Det är svårt att på ett begränsat antal sidor skapa en både rättvisande och tillämpningsbar översikt av matematikundervisning via problemlösning. Ytterligare forskningskonsumtion skulle kunna ge en mer tillförlitlig bild av arbetssättet och dess konsekvenser för elevers lärande. Av konsumtionsarbetets tre frågeställningar bör en lyftas som i särskilt stort behov av
44 vidare forskning. Det är frågeställningen som rör vilka kritiska aspekter som kan påverka elevers lärande i matematikundervisning via problemlösning. Frågeställningen är relevant och viktig för en nyanserad bild av hur arbetssättet påverkar elevers lärande. Ytterligare
litteratursökning och forskningskonsumtion skulle behövas för att täcka in fler kritiska aspekter och kanske även indikationer om fallgropar. Även forskningsområdet om hur
matematikundervisning via problemlösning påverkar elever med olika förutsättningar behöver rekognosceras och kartläggas ytterligare. Detta för att öka arbetets reliabilitet och
45
7 REFERENSER
Bentley, P.-O., & Bentley, C. (2011). Det beror på hur man räknar. Stockholm: Liber AB Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: Att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber AB.
Boesen, J., Emanuelsson, G., Wallby, A., & Wallby, K. (2006) Inspiration för svensk
matematikutbildning. I J. Boesen, G. Emanuelsson, A. Wallby & K. Wallby (red.), Lära och undervisa matematik: Internationella perspektiv (s. 1-6). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
Dahl, T. (2012). Problemlösning kan avslöja matematiska förmågor: Att upptäcka matematiska förmågor i en matematisk aktivitet. Licentiatavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:544690/FULLTEXT01?gathStatIcon=true Eriksson Barajas, K., (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Natur & Kultur.
Hagland, K., Hedrén, R., & Taflin, E. (2005). Rika matematiska problem: Inspiration till variation. Stockholm: Liber AB.
Hino, K (2007). Toward the problem-centered classroom: Trends in mathematical problem solving in Japan. ZDM - International Journal on Mathematics Education, 39(5-6), 503-514. Från
http://download.springer.com.lt.ltag.bibl.liu.se/static/pdf/440/art%253A10.1007%252Fs11858 -007-0052-1.pdf?auth66=1395472202_5993739265a3bccc69d027b38803d902&ext=.pdf *Jitendra, A., & Star, J. (2011) Meeting the needs of students with learning disabilities in inclusive mathematics classrooms: The role of schema-based instruction on mathematical problem-solving. Theory Into Practice, 50(1), 12-19. Från
http://eds.a.ebscohost.com.lt.ltag.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=e9fac7fa-061b- 468c-8583-6f3111a20578%40sessionmgr4001&vid=16&hid=4105
46 Koshy, V., Ernest, P., & Casey, R. (2009). Mathematically gifted and talented learners:
Theory and practice. International Journal Of Mathematical Education In Science And Technology, 40(2), 213-228. Från
http://eds.b.ebscohost.com.lt.ltag.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=5&sid=3e7e47b7- 4bc0-497c-824f-0f3b1f090cc5%40sessionmgr115&hid=102
*Lester, F., & Lambdin, D. (2006). Undervisa genom problemlösning. I J. Boesen, G.
Emanuelsson, A. Wallby & K. Wallby (red.), Lära och undervisa matematik: Internationella perspektiv (s. 95-108). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning.
*Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman: Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur
Marton, F., & Pang, M.F. (2006). On some necessary conditions of learning, Journal of the Learning Sciences, 15(2), 193-220. Från
http://www.tandfonline.com.lt.ltag.bibl.liu.se/doi/pdf/10.1207/s15327809jls1502_2
*Mellroth, E. (2009). Hur man kan identifiera och stimulera barns matematiska förmågor. Rapport, Växjö Universitet, Matematiska och systemtekniska institutionen. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:224739/FULLTEXT01.pdf
Miyakawa, T., & Winsløw, C. (2009). Didactical designs for students’ proportional reasoning: An “open approach” lesson and a “fundamental situation”. Educational Studies in
Mathematics, 72(2),199-218. Från
http://eds.a.ebscohost.com.lt.ltag.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=e9fac7fa-061b- 468c-8583-6f3111a20578%40sessionmgr4001&vid=9&hid=4105
Möllehed, E. (2001). Problemlösning i matematik. Malmö: Malmö högskola, Pedagogiska institutionen
Niss, M., & Höjgaard-Jensen, T. (2002). Kompetencer og matematikæring – Ideer og inspiration til udvikling af matematikundervisningen i Danmark. Uddannelsesstyrelsens temahæfteserie, 18. Köpenhamn: Undervisningsministeriet.
*Pettersson, E. (2008). Hur matematiska förmågor uttrycks och tas om hand i en pedagogisk praktik. Licentiatuppsats, Växjö universitet, Matematiska och systemtekniska institutionen. Från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:206499/FULLTEXT01.pdf
47 *Pettersson, E., & Wistedt, I. (2013). Barns matematiska förmågor: Och hur de kan
utvecklas. Lund: Studentlitteratur AB
*Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik: matematiken, vardagen och den
matematikdidaktiska diskursen. Doktorsavhandling, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:17750/FULLTEXT01.pdf
Shimizu, Y. (2013). Flera lösningar på ett problem: Den japanska metoden. Nämnaren, 4/2013. Från http://ncm.gu.se/media/ncm/matematiklyftet/shimizu.pdf
Skolverket. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994. Stockholm: Skolverket. Från:
http://www.luthagensskolor.uppsala.se/dokument/kursplaner.pdf
*Skolverket. (2003). Lusten att lära: Med fokus på matematik. Rapportnr. 221. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf1148.pdf%3Fk%3D1148
Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2608.pdf%3Fk%3D2608
*Skolverket. (2013). PISA 2012: Sammanfattning av rapport 398. Från http://www.skolverket.se/om-skolverket/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3127.pdf%3Fk%3D3127
48 * Sullivan, P., Mousley, J., & Zevenbergen, R. (2006). Teacher actions to maximize
mathematics learning opportunities in heterogeneous classrooms. International Journal of Science and Mathematics Education, 4(1), 117-143. Från
http://download.springer.com.lt.ltag.bibl.liu.se/static/pdf/296/art%253A10.1007%252Fs10763 -005-9002-y.pdf?auth66=1395474351_1f34c39f322fec4f414c05bc6fb99b76&ext=.pdf *Szabo, A. (2013). Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll vid lösning av matematiska problem. Licentiatavhandling, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnets didaktik.
*Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: För att skapa tillfällen till lärande. Umeå: Umeå högskola, Institutionen för matematik och matematisk statistik. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:140830/FULLTEXT01.pdf
*Weber, K., Radu, I., Mueller, M., Powell, A., & Maher, C. (2010). Expanding Participation in Problem Solving in a Diverse Middle School Mathematics Classroom New Paradigms for Equity Research. Mathematics Education Research Journal 2010, 22(1), 91-118. Från http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ883878.pdf
Wistedt, I., G. Brattström, G. & C. Jacobsson. (1992). Att vardagsanknyta mate- matikundervisningen. Stockholm: Stockholms universitet.
Wyndhamn, J., Riesbeck, E., & J. Schoultz. (2000). Problemlösning som metafor och praktik. Linköping: Linköpings universitet.
*Zhang, D., & Xin, Y. P. (2012). A follow-up meta-analysis for word-problem-solving interventions for students with mathematics difficulties. The Journal of Educational Research, 105(5), 303–318. Från
http://eds.b.ebscohost.com.lt.ltag.bibl.liu.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?sid=3e7e47b7-4bc0- 497c-824f-0f3b1f090cc5%40sessionmgr115&vid=4&hid=102