränsningar

I studiens ursprungplan ingick även att kolla på det ekonomiska måttet BRP med försök att försöka påvisa en effekt till följd av världsmästerskapen. På grund av att månadsdata alternativt kvartalsdata inte fanns tillgängligt undersöks bara variablerna sysselsättning och gästnätter. Att

använda data publicerad per år var inte aktuellt i denna studie med anledning av att årsdata inte skulle visa på några ekonomiska effekter av just världsmästerskapen. Det händer även mycket annat under ett år i en region vilket hade haft konsekvenser för denna studie. Som nämnts tidigare kan även en förändring i sysselsättning göra att BRP ökar.

Endast en metod har använts för att undersöka om det fanns några ekonomiska effekter av att arrangera världsmästerskapen i skidor 2015, vilket kan ses som en begränsning i studien. Hade flera olika modeller testats hade resultatets trovärdighet ökat. I litteraturgenomgången nämns att kostnaderna som uppstår i samband med idrottsevenemanget ofta inte tas hänsyn till (Siegfried & Zimbalist 2000), vilket denna studie inte heller gör.

8.2 Förslag till framtida forskning

Studien har ovan beskrivits med en del begränsningar, dessa begränsningar kan visa på framtida forskningsförslag. För att förbättra denna studie skulle man kunna använda fler modeller som testar de ekonomiska effekterna. En bredare undersökning kan göras genom att använda sig av både fler beroende variabler och fler oberoende variabler, exempelvis BRP och olika skattesatser i regionen. Vidare hade det varit intressant att kolla på städerna som ingår i regionen Dalarnas län. Trots ett tidigt antagande om att mer än bara staden Falun påverkads av världsmästerskapen hade det varit intressant att involvera fler städer i studien, och undersöka om det finns någon positiv ekonomisk effekt att påvisa utifrån det. Framtida forskning skulle kunna inkludera data över alla kostnader som uppstår i samband med idrottsevenemanget och analysera om det finns några ekonomiska effekter utifrån det.

9. Referenser

Aftonbladet (2011), Falun får skid-VM 2015.

Andranovich, G., Burbank, M.J. & Heying, C.H. (2001) ”Olympic Cities: Lessons Learned from Mega-Event Politics”, Journal of Urban Affairs, 23(2), 113–131.

Andreff, W. & Szymanski, S. (2006) Handbook on the Economics of Sport. Edward Elgar Publishing Limited, Cheltenham.

Baade R.A., Baumann R.W. & Matheson V.A. (2011) ”Big Men on Campus: Estimating the Economic Impact of College Sports on Local Economies”, Regional Studies, 45(3), 371–380.

Baade R.A., Matheson V.A. (2016) ”Going fot the gold: The Economics of the Olympics”, Journal of Economic Perspectives, 30(2), 201–218.

Baade, R. (1996) “Professional sports as a catalyst for metropolitan economic development”

Journal of Urban Affairs, 18(1), 1–17.

Bohlmann, H.R. & van Heerden J.H (2005) “The Impact of Hosting a Major Sport Event on the South African Economy”, Department of Economics Working Paper Series, 2005-09.

Borjas, G. (2013). Labor economics, McGraw-Hill Companies, New York.

Behrenz, L. (2009). ”Ökar Kalmar FF den svenska välfärden: Elitidrottens ekonomiska värde”

Ekonomisk Debatt, 37(2), 37–47.

Card, D. & Krueger A.B. (1994) ”Minimum Wages and Employment: A Case Study of the Fast-Food Industry in New Jersey and Pennsylvania” The American Economic Review, 84(4), 772–793.

Ekonomifakta (2019), Arbetslöshet och sysselsättning i statistiken.

Ekonomifakta (2019), Ditt län i siffror, Dalarnas län.

Ekonomifakta (2019), Ditt län i siffror, Kalmar län.

Ekonomifakta (2019), Ditt län i siffror, Värmlands län.

Falun (2017), Frågor och svar om Skid-VM 2015.

Fregert, K. & Jonung, L. (2018). Makroekonomi: teori, politik och institutioner.

Studentlitteratur Lund.

Kassens-Noor, E., Wilson, M., Müller, S., Maharaj, B. & Huntoon, L. (2015) ”Towards a mega-event legacy framework”, Leisure Studies, 34(6), 665–671.

Li, S. N., Blake, A., & Thomas, R. (2013) "Modelling the economic impact of sports events:

the case of the Beijing Olympics". Economic Modelling, 30, 235–244.

Matheson, V (2006) Economic impact analysis. I Andreff W Szymanski (red.) Handbook on the Economics of Sport. Edward Elgar Publishing Limited, Cheltenham.

Müller, M. (2014) ”After Sochi 2014: costs and impacts of Russia’s Olympic Games”, Eurasian Geography and Economics, 55(6), 628–655.

Oldenboom, E. R. (2006). Costs and Benefits of Major Sports Events: A Case Study of Euro 2000. Amsterdam: Meerwaade Onderzoeksadvies.

Preuss, H. & Solberg. H. A. (2006). ”Attracting major sporting events: The role of local residence” European Sport Management Quarterly, 6(4), 391–411.

Preuss, H (2007) The impact and evaluation of Major Sporting Events.

Regeringen. (2011) ”Makroekonomiska störningars effekt på kommunsektorns ekonomi och sysselsättning En rapport framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting på uppdrag av Utredningen om kommunsektorn och konjunkturen” SOU 2011:5.

Ritchie, J. R. B. & Smith, B. H. (1991). ”The impact of a mega-event on host region awareness:

A longitudinal study”. Journal of Travel Research, 30(1), 3–10.

Riksidrottsförbundet (2008) ”Idrottens roll i samhället II. En modell för idrottsgenererade sociala och monetära effekter på samhället” FoU-rapport 2008:3.

Scandizzo P.L., Pierleoni M.R. (2018) ”Accessing the Olympic games: the economic impact and beyond”, Journal of Economic Surveys, 32(3), 649–682.

Siegfried, J. & Zimbalist, A. (2000) ”The economics of sports facilities and their communities”.

Journal of Economic Perspectives, 14(3), 95–114.

Solberg, H.A. & Ulvnes, A.M. (2013) ”Major sports events – ”The reason for hosting them”

European Journal of Sport Studies, 4, 1–2.

Statistikmyndigheten SCB (2020), Antal gästnätter, preliminär statistik efter region, anläggningstyp och månad.

Statistikmyndigheten SCB (2020), Befolkningen 15–74 år (AKU) efter region, arbetskraftstillhörighet, kön, tabellinnehåll och kvartal.

Storm, R.K. Jakobsen, T.G & Gjersing Nielsen, C. (2019) ”The impact of Formula 1 on regional economies in europé”, Regional Studies. 1–11.

Storm, R.K, Thomsen F, & Jakobsen, T.G. (2017) ”Do they make a difference? Professional team sports clubs’ effects on migration and local growth: Evidence from Denmark” Sport Management Review, 20(3), 285–295.

Svenska skidförbundet (2015), Program VM 2015.

SVT (2015), Svenskt VM-rekord med nio medaljer.

Taks M. Kesenne S. Chalip L & Green B.C. (2011) ”Economic Impact Analysis Versus Cost Benefit Analysis: The Case of a Medium-Sized Sport Event” International Journal of Sport Finance, 6(3), 187–203.

Tillväxtanalys (2020), Statistik över Nystartade företag, enkätdata samt Uppföljning nystartade företag.

Tillväxtverket (2020), Turism och besöksnäring.

Värja, E. (2016). ”Sports and local growth in Sweden: Is a successful sports team good for local economic growth?” International Journal of Sport Finance, 11(4), 269–287.

Westerlund, J. (2005). Introduktion till ekonometri. Studentlitteratur Lund.

Zimbalist, A. (2015), Circus Maximus: The Economic Gamble Behind Hosting the Olympics and the World Cup.

Zimbalist, A. (2017) Introduction ”Welcome to hell”.