Krav

Respondenterna har benämnt olika sorters krav som har tillkommit efter 2010-talets reformer. Avsnittet nedan belyser två olika sorters krav, dokumentationskrav och sekretesskrav.

4.2.2.1 Dokumentationskrav

Gällande reformen som tillkom 2010, då dokumentationskraven ökade, ansåg alla kommunala respondenter att det var en stor skillnad i dokumentation. Respondent K1 förklarade hur dokumentationen har stigit under en lång tid men att den nya reformen medförde en mer omfattande dokumentering. Även K2 höll med om att den nya reformen skapade en större dokumentationsbörda.

“Det las ner enormt mycket tid att skriva vad barnen skulle göra istället för att göra det med barnen. “[K2].

Alla friskole-respondenter förutom respondent F1 kände av en ökning i dokumentation efter reformen 2010 men även när den nya läroplanen presenterades i skolreformen 2011. De berättade att en ökning av dokumentation kände de absolut av men att en minskad dokumentation som skulle medföras av år 2013 reform inte givit en skillnad alls.

“Det har blivit mer än förr, absolut, det känner man ju men jag upplever, att det där med minskad dokumentation, det gör vi ju ändå, så ingen skillnad där, vi dokumenterar fortfarande som förr. Så för oss har det ju inte varit så stor skillnad. Det är skriftliga

bedömningar där man ska dokumentera brister och varför de finns osv. Så nej, ingen minskad dokumentation.”[F2].

Till skillnad från friskole-respondenterna uppfattade alla de kommunala respondenterna en liten minskning av dokumentationen efter reformen 2013, dock poängterades det att det har tillkommit andra delar efter reformen som de kompetensutbildningar som Skolverket utformat såsom mattelyft och läslyft.

”Det ska bli mindre dokumentation... men det blev det inte”. [K3]

I friskolan förklarade respondent F2 att det svåra med dokumentationen är att det ska rapporteras i flera steg. Respondent F2 förklarade att om de gjort ett mattetest på eleverna skall detta dokumenteras i: 1) Schoolsoft, 2) till kommunen och 3) till Academedia.

29

Schoolsoft är ett elektorniskt verktyg där föräldrar kan ta del av dokumentationen, vilket respondent F2 inte tror att föräldrarna faktiskt gör. Detta innebär att det blir ett trippelt jobb för dokumenteringen av ett test, samtidigt som att ingen ser eller tar del av informationen. Respondent F2 upplevde denna problematik och förstod inte heller vad syftet med den omfattande dokumentationen var.

“Jag tänker på mattebedömningstesten, jag behöver ju lämna in det till kommunen, till dator: Schoolsoft, jag behövde lämna in den till Academedia. Det är ju väldigt mycket för ett arbete. Istället för bara en aktör som sedan för det vidare. Jag behövde göra ett jobb 3 gånger för att få det gjort. Det känner jag egentligen med all dokumentation vi gör, att många aktörer ska ta del av det, även föräldrarna som jag inte ens tror läser det. Det känns som ingen ser arbetet.” [F2].

Även de kommunala respondenterna nämnde en oförståelse till vad dokumentationen egentligen var till för, där K2 berättade att man skulle skriva ner allt, men att man undrade vad syftet med dokumentationen egentligen var. Även de andra respondenterna höll med om att det ibland var svårt att förstå sig på syftet och att dokumentationskraven var alldeles för omfattande.

“Till början var anledningen till dokumentation att eleven själv skulle få inblick och påverka studieresultat men de yngre barnen behöver inte omfattande dokumentationen.

Dokumentationen sker även på olika vis, det är skolverkets tester som ska dokumenteras men även Schoolsoft där ämnesmatriser och omdömen ska läggas in och där läggs det mycket tid.” [K1].

“Det är inte så att jag inte vill dokumentera, men jag vill inte dokumentera för

dokumenterades skull”. [K2]

En respondent från den kommunala skolan diskuterade att i och med de ökade

dokumentationskraven upplevde respondent K2 att det bidragit med ökade arbetsuppgifter. Respondent K2 använde sig utav ett exempel för att förklara hur lärare pressas att prestera utanför deras gränser. Om en målare ska måla om alla rum i ett hus för en kostnad om 20 000 kronor, men ägaren av huset endast har 10 000 kronor att ge för ommålningen, skulle ägaren då uppmana målaren att utföra arbetet till en lägre betalning? Respondenten fortsätter:

30

“Som lärare tänker tar man på sig ansvaret, att trots det inte finns tillräckligt med resurser, så tänker man att det är för elevens skull. Det som måste hända är att lärarkåren pressar tillbaka, “du kan inte be mig måla två rum men betala för ett”. [K2]

Respondenterna poängterade dock att fördelen med de ökade dokumentationskraven var att de nu har ett större underlag för bland annat utvecklingssamtal och bedömningsarbetet i det stora hela.

“Då kan jag på andra sidan säga att idag tycka att jag håller betydligt bättre

utvecklingssamtal, för att jag har betydligt mer kött på benen med den dokumentationen jag måste göra och så, så det finns fördelar också.” [K4].

4.2.2.2 Sekretesskrav

Ett av de krav som nämndes av respondenterna på friskolan är sekretesskrav, där de

diskuterar problematiken kring hur de ska kunna arbeta med dokumentationen under sådana krav. Två av respondenterna från friskolan nämnde ett problem med sekretessbelagd

information om eleverna rörande den nya EU-lagstiftningen(GDPR). De menade att det försvårar arbetet mellan kollegor då inte ens initialer på barnen får nämnas i

mailkonversationer, och respondent F4 och F1 berättade hur de har blivit svårare att tyda på vilken elev man diskuterar om. Respondent F4 förklarade dessutom att hens son har en språkstörning och när han bytte skola tog det månader för den nya skolan att få reda på hans språkstörning på grund av den tunga sekretessen som inte tillåter att det som dokumenterats i en skola förs vidare sedan till den nästa.

“Vi får liksom inte skicka vidare dokumentationen som skett, så vem gör vi det för? Om inte ens barnet får med sig det till den nya skolan? Vi får inte ens maila elevens initialer, så man vet knappt längre vilket barn man talar om, på grund av de nya EU reglerna. Så EU är en aktör som kräver en ny slags administration som kräver mycket arbete. Det är så mycket arbete som spills. Dubbelt jobb helt enkelt.” [F4].

Som tidigare nämnts är media en aktör som sätter press på skolan då föräldrar går ut i media och klagar på hur lärare hanterar problem. Det som de kommunala respondenterna nämnde var att de inte kan försvara sig och bemöta kritiken i media på grund av sekretesskraven som respondenterna agerar under.

31