Linköpings kommun är inte bara stor till invånarantalet, här finns även ett stort kulturellt utbud. I detta stycke har vi valt att påvisa Linköpings kulturmässiga bredd ur både utbildnings- och arbetssynpunkt utifrån regionförbundet Östsams tidigare kartläggning. Regionförbundet har, förutom den tidigare provstudien av Norrköping, även gjort en studie av Östergötlands 13 kommuner. Här har man gått ner mer på lokal nivå och granskat
kommunernas kapacitet och behov inom den kreativa sektorn. Östsam har här, precis som tidigare, utgått från organisationsformerna ideell, offentlig och privat.
Genom kvalitativa och kvantitativa studier har man bland annat fått fram att större delen av arbetsställena inom den kreativa sektorn i staden utgörs av privat företagande. När man ser till fördelningen mellan arbetsställen och huvudsektorer utgör tre sektorer vardera cirka en
tredjedel, medan en sektor är starkt underrepresenterad. Vad det gäller föreningslivet så drivs nästan all verksamhet inom huvudsektorn ”Turism/Rekreation/Sport”. Ser man ser till
studerande så sker den största delen av studier på vuxennivå inom huvudsektorn
”Media/Digital”, i jämförelse mot gymnasiestudierna där den största andelen utbildningar finns inom huvudsektorn ”Konst/Design”. 76
Linköpings kommun är ett kreativt område enligt studien. Där finns ett rikt kulturliv med etablerade kulturinstitutioner, företag, utbildningar, fria kulturutövare, samt ett aktivt
76
Jonsson, Helene (2007) Den kreativa sektorn – En studie av Östergötlands 13 kommuner. Regionförbundet Östsam. s. 17
föreningsliv. Både inom företags- och universitetsvärlden finns det ett tvärmedialt och tvärvetenskapligt tänkande som bidrar till nya innovationer, perspektiv och idéer.
Enligt Östsams sätt att se finns det inom kommunen cirka 1580 arbetsställen som kan räknas till den kreativa sektorn. De olika finansieringsformerna integreras och kompletterar varandra och det som kännetecknar den kreativa sektorn är gränsöverskridande när det gäller
samarbete, organisation och finansiering.77 Tillsammans utgör huvudsektorerna:
Turism/Rekreation/Sport, Konst/Design, samt Media/Digital ungefär en tredjedel vardera av
den totala mängden arbetsställen i sektorn. Den resterande huvudsektorn utgörs av
Kulturarv/informationshantering, vilken precis som i andra kommuner är den minst
representerade till antalet. Generellt sett har kommunen ett stort antal privat drivna företag gentemot antalet arbetsställen som är offentligt drivna, det vill säga kommunala bolag,
religiösa samfund, stiftelser och anställda inom ideell verksamhet. Inom den kreativa sektorn i Linköping är enskild näringsverksamhet den företagsform som är den klart ledande.78
Bland arbetsplatserna i kommunen utgör kreatörerna 53 % och det finns ett stort antal företag inom huvudsektorn Media/Digital. De stöttande verksamheterna Reproduktion,
Distribution/Arrangör/Agent utgör en relativt liten del av arbetsställena inom den kreativa
sektorn i Linköpings kommun.79
När man genom regionförbundet undersökt hur nya verksamheter uppstår har man kommit fram till att upphovsmakarna oftast drivit någon liknande verksamhet innan. Det kan handla om företag som omskapats eller förgrenats eller om att man tidigare varit ideellt verksam. Andra anledningar till uppstartande av företag kan handla om att man sett ett visst
samhällsbehov, eller om att man söker sysselsättning inom områden där man inte finner arbeten.80
Inom kommunen finns det cirka 250 föreningar som kan räknas till den kreativa sektorn. Tydligt är att huvudsektorn Turism/Rekreation/Sport, utgör den största delen av föreningslivet
77
Den kreativa sektorn – en studie av Norrköping. Regionförbundet Östsam och Norrköpings kommun, Näringslivskontoret. s. 6
78
Jonsson, Helene (2007) Den kreativa sektorn – En studie av Östergötlands 13 kommuner. Regionförbundet Östsam. s. 13
79
Ibid. s. 14 80
Den kreativa sektorn – en studie av Norrköping. Regionförbundet Östsam och Norrköpings kommun,
vilket är cirka 93 % av de dokumenterade föreningarna. Till detta huvudområde räknas förutom Sport med sina 67 %, Djur/Natur/Friluftsliv, samt Andlighet/Själsliv. Huvudområdet
Konst/Design står för endast 5 % av föreningslivet och Kulturarv/Informationshantering är
minst representerat inom föreningslivet med sina 2 %.81
Närhet till ny kompetens och samarbete med högre utbildning anses även viktigt av många av den kreativa sektorns verksamma som lägger stor vikt vid kunskap, kompetens och
nyskapande forskning.82 Vad det gäller utbildningarna ser man dem därför som en förutsättning för utveckling och studien visar att det i staden finns cirka 170 kurser som vänder sig till vuxenstudier med 50 – 100 gymnasiepoäng. Utav dessa kurser kan man se att
Media/Digital är det ledande huvudområdet inom kursutbudet, därefter kommer
Turism/Rekreation/Sport, Konst/Design och sist kommer Kulturarv/Informationshantering.
Tittar man istället på de 120 fristående kurser som finns inom Linköpings universitet som kan räknas in under kreativa sektorn, är istället Konst/Design det ledande huvudområdet med
Kulturarv/Informationshantering inte långt efter. Att Kulturarv/Informationshantering är så
pass representerat inom de fristående kurserna kan ställas i kontrast till dess
underrepresentativitet inom övriga utbildningsprogram, där Linköpings universitet har 15 utbildningar inom kreativa sektorsområdet där endast ett fåtal av dem vänder sig till
Kulturarv/Informationsområdet. Vad det gäller gymnasieutbildningarna i kommunen är dessa
21 till antalet bestående av både kommunala skolor och friskolor. Friskolorna står för det största antalet inom den kreativa sektorn med störst representativitet inom huvudområdet
Konst/Design. Regionförbundet har här noterat en total avsaknad av gymnasieutbildningar
inom huvudsektorn Kulturarv/Informationshantering.83