Kreditgivare och andra intressenter

Förutom aktieägarna (principalen) är revisionen viktig för de tidigare beskrivna intressenterna; kreditgivare, Skatteverket, kunder och leverantörer. Ett företag kommer förmodligen vid någon tidpunkt vara tvunget att ta ett lån för att finansiera verksamheten. Genom att räkenskaperna är reviderade minskar risken för kreditgivare, kunder och leverantörer vilket kan förbättra företagets villkor gentemot dessa parter. Risken reduceras hos intressenterna eftersom de kan lita på att den finansiella informationen är tillförlitlig. Detta leder till en säkrare bedömning av företaget och kan därmed erhålla lägre räntor från exempelvis kreditgivare eftersom de kan göra en säkrare bedömning av företagets betalningsförmåga i framtiden. (Svanström, 2008, s. 26). I en artikel i Balans uttalar sig chefer från tre av Sveriges storbanker. De framhåller vikten av att bokföringen är trovärdig för att de ska kunna bedöma företagets framtida betalningsförmåga (Danielsson, 2010, s. 19). Forskning har också visat på att företagsledningen är intresserad av att bära agentkostnader såsom revision på grund av relationer till kreditgivare (Jensen & Meckling, 1976, s. 310). Ur leverantörers synvinkel så kan tillförlitlig finansiell information om företaget göra att företaget får längre tid på sig att betala. För kunderna är det positivt med reviderade räkenskaper i ett företag eftersom de då kan känna sig säker på att om de till exempel beställt. en bil, kommer företaget troligtvis inte att gå i konkurs innan bilen levererats och garantier kommer gälla.

Allt detta är till nytta för företaget och det har undersökts ifall företag anlitar en kvalificerad revisor för att öka trovärdigheten på den finansiella informationen. En studie visade att bland de minsta företagen kunde inget stöd hittas för att skuldsättningen påverkade valet av revisor. Bland de medelstora och stora företagen fanns det stöd för att skuldsättningen påverkade valet av att välja en kvalificerad revisor. Slutsatsen i studien var att när företagen blev större litade bankerna mer på den finansiella redovisningen varför det var viktigt att ha en kvalificerad revisor. I mindre företag var det mer viktigt med personlig garanti för lånet. (Knechel et al, 2008, s. 70ff) En undersökning av FAR visar att en stor del av de mindre företagen själva anser att det är större risk att göra affärer med företag som inte blir reviderade. I Umeå var det 64 % som ansåg att ej reviderade företag var mer riskfyllda jämfört med snittet i Sverige på 69 % (FAR, 2010, s. 23).

24

3.4.4 Skatteverket och samhället

Skatteverket anser att kvalitén på boksluten skulle påverkas på ett negativt sätt och att riskerna för skattefel skulle öka ifall företagen väljer bort revisionen (Skatteverket, 2011, s. 20). Revisionen tillför här en nytta för det mindre aktiebolaget eftersom den kan säkerställa att bokföringen är tillförlitlig. Ifall Skatteverket bestämmer sig för att granska ett företag blir granskningen lättare när företaget anlitat en revisor eftersom det då borde vara ordning och reda i bokföringen. Revisorns anmälningsskyldighet vid upptäckta fel i redovisningen samt revisorns ansvar för t.ex. bokföringsbrott och skattebrott främjar indirekt uppgifterna i bokföringen och skattedeklarationerna är tillförlitliga eftersom revisorn inte vill råka illa ut. (SOU, 2008, s. 144ff)

Det är dock oklart i vilken utsträckning som revisionen förhindrar ekonomisk brottslighet och ger ett mer tillförlitligt skatteunderlag. Vad man däremot har kunnat bevisa är att revisionen och revisorns närvaro inom företaget kan avskräcka ledningen från att begå medvetna brott (Wallace, 1981, s. 269ff; Tabone & Baldacchino, 2003, s. 389ff). Eftersom det kan uppstå mer fel i redovisningen bland företag som inte använder sig av revision ger det Skatteverket en större anledning till att utföra skattegranskning hos dessa företag (Svanström, 2008, s. 39). Med en aggressivare kontrollstrategi från Skatteverket är tanken att företag ska känna att upptäcktsrisken är hög för företag som försöker fuska (Skatteverket, 2011, s, 20). Ett sådant agerande från Skatteverkets sida kan leda till att många företag väljer att ha kvar revision trots att den är frivillig (Svanström, 2008, s.39). Genom att bli reviderad kan de mindre aktiebolagen minska risken att bli granskad och att de gör fel vilket kan leda till straffavgifter. Därmed kan revisionen ge en nytta för de mindre aktiebolagen då det kan leda till en minskad risk att bli ålagda straffavgifter och att bli granskade.

3.5 Företagsledningens etik

Valet av revision kan också kopplas till etik. Vill företagen redovisa rätt siffror även utan revisionsplikt? Det är framförallt två teorier från etiken vi val att behandla, pliktetik och konsekvensetik. Pliktetik handlar till exempel om att företagen vill tillhandahålla en korrekt redovisning eftersom företagen vill göra rätt för sig och inte bryta mot lagar, regler och principer. Eftersom det kan vara svårt att ha normer och regler som passar till alla situationer finns också konsekvensetiken. Konsekvensetiken handlar om att ett företag vill ha en korrekt redovisning för att inte riskera att få negativa konsekvenser, såsom skattekontroll, och att den korrekta redovisningen kan medföra positiva konsekvenser. Med dessa två teorier vill vi undersöka om etiken påverkar beslutet att frivilligt låta sig bli reviderad då vi saknar studier i detta ämnesområde. (Koskinen, 1999, s. 38ff; Roos, 2007, s. 34ff; Tännsjö, 2000, s. 24ff)

25

3.5.1 Pliktetik

I pliktetiken ses handlingar utifrån ett principperspektiv (Brytting, 2005, s. 44ff). Pliktetiken bygger på att det finns lagar, regler och principer som avgör hur vi ska handla eftersom det är fel att bryta mot dessa (Koskinen, 1999, s. 38; Roos, 2007, s. 36ff). Konsekvensen av en handling spelar ingen roll (Tännsjö, 2000, s. 60). En företagsledare manipulerar därmed inte siffror eftersom han/hon då bryter mot lagar, det spelar ingen roll om handlingen skulle ge positiva konsekvenser. Pliktetiken kan också kopplas till valet av revision. Även om det kan vara dyrt för företaget att anlita revision och det kan vara tveksamt hur stor nytta revisionen ger så väljer företagen ändå att bli reviderad för att säkerställa att den ekonomiska informationen som tillhandahålls är korrekt.

3.5.2 Konsekvensetik

I denna teori är fokuset på de konsekvenser en handling medför. En reviderad redovisning kanske medför positiva konsekvenser för företaget genom att det blir lättare erhålla lån, medans en oreviderad redovisning kan medföra större risk att Skatteverket gör en granskning vilket kan vara en negativ konsekvens. En form av konsekvensetik är Utilitarism där en person vill nyttomaximera genom sina handlingar (Brytting, 2005, s. 39ff; Tännsjö, 2000, s. 26). Tanken är att när fördelarna av en handling är större än nackdelarna ska handlingen genomföras (Roos, 2007, s. 34ff). Konsekvenserna av en handling bedöms för att avgöra om handlingens effekt är positiv eller negativ (Koskinen, 1999, s. 41). Ingen hänsyn tas till lagar och regler vilket kan främja att revisionen väljs bort för att underlätta fusk. Ett exempel kan vara valet av revision. Revisionen är en sorts kontroll på att företaget inte fuskar och förbättrar därmed relationer med intressenter vilket kan leda till minskade kreditkostnader och minskad risk att bli granskad av Skatteverket. Om dessa positiva konsekvenser överstiger kostnaden för revisionen ska företaget bli reviderad enligt Utilitarism. Det kan också vara så att ledningen i företaget väljer att manipulera redovisningen för att gynna sig själv och sina anställda och då är konsekvensen positiv så länge ingen annan får kännedom om vad som pågår. Konsekvensetiken kan göra att företagsledaren blir alltför kortsiktig i bedömandet av konsekvenserna av en handling för att han/hon vill maximera vinsten så fort som möjligt (Koskinen, 1999, s. 42).

3.6 Tidigare studier angående frivillig revision

Här nedan följer en genomgång av tidigare utförda studier på företag som liknar de mindre aktiebolag som kommer att undantas revisionsplikten i Sverige. Matrisen visar de faktorer som är betydande till varför mindre företag i Australien, Danmark och England väljer revision.

26 Tabell 1. Sammanställning av tidigare studiers resultat