Kostnadsberäkning för tillverkningsföretag

• Vi antar en semesterersättning på 12 procent och arbetsgivaravgift på 35 procent. • Som merkostnader tillkommer vikarie, produktionsförändringar och administrativa

kostnader.

• Vi uppskattar kringkostnaden till 30 procent av summa lönekostnad. Detta ansåg vi, efter diskussion med respondenten, vara rimligt för ett tillverkande företag.

• Vi antar att genomsnittslängden på korttidsfrånvaron är 8 dagar. • Arbetstiden är 38 timmar/veckan, vilket innebär 7,6 timmar/dag. 5.5.1 År 2001

• 2001 hade företaget 321 anställda. Detta ger en total arbetstid på 573 306 timmar per år. • Studiens tillverkningsföretag hade 2001 en sjukfrånvaro på 12,5 procent och detta ger

71 664 sjukfrånvarotimmar. Med en fördelning mellan kort-och långtidsfrånvaron på 50 procent blir frånvarotimmarna 35 832 på respektive. Detta ger 589

korttidsfrånvarotillfälle Frånvarotimmar dag 1: 4 476 Frånvarotimmar dag 2-21:31 356 Frånvarotimmar dag 22-: 35 832.

• Genomsnittlig lön i företaget är 120 kr/tim.

• Företagets redovisade kostnader för sjukfrånvaro uppgick detta år till 2 733 000 kr, vilket motsvarar 8 514 kr per anställd.

5.5.2 År 2003

• 2003 hade företaget 347 anställda. Den totala arbetstiden blir detta år 619 742 timmar. • Företaget hade 2003 en sjukfrånvaro på 10 procent och detta ger 61 974

sjukfrånvarotimmar. Fördelning mellan kort-och långtidsfrånvaron är samma som tidigare år, vilket medför 30 987 timmar på vardera. Detta ger 510

korttidsfrånvarotillfälle. Frånvarotimmar dag 1: 3 876 Frånvarotimmar dag 2-21: 27 111 Frånvarotimmar dag 22-: 30 987

• Genomsnittlig lön i företaget är 125 kr/tim.

• Företaget redovisade 3 335 000 kr i sjukfrånvarokostnader detta år, vilket innebär 9 611 kr per anställd.

Genomsnittlig närvarokostnad (Bilaga 4, Tabell 1)

Genomsnittlig närvarokostnaden per timme och anställd i tillverkningsföretaget var 235 kr år 2001 och 246 kr 2003.

Genomsnittlig kvarvarande kostnader (Bilaga 4, Tabell 2)

Under den första frånvarodagen har företaget endast lönekostnad för semesterersättning och arbetsgivaravgifter. Kringkostnaden belastar företaget dag 1, medan vikarien tar över denna kostnad från dag 2 och framåt. I bilaga 4 tabell 3 visas de kvarvarande kostnaderna fördelade på de olika posterna.

Eftersom företaget oftast tar in en ersättare redan efter dag 1 räknar vi generellt med kostnad för ersättare från dag 2-21. Vi beräknar att upplärningstiden uppgår till 15 minuter per

korttidsfrånvarotillfälle. Detta innebär 26 717 kr i kostnader för upplärning år 2001. Denna kostnad kommer med samma förutsättningar 2003 att uppgå till 24 098 kr. När företaget tvingas sätta in vikarie så medför detta till viss del långsammare produktionstakt. Företaget anser att dessa kostnader är obetydliga. Vi uppskattar trots allt kostnaderna till 38 minuter (5 min/tim) om dagen och endast dag 2 på grund av arbetets enkelhet. Detta innebär en

produktionsförändringskostnad på totalt 67 683 år 2001. År 2003 blir motsvarande summa 61 047 kr.

De administrativa kostnaderna uppskattas vara den tid det tar för företaget att ringa in en ersättare och den rapportering som frånvaron kräver. Vi beräknar denna tid till 30 minuter per frånvarotillfälle och genom att multiplicera denna tid med summa lönekostnad per timme så får vi fram den administrativa kostnaden. Företaget vi undersökte ansåg sig inte ha några kostnader för kvalitetsförändring på grund av sjukfrånvaro och vi anser inte att någon kostnad ska

uppskattas.

Genom att addera de totala kvarvarande kostnaderna för hela året med merkostnaderna så får vi fram den totala kostnaden för sjukfrånvaron.

Tabell 5.7: Total kostnad per år (kr)

2001 2 003

Total kostnad för

sjukfrånvaron 5 848 358 5 268 067 Kostnad per anställd/år 18 219 15 182

För att få en jämförbar bild av sjukfrånvarokostnaderna delade vi upp dem på antalet anställda eftersom de skilde sig mellan åren. För att kunna belysa eventuella effekter av

hälsoinvesteringarna i företaget måste vi titta på storleken av investeringen för respektive år vilket framgår av tabellen nedan.

Tabell 5.8: Hälsoinvesteringar per år (kr)

2001 2003

Total kostnad

hälsoinvestering 577 800 659 300 Hälsoinvestering per

5.5.3 Analys av hälsoinvesteringarnas påverkan i tillverkningsföretaget

Enligt företagets egna redovisade kostnader för sjukfrånvaron uppgick dessa 2001 till 8 514 kr per anställd och 2003 till 9 611 kr per anställd. Detta innebär en ökning med nästan 1 100 kr per anställd mellan åren. Våra beräkningar visar istället på en minskning av denna kostnad (se tabell 5.7). Våra beräkningar för total kostnad per år för sjukfrånvaron uppgår till mer än det dubbla än företagets redovisade kostnader för sjukfrånvaro. Detta kan förklaras med att vi i våra

beräkningar tar hänsyn till företagets kring- och merkostnader.

För att kunna motivera lönsamheten i en hälsoinvestering måste företaget ta hänsyn till de totala kostnaderna för sjukfrånvaron. Inbetalningarna (I) avser här minskningen av

sjukfrånvarokostnaden mellan 2001 och 2003, vilket är cirka 3 000 kr per anställd.

Utbetalningarna (U) avser kostnader för hälsoinvesteringarna under respektive år, dessa har under denna period ökat med 100 kr per anställd. Denna ökning anser vi är för liten för att kunna ge effekter på sjukfrånvaron. Inbetalningsöverskottet (A) 2003 kan här ses som minskningen i totala sjukfrånvarokostnaden mellan åren minus utbetalningen för hälsoinvesteringarna under 2003. Detta skulle ge ett inbetalningsöverskott på 1 100 kr per anställd.

Företaget började med sina hälsoinvesteringar redan i början av 70-talet och således har vi inte kunnat få fram kostnaden för grundinvesteringen. Eftersom vi inte hade uppgifter om

sjukfrånvaron innan hälsoinvesteringarna har vi inte haft möjlighet att se resultaten av grundinvesteringen.

För att undersöka om det är hälsoinvesteringar som bidragit till den minskade sjukfrånvaron måste vi ta hänsyn till andra omständigheter. Enligt respondentens uppgifter har varken

könsfördelning, ålder eller den fysiska arbetsmiljön förändrats mellan åren. Vi upplever inte att de anställdas psykosociala arbetsmiljö har förändrats mellan de undersökta åren. Dock upplever vi, efter intervjun med respondenten, att den psykosociala arbetsmiljön är mindre bra och ger varken utrymme till stimulans eller utvecklingsmöjligheter för den anställde. Vi har svårt att finna några friskfaktorer i företaget men samtidigt upplever vi ingen förändring av dessa mellan de undersökta åren. Detta kan tillsammans med den stora andelen unga medarbetare resultera i den höga personalomsättningen. Ett företag med hög personalomsättning har svårt att få lönsamhet i sina hälsoinvesteringar. Detta medför att företaget inte kan ekonomiskt motivera hälsoinvesteringar. Respondenten anser att den minskade sjukfrånvaron inte kan härledas till hälsoinvesteringarna. Vi anser också att det är svårt att påvisa samband eftersom

personalomsättningen är hög. Att deltagandet i hälsofrämjande aktiviteterna endast är 28 procent gör det dessutom svårt att påvisa samband och kostnadsbesparing med investeringen. Företaget bör förespråka en mer aktiv medverkan i dessa investeringar för att erhålla ett bättre resultat. Vi upplever därför inte att företaget har någon helhetssyn på sitt hälsoarbete på grund av att de saknar kunskap om de individuellas behov.